Studien handlar om kränkningar som begås av vuxna mot barn i förskoleverksamhet ochförskolechefers och förskollärares syn på den sortens kränkningar. I 6 kap. 9 § av Skollagen (SFS 2010:800) belyses att det ska råda nolltolerans av vuxenkränkningar mot barn men trots det anmäls det flera händelser till Skolinspektionen varje år. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskolechefers och förskollärares kunskaper om vuxenkränkningar mot barn i förskoleverksamhet samt vad lagstiftningen om kränkande behandling innebär för deras respektive yrkesroller. Ytterligare syfte är att undersöka vad förskolechefer och förskollärare anser vad kränkningar som begås av vuxna gentemot barn kan bero på och vilka åtgärder som vidtas om en kränkning sker. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med intervju som redskap där ett slumpmässigt och bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien är det åtta personer som blivit intervjuade varav fyra förskolechefer och fyra förskollärare. Under hela arbetets gång har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer. Resultatet visar en stor spridning i respondenternas uppfattningar, kunskaper och syn på fenomenet vuxenkränkningar. Uppfattningarna hos de olika yrkesrollerna skiljer sig åt då de definierar begreppet kränkande behandling på olika sätt och besitter olika kunskaper inom området. En gemensam nämnare bland respondenterna är att de lyfter vikten av att utveckla sina kunskaper inom kränkande behandling på egen hand. Ett flertal av förskolecheferna betonar även att det är betydelsefullt att föra diskussioner om ämnet. Vad respondenterna uppfattar att vuxenkränkningar kan bero på skiljer sig åt mellan yrkesrollerna, några förskollärare betonade att det sker på grund av makt medan några förskolechefer betonade att stress kan vara en orsak. En gemensam uppfattning hos båda yrkesrollerna om vad som kan orsaka  kränkande  behandling  är  okunskap.  Resultatet  pekar  på  att  respondenterna  har blandade åsikter om arbetssättet i relation till lagstiftningen men de flesta anser att lagstiftningen lagt vikt vid arbetet mot kränkande behandling och gjort det tydligare. Alla förskollärare vidtar samma första åtgärd om en vuxenkränkning sker medan förskolecheferna har olika strategier för att få kännedom om en sådan situation uppstår. Resultatet synliggör att respondenterna arbetar på olika sätt för att motverka vuxenkränkningar. Arbetssätt som lyfts är  bland  annat  diskussioner  på  exempelvis  arbetsplatsträffar  och  kompetensutvecklandefortbildning.

Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är ett aktuellt och växande problem i dagens skola, många barn och elever blir utsatta dagligen. Lagstiftningen föreskriver riktlinjer för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och skolans ansvar för det uppmärksammade, förbyggande och motverkande arbetet är stort. Syftet med denna studie är att granska och jämföra Västra Mälardalens grundskolors planer mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utifrån frågeställningen Hur förhåller sig planerna till vad lagstiftningen föreskriver för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier? Detta för att upptäcka eventuella brister. En kvalitativ dokumentanalys har använts för denna studie, vilket innebär att all empiri är hämtad från dokument. Ett kategoriseringsverktyg, med utgångspunkt i lagstiftningens föreskrifter, har använts för att analyser och bedöma skolornas planer. I resultatet framkommer att ingen av skolorna uppnår lagstiftningens föreskrifter till fullo. Samtliga tretton skolor uppvisar brister, i förhållande till lagstiftningen, i sina planer, dock varierar bristerna beroende på skola. Utifrån resultatet går även att notera skillnader mellan skolornas planer. En brist som framkommer i flertalet skolor är att de inte skriver fram riktlinjer som är kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna. En styrka är att övervägande del av de granskade skolorna har en tydlig definition av begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i verksamhetens planer, vilket ger en gemensam uppfattning om dessa för vidare arbete.

