Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftlig utformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processen kring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering och kränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användning i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheter ser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandet av planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen av planen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den används samtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankrat dokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för att de själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras mer i verksamheten. / The purpose of this study was to investigate and analyze teachers´ experiences of a written plan designed to counter discrimination and offensive behavior in preschool. It is a qualitative study based on interviews with educators at preschools. The questions that formed the basis for the study was: How do preschool teachers experience the process of designing the written plan designed to counter discrimination and offensive action? How do teachers describe the use of the written plan designed to combat discrimination and offensive action? What development opportunities do the teachers see around the written plan designed as a tool in efforts to combat discrimination and offensive action? The results of the study show that teachers experience the process of designing the plan as difficult as it was difficult to obtain information. The teachers describe the use of the plan as an agenda item, they think that it is used while it is perceived more as a paper product than as a content embedded documents. When it comes to development opportunities of the plan the teachers express that they need more knowledge on the subject and the plan needs to be more implemented in the preschool’s activity.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna har analyserats utifrån två begrepp, personlighetsdrag och social interaktion, som varit centrala för studien och resultatet har diskuterats med den tidigare forskningen. Resultatet visar att lärare utgår från sina erfarenheter när de talar om kränkande handlingar. Det framkommer att kränkande handlingar ur ett lärarperspektiv är komplext och kan härledas till ett personorienterat synsätt och till sociala interaktioner. Det visar sig även finnas svårigheter i att urskilja när kränkande handlingar övergår till mobbning. Lärare uppfattar kränkande handlingar som antingen impulsstyrda eller utstuderade och det framkommer svårigheter i bedömning av kränkande handlingar då de ser både till den som blivit kränkt och till den som utfört handlingen. Lärarens roll ses som betydelsefull där deras förhållningssätt är avgörande för att skapa ett tryggt klimat. / The curriculum for preschool classes, after-school and the compulsory school system (Lpo 94) states that teachers should pay attention and take action to prevent and combat all forms of degrading treatment. Offensive acts still occur in schools and students believe that teachers have difficulties to detect and intervene when such acts take place. Previous research highlights the difficulty for the viewer to determine whether an action is offensive and that offensive act often occurs in secret. From personal experience we have found that much of teacher`s time are devoted to offensive acts and because teacher's assignment involves both educating and contributing to knowledge development, we found it interesting to investigate teacher`s perceptions of abusive acts among students in the early school years. For this a qualitative method with interviews were chosen. The materials obtained from interviews were analyzed based on two concepts, personality traits and social interaction, that have been central to the study and the results have been discussed with previous research. The results show that teacher`s perceptions about offensive acts are based on their own experience. It appears that the offensive acts from teacher's perspective is complex and can be traced to a person-oriented approach and to social interactions. Difficulties in distinguishing when offensive acts turns to bullying also appears. Teachers perceive offensive acts as either impulse-driven or subtle and find it difficult in assessing the offensive acts because they both see to those who have been wronged and to the responsible for the action. The teacher`s role is seen as important and their approach is essential to create a safe climate.

Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling. På varje enhet skulle en likabehandlingsplan upprättas där åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skulle redovisas. Dessutom skulle kommunerna året därpå ha granskat likabehandlingsplanerna för att redovisa resultaten av dessa i kvalitetsredovisningarna för kommunens skolverksamhet. Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att se ifall kommunerna i Västmanlands län har granskat och utvärderat skolornas likabehandlingsplaner, hur skillnaderna och olikheterna ser ut emellan dem och ifall man kan tolka hur organisationsarbetet fungerar inom kommunerna. Detta sker granskning av valda lagar, kommunernas kvalitetsredovisningar samt genom teoretiska ramar kring mobbning och organisationsarbete. Skollagen anammar ett samarbete med hemmen men mitt resultat visar att bara några kommuner följer detta. Flera lagar och riktlinjer menar att barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras men ingenstans står det vilka barn som ingår under denna kategori. Kommunernas kvalitetsredovisningar visar olika resultat av mobbningsåtgärder. Några kommuner samarbetar med andra instanser inom kommunen, med hemmet och en del har sett brister i sitt arbete mot mobbning. Tänkbara anledningar till de olika resultaten kan bero på ekonomiska skillnader, brist på kompetensutbildning och hur personalens eget intresse för den pågående problematiken i skolorna ser ut. Det vore intressant att undersöka vidare hur arbetet mot mobbning ser ut på skolor där alla ekonomiska förutsättningar finns och där dessutom involverad personal har ett stort intresse för att mobbningsåtgärderna ska fungera och utvecklas. Även en undersökning där en tydlig definition av barn i behov av särskilt stöd ges vore givande för framtida utveckling av skolorna / Schools are supposed to comply with laws and guidelines such as the Education Act and Swedish curricula. Supposedly, municipalities comply with each adjustments or alteration made. Schools are handed a bigger responsibility for the well being of their students as a consequence of the 2006 Act against discrimination and other degrading treatment of children and pupils (2006:67). Demands on the schools’ and municipalities’ work against bullying and degrading treatment increased. Each section within each municipality was to present an Equal Treatment Plan containing measures against bullying and degrading treatment. The following year, all equality plans were to be put under scrutiny and the results published publicly. The aim of this paper is to (1) see if the municipalities in Västmanland County has reviewed and evaluated their schools’ Equal Treatment Plan, (2) report on differences between them and (3) see if you can interpret how the work was organized. Some municipalities show great results in their work against bullying and discrimination while others acknowledge shortcomings.. Measures taken against bullying and discriminating behavior differ. Explanations to the different results may be economic disparities, lack of skills, and the staff's indifference towards ongoing problems in the schools. The Higher Education Act proposes a close partnership between teachers and parents but this study shows that only a few municipalities ever achieve this It would be interesting to further explore the work against bullying at schools where all the economic conditions are met and where staff members are involved and are taking a strong interest in developing proficient methods against bullying.

