Sambandet mellan social och organisatorisk arbetsmiljö och den anställdes hälsa är väl etablerat, varav på senare tid har det betonats allt mer att en bristande social och organisatorisk arbetsmiljö är den viktigaste riskfaktorn till ökad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. Denna studie syftade till att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö i en kommun, huvudsakligen med utgångspunkt i chefers upplevelser ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Det möjliggjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sju chefer och ett huvudskyddsombud som deltagare. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom kommunen huvudsakligen upplevs fungera bra ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, framförallt i och med en god kommunikation och en omfattande åtgärdshantering i form av bland annat regelbundna arbetsplatsträffar, prioritering av arbetsuppgifter samt dokumenterade och tillgängliga riktlinjer avseende kränkande särbehandling. Det finns utrymme för förbättring avseende några faktorer. Förslag, baserat på det som framkommit i studien, är att se över krav i relation till resurser för att minska upplevd hög arbetsbelastning hos chefer samt utbilda dem inom gränslöst arbete för att separera arbetsliv från privatliv. Förslag är även att tydliggöra nolltolerans avseende kränkande särbehandling inom de verksamheter där det brister för att fler arbetstagare ska agera på förekomst av det och slutligen, att fler chefer inför en mindre medarbetarundersökning veckovis. Det i syfte att kontinuerligt få en inblick i medarbetarnas upplevelser av deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur fritidslärare arbetade för att förebygga och motverka mobbning och kränkande behandling på fritidshemmet. Studien syftade även till att få kunskap om vilka åtgärder som tas om kränkande behandling uppstår. Undersökningen avsåg till att besvara tre frågeställningar som berör vilka metoder lärarna använder sig av för att förebygga kränkningar, vilka åtgärder som tas samt i vilken grad kränkningsanmälningar används som åtgärd. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes i studien. Undersökningen innehöll även en mindre kvantitativ frågeställning. De intervjuade var sex stycken lärare, varav tre stycken är utbildade och verksamma på tre olika fritidshem. Resultatet visade att lärarna använde sig av ett stort antal metoder för att förebygga och motverka kränkningar. Dessa metoder är bland annat god vuxennärvaro, styrda lekar och lekgrupper, ordningsregler samt att barnen får vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Beträffande de åtgärder som sätts in om kränkande behandling uppstår nämner samtliga lärare skyldigheten att skriva en kränkningsanmälan. Undersökningen visade dock att vissa av lärarna kände en osäkerhet kring hur och när en kränkningsanmälan ska genomföras. Den mindre kvantitativa studien påvisade vidare en stor variation i antalet kräkningsanmälningar som varje fritidshem genomför per år.

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra en grundskolas tolkning och förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet. Genom att svara på vilken syn de olika professionerna i skolan har, från rektor till klasslärare, om skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet kommer syftet besvaras. Tillvägagångssättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas svar står för studiens resultat. Till studien har fyra professioner som är verksamma på samma skola bidragit med sina uppfattningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör att skolan saknar ett tydligt förebyggande arbete och att det främst är upp till undervisande lärare att jobba med frågorna som rör kränkande behandling på internet. Studien visar vilken brist som finns i det förebyggande arbetet och vad verksamma lärare tycker krävs för att det förebyggande arbetet ska bli bättre. Således kan denna studie vara intressant för skolor att ta del av för att själva veta vad som krävs och vad verksamma lärare önskar rent kunskapsmässigt för att på lång sikt minska den kränkande behandlingen på internet hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av Stopphanden beskrivs som en strategi för att förebygga kränkande behandling i förskolan, samt vilka för- och nackdelar förskollärarna och rektorn anser att det finns med Stopphanden. För att ta reda på detta har vi ställt oss dessa frågor: Vad är förskollärarens roll i arbetet kring Stopphanden? På vilka sätt beskriver förskollärare och rektor att Stopphanden används för att förebygga kränkande behandling? Vilka effekter av Stopphanden beskrivs som centrala i intervjuerna? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet eftersom det passade studiens syfte bäst. Studiens datainsamling har genomförts med kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor. Resultatet visar att Stopphanden är en enkel och tydlig metod som är lätt att använda för vuxna och barn i alla åldrar. Vidare poängterades vikten av vilket syfte som ligger till grund för Stopphanden eftersom metoden lätt kan blandas ihop med andra begrepp.

