Studien handlar om hur en rektor och två lärare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet är att se hur arbetet med likabehandling på gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien används kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan används. Resultat och analys visar skolan följer Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling, men påvisar brister i implementering av styrdokumenten i verksamheten.

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan.Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan.Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå. Resultaten från min undersökning om upplevelser kring kränkningar på skolan visar på att eleverna anser att trakasserier och kränkande behandling av olika karaktär förekommer på skolan. Det som är anmärkningsvärt är att dessa trakasserier och kränkande behandlingar i lika hög grad uppges komma från lärare som från andra elever. Det här arbetet vänder sig dels till lärarhögskolestudenter och andra som kan tänkas vara intresserade av ämnet. Den del av arbetet som redogör för resultaten från enkätundersökningen, har skolledning och annan personal på den aktuella skolan som huvudmålgrupp.

Värdegrunden i praktiken Arbetet ger en översikt om forskning och teori kring värdegrunden.Med hjälp av personliga intervjuer vill vi kartlägga om lärare och elever upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. / Basic values in practise

The purpose of the work is to highlight schools work to prevent bullying and abusive treatment, find out about schools work to prevent bullying and abusive treatment follow what is written in the governing documents and how schools can work preventively against the same. The questions have been investigated through qualitative interviews and analysis of documents or in the theoretical background. The interviewees and partially schools were selected through an arbitrarily selection. In each plan against abusive treatment states that the monitoring and evaluation should be conducted in a manner that is not consistent with the responses from leisure educator 1, 2 and 3. School B's plan does not contain an overview of the measures needed to prevent and stop abusive treatment of children. The Schools conducts mainly mapping, various forms of conversation and routines for emergency situations. Schools work mainly with the multi-religious calendar. Approximately 67% of school staff’s work to prevent bullying and abusive treatment follows, completely or partially, what is written in the governing documents. / Syftet med arbetet är att synliggöra skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling, ta reda på om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer det som står i styrdokumenten och hur skolor kan arbeta förebyggande mot detsamma. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer och analys av dokument eller i den teoretiska bakgrunden. Intervjupersonerna och delvis skolorna valdes ut genom ett godtyckligt urval. I respektive plan mot kränkande behandling står det att uppföljningen och utvärderingen ska genomföras på ett sätt som inte stämmer överens med svaren från fritidspedagog 1, 2 och 3. Skola B:s plan innehåller inte en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Skolorna genomför huvudsakligen kartläggningar, olika former av samtal och rutiner för akuta situationer. Desamma arbetar huvudsakligen med multireligiösa almanackan. Cirka 67 % av skolpersonalens förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer, helt eller delvis, det som står i styrdokumenten.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Denna studies syfte och frågeställningar handlar om hur personalen på tre olika fritidshem i tre olika kommuner beskriver att de arbetar i förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien undersöks även huvudmannens roll inom samma arbete. I Skollagen (2010:800) står det att varje enhet ska ha en plan för åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering, våra egna erfarenheter är att arbetet kan variera och att det inte finns specifika direktiv för hur arbetet ska ta sig uttryck. Av denna anledning undersöker vi hur pedagogerna själva säger sig arbeta förebyggande, vilka förutsättningar de anser viktiga och vilka metoder de använder. För att undersöka hur personalen beskriver sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder studien sig av en policy enactment teori. För att undersöka huvudmannens roll i samma arbete har studien använt sig av en nyinstitutionell teori. Metoden som använts i studien är kvalitativ innehållande semi-strukturerade intervjuer med pedagoger och nyckelpersoner som har kunskap om huvudmans arbete. Det resultat som studien visar är att personalen ser det förebyggande arbetet som viktigt och att fritidspedagogerna anser sig ha en stark yrkesroll för att främja arbetet. De starka sidor pedagogerna beskriver är helhetssynen av eleverna, deras arbete med sociala relationer och konflikthantering. I de olika fritidshemmen fanns flera likheter och skillnader som beskriver hur personalen arbetade med det förebyggande arbetet. En likhet var vilka förutsättningar som personalen ansåg som viktiga för att skapa ett bra förebyggande arbete och en skillnad är de olika program som fritidshemmen använde sig av.