The following paper is about degrading treatment in preschools and the essay discuss degrading treatment according to the Swedish school law, in preschools and the chosen focus for this study is three to four year old children. The aim is to see whether or not preschool children proceed with degrading treatment towards other children and if preschool teachers believe that children this young have the ability to do so. The questions for this study are: Can children proceed with degrading treatment towards each other? Which conflicts evolve through children’s interactions? Can children in pre-schools have a degrading behavior? To answer these questions participant observation at two preschools and interviews with four preschool teachers were chosen as method. The perspective of this paper is based on the view on children as actors, which is used to acknowledge and enhance the possibilities of letting the children’s own voices be heard. Theories used for this paper is Van Ausdale and Feagin’s (2001) theory about three to four years olds awareness, one about children’s relation to adults presented by Thorne (1993) and Wyness (2012) and lastly Gripsruds explanation of the influence of media combined with statistics from Statens medieråd (Swedish media council). The result of this study show that children between the ages of three to four, use different strategies to include or exclude other children and used things such as age and limitations of participants in a play as excuses. However, these reoccurring excuses cannot be seen as degrading treatment or behavior, according to definition made by the school law. An interesting finding is that the children sometimes used their parents to excuse their actions or used them to threat others. Overall the observational study shows how difficult it can be to see and acknowledge degrading treatment within preschools. The interviews with the preschool teachers indicates that they do not spend much time on acknowledging or trying to prevent degrading treatment amongst children. The preschool teachers discussed children’s quarrels but they tended to see it as something natural within children’s interactions. The conclusion of this essay is that degrading treatment could not be seen at the two preschools, which is contradicting to some of the literature used in this paper.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda organisationer arbetar mot kränkande behandling på nätet bland barn och unga. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer. I studien deltog sex respondenter, fyra av respondenterna var från de olika organisationerna Friends, Bris, Tjejjouren samt Barn- och elevombudet som kommer i kontakt med kränkande behandling på nätet. Två av respondenterna arbetade som skolkuratorer inom skilda elevhälsoteam på två skolor. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys och ett teoretiskt ramverk som bestod av institutionell teori och isomorfism. Resultatet visade att arbetsgrunden hos de olika organisationerna skiljde sig åt då de arbetade efter olika lagar och teorier. Organisationerna arbetade med olika insatser, exempelvis genom stödverksamhet, föreläsningar och utbildningar till olika målgrupper. Gemensamt för organisationerna var att de arbetade med liknande metoder mot kränkande behandling på nätet som de använde sig av mot traditionella kränkningar. Resultatet visade att det finns olika sätt för samverkan att bildas mellan organisationer, detta kan vara genom formell samverkan eller informell samverkan. Flera av organisationerna i vår studie riktade sitt arbete mot skolan och resultatet visade att det finns brister i hur den samverkan genomfördes. / The purpose of this study was to explore selected organizations work against degrading treatment on the internet among children and youths. We used a qualitative method and the empirical material was collected by interviews of six participants. Four of them were from the different organizations Friends, Bris, Tjejjouren and Child and School Student Representative which somehow were connected to the issue degrading treatment on the internet. Two of the participants worked as school counselors in various student health teams at two high schools. The material has been analyzed using content analysis and the theoretical framework of institutional theory and isomorfism. The result showed that the working basis of the organizations differed according to laws and theories. The organizations worked with different actions, for example supporting activities, lectures and educations to different target groups such as e.g., school. The organizations had in common that they worked with similar methods against degrading treatment on the internet as against traditional degrading treatment. The results showed that there were different ways to form cooperation between organizations, for example through formal or informal agreements. Several of the organizations in our study directed their work toward the school and the result showed that there are shortcomings in how the cooperation was performed.

