Syftet med denna undersökning fokuseras på hur lärare kan arbeta för att förebygga kränkande behandling samt hur de kan samarbeta med vårdnadshavare för att stödja elevers skolgång. Två skolor har valts ut där lärare och rektor intervjuas för att ta reda på hur de arbetar för att förebygga kränkande behandling, där ingår även samarbetet med vårdnadshavarna. De metoder som används för att analysera intervjumaterialet grundar sig i Steinar Kvales (1997) analysmetoder. Undersökningen ger en inblick i hur arbetet med kränkande behandling fungerar i skolan, samt hur en nyexaminerad lärare kan arbeta med detta i klassrummet för att förebygga att kränkande behandling uppstår. Våra huvudsakliga slutsatser är dels att prata med eleverna om vad det innebär att utsätta eller bli utsatt för kränkningar, även att vårdnadshavarna har en viktig roll när deras barn är inblandade och att det krävs ett samarbete mellan skola och hem.

No description available.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder.

Syftet med min uppsats är att studera eleverna på en högstadieskola i ett mindre samhälle i Skåne om klimatet på skolan. Med klimatet på skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna på skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och kränkande behandlingar. Hur trivs eleverna egentligen på skolan, är det så illa som en del elever påstår eller trivs de bra på skolan under skoltid och hur är attityden mellan eleverna. Metoden är en enkätundersökning på ca 100 elever jämnt fördelat på årskurs 7,8 och 9 på skolan. Huvudresultatet var betydligt bättre än vad eleverna beskrev vid andra tillfällen och stämde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsområde. Eleverna anser inte över lag att de blir mobbade, kränkta eller utsatta för trakasserier. De försöker även vara trevliga kamrater. Det som var förvånande med undersökningen var att få elever kände till eller märkte av Friends verksamhet på skolan som startade höstterminen 2009.

No description available.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering. I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut. Det kan konstaterats att denna ambition efterlevs, även om detta förfarandet inte alltid är så konkret. Det har även fastställts att ansvaret för bristerna främst ligger på huvudmannanivå. Ett resonemang har även förts om vilken funktion som anmälningarna fyller och det har då fastställts att det huvudsakligen handlar om en kontrollfunktion. Detta då Skolinspektionen/BEO avser att undersöka förekomsten av bristerna som påtalats i anmälningarna, samt att kontrollera efterlevnaden av skollagen och förordningar bland skolorna. Studien har även visat att det finns ett tomrum i förhållande till dokumentation och vad som sker rent praktiskt i skolverksamheten.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Den här studien handlar om hur kränkande handlingar utspelar sig inom ämnet idrott och hälsa, vil- ket berör alla som befinner sig på denna arena. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur ofta kränkande handlingar förekommer, vilka olika former som påträffas, vad de handlar om, och om dessa skiljer sig åt beroende på kön samt på vilka platser dessa handlingar främst förekommer inom ämnet idrott och hälsa. I Studien har personer i ålder 20-30 år undersökts om deras upplevelse kring hur kränkande handlingar utspelade sig på högstadiet. Det empiriska materialet består av 69 enkäter som besvarats av (34 pojkar, 35 flickor). Huvudslutsatserna i studien visar att kränkande handlingar är ett förekommande problem i idrotts- undervisningen men något som kan vara svåra att upptäcka. Det pågår ständigt ett socialt maktspel mellan elever som tar skepnad i olika kränkande former. En annan slutsats är att flickor och pojkar uttrycker sina kränkande handlingar på olika sätt, subtilt respektive synligt. Dock visar resultatet att den vanligaste formen kränkande handling tar sig uttryck är verbalt hos de båda könen. Vidare är idrottshallen en plats där det är svårt för läraren att ha uppsikt över alla situationer som händer. Plat- ser såsom omklädningsrum, vid pågående idrottsaktiviteter vid lagindelning, och vid köer till aktivi- ter skapas spelrum för att kränkningar kan ske. / This study is about how offensive deeds takes place in the subject of physical education in school, which affects all who find themselves in this arena. The purpose of the essay is to gain knowledge about the frequency of abusive acts occur, what are the different forms which are found and if these differ depending on gender and on which sites these actions mainly occurs in the subject of sport and health. The study is directed to people who are 20-30 years old and how they experienced abu- sive acts took place at the high school. The empirical material consists of 69 questionnaires an- swered by (34 male, 35 female). The main conclusions of the study show that abusive conduct is a common problem in sports educa- tion but that can be difficult to detect. There is always a social power game between students that take shape in various abusive forms, which are difficult and some are easier to notice as an outsider. Another conclusion is that girls and boys express their aggression in different ways, subtle and visi- ble. A commonly used form offensive acts manifesting itself is verbal in the two sexes. Further in- vites the sports hall as many situations where the teacher does not have sufficient supervision and attendance so that violations are detected. Places such as in the locker room, at sports activities in the team classification, queues for activities created room so that violations can occur.

Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.