Author: Tobias Aspegren Title: To call things by their right names – The example of bullying or victimization at work [Translated title] Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Kerstin Arnesson   Purpose: The purpose of this study is, by a discourse psychological approach, to investigate how our choice of concept of a bullying situation at work can correlate with managers’ way of handling the situation. The issues I have answered in order to fulfill my purpose was first how the managers defined the concepts in the studies title, and second how the mangers handled a situation of bullying at work.   Method: I have used qualitative methods in my study in order to acquire my data. The method I used was semi-structured interviews. I analysed the results with a discourse psychological perspective by help of the theory’s concepts “interpretation repertoires” and “subjects positioning”. The participants of the study were four managers within the same organisation but in different manager positions, all with a work environment responsibility.   Results: The results and analysis of my study shows that there is a lack of knowledge of the concept “victimization” by those who are obligated the responsibility of the work environment. This can result in a situation of victimization at work that does not follow the correct law-bound recommendations written in AFS 2015:4 – Organisatorisk och Social Arbetsmiljö.   Conclusion: The conclusion of this study is that if the situation defines as either bullying or victimization, there will be follow-up meetings with the victim. But due to the lack of knowledge by the concept “victimization” there is an increased risk that the situation will not be handled in the way it should, in accordance with the AFS 2015:4, but will only be handled as temporary conflict.   Keywords: Use of concepts, bullying, victimization, work environment Nyckelord: Begreppsanvändning, mobbning, kränkande särbehandling, arbetsmiljö

The purpose of this paper was to examine how the bullying discourse differs depending on if the person bullying is a student or an employee at the school. Cases from Skolinspektionen and Barn- och elevombudsmannen was analysed using Faircloughs three dimensional critical discourse analysis to be able to identify how the disocurse differs depending on who has been bullying. The analysis showed that the discourse do differ between when it is a student and when it is a employee at the school that bullies. The agency of the employees were hidden and their potentielly bully-like actions were rationalized while the agency of students that bully was clear. / Uppsatsen syfte var att undersöka hur mobbningsdiskursen skiljde sig åt beroende på om det var en elev eller en anställd på skolan som har utsatt en elev för kränkande behandling. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys har ärenden inkomna till skolinspektionen analyserats för att kartlägga eventuella skillnader. Analysen visade att diskursen skiljer sig beroende på vem som var anklagad. Anställdas handlingar bortförklarades och förmildrades i huvudmannens yttranden samtidigt som agentskapet doldes medan elever framställdes som personligt ansvariga för de kränkningar som skett.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Studien syftade till att undersöka vilka svårigheter och utmaningar pedagoger i förskolan upplever i situationer när en pedagog kränker ett barn. Studien utgick från frågeställningarna ”Hur tolkar pedagoger begreppet kränkande behandling i förskolan?” och ”Vilka dilemman ställs pedagoger inför när en kollega kränker ett barn?” En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med öppna frågor stod för insamling av empiri har använts och det utifrån sex verksamma pedagogers uppfattningar om ämnet.   Resultatet av studien visade att pedagogers tolkningar av kränkande behandling skiljer sig åt. Kränkande behandling som framkommer i resultatet är bland annat oskrivna regler som inte är anpassade för alla, när barn utsätts för att känna skam och skuld, våld och nedlåtande blickar samt särbehandling. De svårigheter och utmaningar som pedagogerna upplever finns i arbetet med kränkande behandling visade sig vara bland annat att konfrontera en kollega som utsatt barn för kränkningar. Detta är något som pedagogerna tror grundar sig i hur relationen till kollegan ser ut och därmed är upprätthållandet av bra relationer i arbetslaget en svårighet och utmaning. Ytterligare visade resultatet på att om det inte finns en gemensam samsyn i arbetslaget och en god kommunikation, medför det svårigheter och utmaningar för arbetet med kränkande behandling.