Vi lever i ett samhälle där barnen ses som kompetenta medmänniskor som har egna rättigheter. Att barnen ska få inflytande och vara delaktiga i sin egen vardag är någonting som uttrycks i förskolans styrdokument. För att inkludera barnen mer i förskolan behöver vuxna vara engagerade, intresserade och lyhörda för barnens egna åsikter och tankar. Det betyder att goda relationer mellan vuxna och barn är en viktig del för barns inflytande. Vuxna kan ibland genom sin oaktsamhet kränka barnen, då de inte reflekterar kring hur och vad de säger till och om barnen. Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete var att ta fram ett arbetsmaterial för personal i förskolan. Materialet strävar mot att bidra till förbättrad kommunikation och samarbete i arbetslagen för att motverka kränkningar mot barn genom att lyfta barns perspektiv. För att få en grund för vårt material genomförde vi två enkätundersökningar. Vi ville undersöka hur personal i förskolan ser på samarbetet och kommunikationen i sitt arbetslag, samt hur specialpedagoger och psykologer ser på vuxnas bemötande av barn i förskolan. Enkäterna var webbaserade och 74 personer som arbetar i förskolan och 17 specialpedagoger och psykologer valde att dela med sig av sina erfarenheter kring detta. Resultaten visar att det förekommer kränkningar mot barn där några av de vanligaste handlar om att höja rösten och vara ironisk mot barnen, samt att sätta etikett på dem. En annan del av resultatet visar på att personalen i förskolan generellt anser att de kan diskutera kring känsliga ämnen med kollegor men att det samtidigt finns outtalade förväntningar på arbetssätt och bemötande i arbetslaget som går emot personens egna yrkesmässiga värderingar. Undersökningarna vi gjorde resulterade i ett arbetsmaterial som fick namnet Utvecklingskalendern. Det fokuserar på personlig och kollegial utveckling genom att både enskilt och i grupp ta upp diskussionsfrågor, fallbeskrivningar och tankeställare som lyfter barns perspektiv. I Utvecklingskalendern finns även tips på hur man kan kommunicera med både barn och vuxna samt ändra sitt sätt att se på saker. Det kan till exempel handla om hur man ser på regler, vilka krav som är rimliga att ställa på barn utifrån utvecklingsnivå och förhållningssätt kring bemötande. Detta för att vi vill minska risken för att barn i förskolan blir kränkta av vuxna.

Förskolan skall vara en trygg verksamhet där barns utveckling skall främjas. Arbetet styrs bland annatgenom förskolans läroplan Lpfö-18 (Skolverket, 2018) som tydliggör att förskolans utbildning skaförmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. I arbetet med detta är förskolan skyldig att årligen dokumentera hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall genomföras. Lpfö-18 och förskolornas dokumentation skapar således en formell ram som arbetet på förskolan måste förhålla sig till. Samtidigt tyder forskningen på att förskolans arbete med jämställdhet och genuspedagogik utgår från en tanke om att flickor och pojkar är och gör olika (Bodén, 2009: Brunila &amp; Edström, 2013, 2016: Edström, 2014: Eidevald,2009: Älemalm-Hagsér 2010). Syftet med detta arbete var därför att analysera vilka formella ramar som förskolans läroplan samt 20 förskolors lika behandlingsplaner skapar och ger uttryck för om barns kön, könsidentitet och könsuttryck. Arbetet har sin utgångspunkt i Butlers queerteori. Analysarbetet gjordes med hjälp av en kritisk diskursanalys med fokus på lexikala aspekter. Resultatet visade att Lpfö-18 och förskolornas dokumentation uttrycker en två könsnorm samtidigt som de därmed utesluter exempelvis icke binära individer. Samtidigt uttrycks också en individnorm där förskolan skall se till varje barns individuella behov och trygghetskänsla. Dock influeras även denna norm av tvåkönsnormen. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.

I skolan är mobbning och kränkande behandlingar ett samhällsproblem som skolan bör arbeta aktivt mot att förebygga. Denna enkätstudie är framtagen med syfte att undersöka, och därmed bringa kunskap om, grundskolepersonals erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien har grundats i en kvantitativ enkätundersökning i form av webbenkäter och behandlar följande frågeställningar: ”Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling?”; ”Vilka förutsättningar och hinder finns i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?” Studiens teoretiska utgångspunkt är ekologisk teori, vilket används i syfte att förstå och förklara mobbning och kränkande behandling i skolan. Resultaten visar att grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling på både elevnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det har visat sig att det förekommer både hinder och förutsättningar som kan påverka det förebyggande arbetet. De mest förekommande hindren var brist på tid och ekonomiskt stöd. Engagemang, utbildade pedagoger och tillgång till materiella resurser, skapade förutsättningar för det förebyggande arbetet i skolorna. Grundskolepersonalen visade sig arbeta förebyggande, på olika sätt, med syfte att främja eleverans hälsa och välmående.