According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying. The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals. The conclusion is also that the teachers know how they should and would act in the prevention and discouragement of bullying in school by continuously making conversation with students about bullying and their behavior. Further more the conclusion is that teachers within their school cooperate and that they receive support from their schools by further-education in how to work with the prevention and discouragement against bullying.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.      Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.      Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle. Personalen skulle istället arbeta för att jämna ut maktobalansen mellan de två genom att sänka mobbarens makt snarare än att höja den utsattas. Det framkom även att personalen uppgav att de i högre grad hade läst, förstått och varit delaktiga i utformandet av skolans likabehandlingsplan än eleverna.                       Med andra ord framkom att det finns skillnader i attityden till skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling mellan personal och elever. Dessutom framkom att skolpersonalen i högre grad fokuserade på mobbaren än offret i situationer där någon blir utsatt för kränkande behandling, samt att personalen i högre grad angav att de läst, förstått och varit involverad i skolans likabehandlingsplan än eleverna. / The aim was to investigate attitudes to the school’s work against offensive behaviour based on the school’s treatment plan and if they differ depending on whether you are a student or school staff at a secondary school in a municipality in Värmland. Through a questionnaire with independent measurement, a study with 101 participants, of which 54.5 % (n = 55) were students and 45.5 % (n = 46) were school staff, was executed.      The current study shows a significant difference between students and school staff in a majority of the questions regarding the school’s work against offensive behaviour.      The results suggest that there are differences in how students and school staff perceive situations where someone gets offended and therefore also act differently. The study shows that the school staff claim that they address the issues related to the bully to a greater extent than the victim, while the students answered relatively even on the questions. However, both students and school staff agree on that it is important to have a friend at school.      Furthermore, the study shows that students would try to raise the self-confidence of the victim in bullying situations to a greater extent compared to the teachers. Instead, the school staff would work to even out the imbalance of power between the two by lowering the bully’s power rather than increasing the victim’s power. It also shows that the school staff said that they have read, understood, and been involved in designing the school's treatment plan to a greater extent than the students.                       In other words, it appeared as if there are differences in the attitude to the school’s work against offensive treatment between staff and students. Furthermore, it appeared as if the school staff to a higher extent focused on the bully than the victim in situations where someone is exposed to offensive treatment, and that the staff to a higher extent said that they had read, understood and been involved in the school’s treatment plan than the students.

Chefer har enligt svensk lag ett särskilt ansvar att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur chefer inom en offentlig förvaltning upplevde de krav som kommer med detta särskilda ansvar samt vilket stöd som cheferna upplevde sig behöva i sitt arbete mot kränkande särbehandling. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio chefer på vald förvaltning. Intervjuerna analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade på att cheferna upplevde de krav som ställs på dem att arbeta med frågor som rör kränkande särbehandling som ett naturligt ansvar som medföljer i chefsrollen. Vidare upplevde cheferna en del utmaningar i sitt arbete mot kränkande särbehandling och de betonade betydelsen av kommunikation för ett välfungerande arbete. Det stöd som cheferna främst upplevde sig behöva i arbetet mot kränkande särbehandling var stöd från avdelningen för Human Resources. / Managers have in according to Swedish law a particular responsibility to prevent, pay attention to and deal with matters regarding victimization at work. The purpose of this study was to investigate how managers within a public administration was experiencing the demands that accompany this particular responsibility, As well as the support managers felt was necessary in order to conduct their work against victimization at work. The method used in this study were semistructured interviews with nine managers within a chosen public administration, the interviews were then analyzed with a inductive thematic analysis. The result showed that managers were experiencing the demands that were put on them in order to work with issues regarding victimization at work as a natural responsibility accompanying the managerial role. In addition managers were experiencing certain challenges in their work against victimization and they highlighted the meaning of communication for the establishment of a well functioning working environment. The main support managers felt was necessary for their work against victimization was the support from the Human Resources Department.

Studien undersöker hur upplevelser av särbehandling kan inverka på kvinnors möjlighet till kompe- tensutveckling inom en organisation i byggbranschen. Detta har genomförts genom att intervjua kvinnliga medarbetare inom byggbranschen för att få deras syn och erfarenheter kring bland annat kränkande särbehandling, kompetensutveckling och karriärutveckling. Resultatet tyder på att kvin- norna inte upplevde någon kränkande särbehandling vid studiens genomförande men de beskrev ändå händelser som skulle kunna tolkas som kränkande särbehandling. Resultatet pekade inte heller på någon koppling mellan kränkande särbehandling och upplevda möjligheter till kompetensutveck- ling inom organisationen. Istället visade resultatet på att det fanns en stor avsaknad av kvinnliga förebilder inom byggbranschen och att tillkomsten av fler kvinnliga förebilder skulle kunna leda till att kvinnors intresse för byggbranschen skulle kunna öka och således bidra till att branschen uppnår en jämnare könsfördelning.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.