I studien har förskollärares förhållningssätt till anmälningsskyldigheten vid kränkande behandling inom förskolan undersökts och beskrivits. Genom en enkätundersökning har 40 förskollärare tagit ställning till fem olika ”fall” som representerar vardagliga situationer som uppkommer inom förskolan och gett sin syn på om situationerna innehåller kränkande behandling som bör anmälas eller inte. Vidare fick respondenterna även svara på frågor som var av en mer övergripande karaktär, samt svara på huruvida denna typ av handlingar anmäls eller inte i det dagliga arbetet. Studiens resultat visar att förskollärare upplever svårigheter med att veta vad som är en kränkning eller inte, samt att veta var gränsen går för vad som egentligen ska anmälas. Detta syns också i studiens resultat, där antalet förskollärare som bedömer att anmälan bör göras i olika situationer, är lågt. Detta tyder på en stor kunskapsbrist bland förskollärare, vilket överensstämmer med tidigare forskning som gjorts inom området kränkande behandling.

Inledning Detta arbete kommer att belysa vad begreppen kränkande behandling och mobbning har förinnebörd hos pedagoger i förskolans verksamhet. Kränkande behandling och mobbning är ett problem som förekommer i alla delar av skolväsendet. Vi vill belysa att pedagoger är medvetna om att problemet redan finns i förskoleåldern. Vi anser att detta bör synliggöras mer för alla i samhället. Syfte Vårt syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om arbetet mot kränkandebehandling och mobbning. Vi har valt att belysa hur pedagogerna förhåller sig till begreppen kränkande behandling och mobbning i förskolan. Metod I vår undersökning har kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessa intervjuer har skett på två olika förskolor, med åtta pedagoger. Resultat Resultatet av denna studie har visat att pedagoger är medvetna om vad som kan ske inom förskolans verksamhet när det gäller kränkande behandling och mobbning. De använder sig av olika arbetssätt för att motverka kränkande behandling och mobbning mellan bådepedagoger och barn och barn och barn, men även pedagoger och pedagoger. De flesta avpedagogerna anser att det är viktigt att se till barnens känslor, och att vara lyhörda införbarnen. De förklarar att barnens tolkningar av situationen är det viktigaste samt att barnensupplevelser är det som pedagogerna bör ta till vara på. Det är även viktigt för pedagogerna att inte tala över eller om barnen i verksamheten. Att kommunicera med pedagoger i sittarbetslag och även med barnen är en stor del av ett arbete som ska motverka kräkningar och mobbning. Ett förebyggande arbete är av stor vikt för att barnen ska få en bra upplevelse påförskolan.

Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning.       Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

En kvalitativintervjuforskning har utfört där tolv muslimska kvinnors utsatthet för kränkande behandling och diskriminering står i fokus. Dessa muslimska kvinnor, från Västergötland och Småland i åldrarna 20-50 år, har intervjuats med syfte att få insyn i om och i så fall hur de upplever islamofobi i sin vardag. Frågorna som ställts lyfter fram hur de uppfattar sin utsatthet för kränkande behandling och diskriminering utifrån att de identifierar sig som muslimer som bär slöja. Alla kvinnor bär idag slöja och frågor kring när slöjan blev en del av deras klädsel har ställts samt varför de valt att bära den. Frågorna kring slöjan har ställts i syfte att lyfta fram skillnader i allmänhetens bemötande av kvinnorna före de bar slöja samt efter att slöjan blev en del av deras vardagliga klädsel. Vid intervjuerna har grundfrågorna varit dem samma, men följdfrågorna har varierat vid de olika intervjuerna beroende på vilka svar kvinnorna givit kring deras erfarenheter och upplevelser. Det som framkommit under intervjuerna är att samtliga kvinnor har utsatts för kränkande behandling och merparten av kvinnorna utsätts dagligen, men diskriminering är inte ett lika vanligt förekommande fenomen, endast två av informanterna har blivit utsatta för diskriminering p.ga. det faktum att de bär slöja. De kränkningar som förekommer handlar framförallt om, etniska svenskar i olika åldrar, som kallar kvinnorna terrorist, IS älskare, att de talar om att kvinnorna borde åka hem igen eller att det vore bra om Sverige Demokraterna vinner.