Denna uppsats behandlar ärenden som rör kränkande behandling. I arbetet har Skolinspektionens arkiv använts och från arkivet har de beslut gällande kränkande behandling som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) fattat under 2015 hämtats. Urvalsgruppen i arbetet är Stockholmsregionens grundskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kränkande behandling beskrivs och hanteras beroende på om det är en anmälan, yttrande eller beslut som skrivits. Arbetets teori och metod tar i mångt och mycket avstamp i Faircloughs tredimensionella modell och analysen utgår med detta från dimensionen som kallas text. Studien fann att anmälare överlag konstruerar texter där ansvaret för konflikter läggs på personalen och eleven i detta framställs som offer. Yttrandena i sin tur förskjuter skulden till yttre omständigheter och skulden för en händelse faller sällan på personalen och besluten är utformade så objektivt som möjligt med skollagen som utgångspunkt. I uppsatsens diskussion framkommer de problem som uppkommer med ett regelverk och diskurs där inte alla besitter samma kunskap eller makt. I vardagligt tal anses “kränkt” vara något subjektivt medan det i skollagens mening är något som objektivt måste bevisas. I en diskussion gällande diskursiv- och social praktik problematiseras diskurserna juridik och pedagogik utifrån hur samhället och skolan fungerar i praktiken.

Sammanfattning/Abstract Matilda Andersson och Petra Christensson (2020). “Jag är lite överallt hela tiden”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Resultatet av studien kan bidra till en insikt om hur några förskolor skriver fram sitt värdegrundsarbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Studien kan tänkas framhålla konkreta förslag för att göra planen levande i verksamheten samt belysa vilka aktörer som deltar. Om olika framgångsfaktorer och farhågor upptäcks och lyfts fram i studien, kan det tänkas finnas med i beräkningen i framtiden när nya planer arbetas fram. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att med särskilt fokus på specialpedagogens roll och aktivitet granska tio olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. De tre frågeställningarna behandlar likheter och skillnader men även vilka olika aktörer som skrivs fram i arbetsprocessen med planerna. Ett extra fokus på specialpedagogens roll i arbetet med planerna lades för att se hur vår blivande roll som specialpedagoger kan tänkas se ut i värdegrundsarbetet. • Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling? • Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram? • Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna? Teori Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod och eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja, lyfts socialkonstruktionism i teoridelen då en viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska ansatsen. Organisationsteori och Bolman, Deals (2019) HR- perspektiv är ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien. Metod En diskursanalys gjordes på tio planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta hämtades via förskolornas hemsidor. På de hemsidor där planerna saknades fick vi till oss planerna via mail. Planerna studerades utifrån fyra olika huvudteman Abstrakt/Konkret, 4 Avsändare/ Mottagare, Aktörer och Specialpedagogens roll. Därefter valdes fem planer ut för kompletterande intervjuer eftersom de stack ut extra i våra granskningar. Rektorer till dessa fem planer kontaktades och kompletterande intervjuer gjordes med för studien viktiga aktörer. Alla tio planer granskades och ingick i studien. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogens arbete är sällsynt i planerna. I några planer omnämns yrkesrollen men specialpedagogiska aktiviteter skrivs sällan fram. Planens funktion och verkan i det dagliga arbetet hos merparten av förskolornas planer verkar enligt studien inte självklar. Vi tolkar det som att om konkreta arbetsmetoder och systematik i värdegrundsarbetet skrivs fram i planerna, så kan sannolikheten vara större att planerna är levande i verksamheterna. Om planerna inte är kända för olika aktörer i verksamheten kan det tänkas vara svårare att vara delaktig i det dagliga arbetet. Utan delaktighet blir det inget levande arbete utan bara något som måste bockas av för ansvariga. Implikationer I och med att specialpedagogens examina förändrats genom åren kan detta ha skapat en otydlighet för rektorer och huvudmän hur tolkningen av yrkesrollen ska göras. Därför ligger det på oss specialpedagoger att känna till vårt uppdrag och motivera varför vi behövs och vilka aktiviteter vi kan bistå med. Detta för att kunna ta barns perspektiv i värdegrundsarbetet. Konkreta arbetsmetoder i planen kan tänkas främja delaktigheten på alla nivåer. För att öka barnens inflytande och delaktighet i värdegrundsarbetet är en tanke att en barnversion borde finnas för att lättare göra barnen till både aktörer, mottagare och avsändare av planen. Slutsats Planen mot diskriminering och kränkande behandling tycks utifrån resultaten vara en komplex del i verksamheterna, vilket kan tänkas bero på lagändringar och att två olika lagar ofta behandlas i en och samma plan. Dessutom lever titeln ”Likabehandlingsplan” kvar i några av planerna. En implikation är att det kan tänkas bli tydligare om planerna hålls isär. Alltså att det istället ska finnas en plan mot diskriminering, som behandlar lagkravet från diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling som behandlar lagkravet från Skollagen.