Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.

Med utgångspunkt i queerteori och dess problematisering av heteronormativitet så har vi med enkvalitativ innehållsanalys analyserat hur svenska förskolor beskriver sitt främjande och förebyggandearbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta gjordes med en avgränsningutifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Vi har undersöktom heteronormen finns omnämnd samt granskat om det förekommer skillnader mellan HBTQcertifieradeoch icke-certifierade verksamheter. Forskning visar att barn förhåller sig till normen redani förskolan, innan de upptäckt sin egna sexuella identitet och vidare normaliserar den i deras lek och isamspel med andra kamrater (Gansen, 2017). Detta skapar ett motstridigt förhållande till kommandeläroplansändring, där barns sexualitet skrivs in för första gången i förskolans läroplan (Skolverket,2018). Totalt 22 förskolors planer undersöktes varav hälften av dem var HBTQ-certifierade. Studiensresultat visar att synliggörandet av olika familjekonstellationer är en återkommande insats, men ocksåatt barn ska kunna uttrycka sig i verksamheten utan att behöva begränsas av starka könsnormer. Detframkommer även vara viktigt att skapa ett klimat som kännetecknas av acceptans och trygghet, därvuxna är goda förebilder och närvarande bland barnen. Av de 22 granskade planerna så förekomheteronormen omnämnd i ett av de insamlade dokumenten, där de yngre barnen inte inkluderas iarbetet. De skillnader vi fann mellan dessa verksamheter är att flera av de HBTQ-certifieradeapplicerar normkritiska och normkreativa beskrivningar i sina formuleringar. Ett flertal uppger ocksåatt de har en särskild HBTQ-grupp som samverkar tillsammans med andra HBTQ-certifieradeverksamheter, vilket de icke-certifierade inte nämner något om. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

I förskolans styrdokument framgår det tydligt att inget barn får utsättas för kränkande behandling. Kränkande behandling är enligt skollagen ett beteende som utan att vara diskriminerande, kränker ett barn eller en elevs värdighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskolepersonals uppfattningar om sitt agerande vid kollegors kränkningar av barn i den dagliga verksamheten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är svårt att definiera begreppet kränkande behandling. Två kategoriseringar av kränkningar är tydligt framträdande, grova och subtila. Det framgår även att alla informanter är eniga om att de alltid skulle ingripa till barnets försvar om barnet utsätts för kränkande behandling av grov karaktär. När det gäller subtila kränkningar har det visat sig vara färre som t.ex. kan ge exempel på situationer där de ingripit. Avsaknaden av en gemensam definition av kränkande behandling är enligt studien den främsta orsaken till ett icke-agerande. Detta leder också till att förskolepersonal tvekar inför sin egna professionella bedömning av situationen.

Enligt de lagar och styrdokument som reglerar förskolans verksamhet ska förskolan säkra varje barns omsorg och trygghet, och inget barn ska behöva utsättas för kränkande behandling. Trots det förekommer det att verksam personal i förskolan utsätter barn för såväl fysiska som psykiska kränkningar. Syftet med denna studie har varit att undersöka uppfattningar om, och orsaker till, att barn utsätts för kränkningar av vuxna i förskolan, samt hur det arbetas förebyggande mot det. Studien har haft en kvalitativ anats, och semistrukturerade intervjuver har använts som metod för insamling av data. I studien har både verksamma pedagoger, förskolechefer och tjänstemän på kommunen intervjuvats. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka studiens resultat har varit teorier som makt, om pedagogiska atmosfärer samt modernitet och postmodernitet. Resultatet visar på svårigheter gällande att diefinera kränkande behandling. Den främsta orsaken till kränkande behandling som framkommer är bristande medvetenhet hos pedagoger. Andra orsaker är stress , bristande kollegial kommunikation och oenigheter bland pedagoger i förskolan om värderingar och ideal gällande bemötande av barn. Som förebyggande arbete mot kränkningar visar studien på vikten av ett reflekterande

<p>Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.</p><p> Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.      </p>

<p>"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld.</p><p>För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.</p>

<p>Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bygger på en totalundersökning bland lärarna på Karl Johans skola i Örebro. Den kvalitativa delen består av tre fördjupande intervjuer med rektor, biträdande rektor samt en lärare på skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna vid Karl Johans skola upplever att de har höga krav på sig och att de är stressade. Samtidigt anser de sig ha goda resurser samt kontroll över sin arbetssituation. Diskussion förs runt centrala begrepp i studien, exempelvis krav- kontrollmodellen, stress, kränkande behandling och lagar.</p>

<p>Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling. Riktlinjerna följs av många men endast till viss del.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur kränkande handlingar kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: I vilka situationer uppstår kränkande handlingar? Vilka olika typer av kränkande handlingar förekommer? Skiljer sig kränkande handlingar åt beroende på kön? Om så är fallet - på vilket sätt? Vilka utsätter andra respektive blir utsatta för kränkande handlingar?</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och strukturerade observationer. Fyra observationer genomfördes i Stockholmsområdet på två olika skolor och i fyra olika klasser. Sedan genomfördes intervjuer med de två idrottslärarna som arbetade på respektive observerad skola. Därefter sammanställdes intervjuerna och observationerna för att få fram ett resultat som sedan analyserades utifrån den franske organisationssociologen Michel Croziers strategianalys.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade på att kränkande handlingar och dess förekomst främst kan kopplas till de aktiviteter som utförs, det vanligaste är när eleverna står på led, i tävlingsmoment eller i omklädningsrummet. Verbala kränkande handlingar ansågs som vanligast förekommande mellan eleverna men även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar existerar på idrottslektionerna. Båda könen använder sig av verbala kränkande handlingar, däremot använder sig pojkar mer av fysiska kränkningar medan flickor använder mer tysta kränkningar. En av lärarna uppfattade att de som utsätts för kränkande handlingar är avvikande eller annorlunda medan den andra inte kunde se något mönster i dem. De som utsätter andra för kränkande handlingar gör det för att de själva är osäkra eller otrygga i sig själva.</p><p>Slutsats</p><p>Kränkande handlingar i idrott och hälsa kommer främst till uttryck genom verbala handlingar, men det förekommer även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar. Dessa olika kränkande handlingar kan även kopplas till ett genusperspektiv, då flickor och pojkar använder sig av skiljda handlingar för att kränka.</p>

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld. För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.