Bakgrund: Barn ses ofta som 'oskyldiga' och anses inte kunna utföra kränkande handlingar eller diskriminering. Forskning fastslår däremot att detta sker inom förskolan och visar därför att det är ett relevant område även inom förskolan, barn är kapabla att utföra handlingar som kan beskrivas som kränkande och diskriminerande. Resultaten visar att diskriminering av ålder och kognitiva förmågor genom uteslutning är den vanligaste formen som barn utsätts för på förskolan. Det visar även att det behövs utveckling inom det förebyggande arbetet då barn inte alltid blir inkluderade med sina egna tankar och idéer vilket resulterar i att pedagogerna missar möjligheten att ta tillvara på deras perspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser pedagoger har om kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 14 pedagoger, barnskötare och förskollärare, på två förskolor. Den teoretiska inramningen som har använts är diskursteori och diskursanalys. Resultat: Resultatet visar att pedagoger pedagogerna talar om begreppen kränkande behandling och diskriminering på olika sätt. Den mest framträdande diskursen var att begreppen skiljs åt. De talade gemensamt om miljöer och beskrev att miljön som genererade störst risk för att en kränkning eller diskriminering förekommer var små utrymmen där barnen inte har direktkontakt med en vuxen. Likaså var pedagogerna eniga om att uteslutning är det som sker mest på förskolan. I beskrivningen av det förebyggande arbetet angavs olika strategier där det mest omtalade var arbete kring normer och värden samt indelning av barnen i mindre grupper.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan uppfattar begreppet kränkande behandling, samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med att förhindra att kränkningar av barn sker. Studien syftar även till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att skydda barns integritet. De teoretiska utgångspunkterna i studien har varit det sociokulturella perspektivet (där samspel och interaktion är avgörande för vad barnen lär sig) samt fenomenet ”den dolda läroplanen” (som beskriver de outtalade krav och förväntningar som barnen förväntas leva upp till). Vi menar att barns integritet är ett angeläget ämne som aktualiserats genom nya skrivningar i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018). Genom kvalitativa intervjuer har ett underlag analyserats till ett resultat. Resultatet pekar på att begreppet kränkande behandling är svårdefinierat och behöver konkretiseras. Det förebyggande arbetet belyses som relevant för att förhindra att kränkningar av barn sker, dels genom att kollegialt forma ett gemensamt arbetssätt, dels att agera när det uppstår en situation där ett barn riskerar att kränkas, för att förhindra att liknande situationer ska uppstå. Vidare framkommer att det är av betydelse att förskollärare och barnskötare lär känna varje enskilt barn, genom att ha ett inlyssnande förhållningssätt för att förstå var det enskilda barnets ramar för integritet finns.

Syftet med arbetet var att öka kunskapen kring kränkande behandling inom förskolan. Med enkätstudie som metod undersökte vi hur förskollärare uppfattar likabehandlingsarbetet kring barn som blir utsatta för kränkande behandling inom förskolan. Att utsättas för kränkande behandling skadar självkänslan och självbilden hos barnet. I förskolan kan kränkande behandling uppstå på grund av brister inom verksamheten. Det är vuxnas ansvar att kränkande behandling inte förekommer inom förskolans verksamhet. I enkäten har 104 förskollärare svarat på både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att förskollärare upplever att barn utsätts för både fysisk och psykisk kränkande behandling inom förskolan och att kränkande behandling utförs av både barn och vuxna. Vad förskollärarna i studien ansåg vara kränkande behandling mellan barn var när barn utesluts från gemenskap, när det sägs elaka saker och när barn knuffar, slår och spottar på varandra. Det förskollärarna ansåg vara kränkande behandling utförd av vuxna var när personal pratar över huvudet på barn, när vårdnadshavare kommenteras öppet, när vuxna skäller högljutt och håller fast barn. Anledningar till varför vuxna utför kränkande behandling mot barn kan bero på stress, hög arbetsbelastning och okunskap. Det kan även ske för att skydda barn, till exempel vid självskadebeteende eller vid utåtagerande beteende. Resultatet visar också att förskollärare upplever att det arbetas mer aktivt för att motverka kränkande behandlingar som utförs av barn än kränkande behandlingar som utförs av vuxna. Förskollärarna i studien visar på en medvetenhet och en vilja att granska sig själv, kollegor och sin verksamhet. Slutsatsen är att denna medvetenhet kan bidra till att minska kränkande behandlingar på förskolan och genom det öka barns välmående.