Den här studien handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn uppfattar och arbetar med kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar enhetschefer kränkande särbehandling och vilka erfarenheter har de om kränkande särbehandling bland de anställda på arbetsplatsen, hur hanterar enhetschefer kränkande särbehandling mellan de anställda på arbetsplatsen och vad upplever enhetschefer för svårigheter med att jobba mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem enhetschefer i en mellanstor stad. Respondenternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, handlingsteori, nya perspektiv på ledning samt situationsanpassat och transformativa ledarskap. Resultatet visar att vissa av respondenterna menar att det inte finns någon särskild anledning till att kränkande särbehandling sker, medan andra tänker sig att det har att göra med ursprung, sexualitet och funktionedsättning. Erfarenheter kring kränkande särbehandling menar respondenterna relaterar bland annat till mobbning. Faktorer som vikt och ålder tas upp som grund för kränkande särbehandling på deras enheter. Vidare visar resultatet att respondenterna ofta behöver ta in beteendevetare och handledare för extra hjälp vid hantering av kränkande särbehandling. Slutligen kommer det fram varierande svårigheter. Från att upptäcka kränkande särbehandling i tid, till svårigheter och utmaningar vid svåra samtal med de anställda angående kränkande särbehandling.

Kränkning är ett vanligt förekommande problem i samhället och det förekommer trots att detbåde i skollagen och diskrimineringslagen finns förbud mot mobbning och alla former avdiskriminerande eller kränkande behandlingar. Syftet med denna studie var att undersöka hurskolpersonal uppfattar och förhåller sig till mobbning och kränkande behandling som uppståri skolsituationer bland elever, samt hur de arbetar med mobbning. Datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer i olika grundskolor med fem skolpersonal som var skolkuratorer,lärare och socialpedagoger. Resultatet visade att mobbning i överlag är som ettparaplybegrepp som innefattar olika typer av kränkningar och att det är principen om allamänniskors lika värde som kränks. Skolpersonalen ansåg att ett förebyggande ochrelationskapande arbete är av stor vikt i arbetet mot mobbning. Vidare visade resultatet att allapå respektive skola har en så kallad trygghetsplan och att det finns handlingsplaner för hurarbetet mot mobbning ska se ut.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori. Diskursen tillhandahåller en väl definierat begreppsapparat för negativa begrepp som kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa företeelser uppträder ofta i agentlösa satser vilket döljer de bakomliggande personerna och processerna i texten. Positiva begrepp definieras inte vilket medför att deras betydelse konstrueras i förhållande till de negativa begreppen. Undersökningen visar också att elever konstrueras som passiva i planerna medan skolan och dess representanter är aktivt agerande. Vidare visas att diskrimineringslagen, skollagen, samt Skolverkets handledning för utformandet av likabehandlingsplaner påverkat skolorna i arbetet med planerna. Bristen på definitioner av positiva begrepp antas få följder genom att sådana efterfrågas vid skolornas kartläggningar av verksamheten. Om skolorna inte vet vilken betydelse eleverna lägger i begrepp som trivsel och trygghet vet de heller inte vad kartläggningarna säger. Dessutom kan skildringen av kränkningar som slumpmässiga företeelser göra att skolorna fokuserar mer på att uppmärksamma och åtgärda sådana än på att förebygga dem.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket menar att en av tio svenskar är utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Forskning visar även att det är vanligast i hälso- och sjukvården, framförallt bland sjuksköterskorna. Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av kränkande särbehandling mellan kollegor på arbetsplatsen. Metod: Metaanalys av tio kvalitativa artiklar som hittats genom omfattande sökning i databaser. En bedömning av artiklarnas kvalitet gjordes utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan med inspiration av Granheim & Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Under de två temana ”En fientlig arbetsmiljö” och ”Följder av kränk- ande särbehandling” presenteras resultat om hur sjuksköterskan blir förnedrad, ignorerad, hotad och ibland hindrad av sina kollegor i arbetet. Som följd kunde sjuksköterskan känna frustration, ilska och förlust av självförtroende som i sin tur kunde leda till utbrändhet och påverkan på patientvården. Som konsekvens tappades även meningen till professionen vilket ibland kunde leda till att sjuksköt- erskan valde att lämna yrkesverksamheten helt. Slutsats: Kränkande särbehandl- ing är vanligt förekommande på sjuksköterskans arbetsplats och är något som sjuksköterskestudenter borde bli bekant med redan i utbildningen. Ny, uppdaterad, nordisk forskning behövs kring kränkande särbehandling för att kunna hantera situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. / Bakground: Arbetsmiljöverket has earlier stated that one out of ten Swedes are victims of workplace bullying. Research also shows that it's most common in Health care, especially among nurses. Purpose: To compile knowledge about nurses' experiences of victimization among colleagues in the workplace. Method: Meta-analysis of ten qualitative articles found through extensive search of data-bases. An estimation of article quality was carried out with SBU:s review temp¬late for qualitative studies. The Articles where then analysed by inspiration of Granheim & Lundmans method of content analysis. Findings: The two themes, "A hostile workplace environment" and " The impact of victimization", presents result of nurses' being humiliated, belittled, threatened and how colleagues some-times hinders and hampers work. As an impact nurses' felt frustration, anger and loss of self-confidence which could result in burnout and effect patient care. Conclusion: Victimization is common on the nurse's workplace and is something that nursing students should become familiar with already during the education. New, updated, Nordic research of victimization in health care is needed to be able to handle situations that can occur in the workplace.

Syftet med studien var att undersöka 1-3-lärares uppfattning om vilka svordomar och fult språk som elever i årskurs 1-3 använder, vilka aspekter av fult språk lärare anser är viktiga att hantera och skillnader mellan könen gällande svordomsanvändning ur lärares perspektiv. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod där sex lärare från årskurserna 1-3 intervjuades. I empirin framkom att fan, jävlar och fuck tillhör de vanligaste svordomar eleverna använder. Vad lärare anser är fult språk är individuellt och hur lärare hanterar fult språk är beroende på vilket språkbruk som anses vara acceptabelt. Skillnader av svordomsanvändning mellan könen är att pojkar svär mer än flickor och har större variation av svordomar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter. Resultatet visar att det finns brister i samsynen på mobbning och kränkande behandling både mellan elever och lärare och lärare emellan, samt att skolan inte uppfyller skollagens krav på preventivt arbete. Slutsatsen är att bristerna i samsynen beror på avsaknad av kunskap och en gemensam referensram på skolan.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats. Vidare har även tre lärare intervjuats och elever, från tre klasser, har fått svara på en enkät för att synliggöra deras upplevelser på förändringen. Vi har som sagt tagit hjälp av forskare så som exempelvis Steinberg och Thornberg för att kunna svara på vad en skola kan göra samt vad lagar, skolverket och diskrimineringsombudsmannen säger om den psykosociala arbetsmiljön. I resultatkapitlet kan det läsas om lärarnas och elevernas upplevelser av förändringen samt vad rektorn och socionomen säger om vilka anledningar det är till förändringen. I analysen har vi valt att lägga fokus på konflikhantering som en viktig del i att utveckla en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att läraryrket är komplext och det är svårt att kategorisera vilka kunskaper som krävs för att få en utvecklande miljö. Dock är det viktigt att alla som jobbar med grupper av olika slag ser till att få en välfungerande arbetsmiljö där alla kan utvecklas, kunskapsmässigt och socialt.

AbstraktDen här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer.Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet. Resultatet har visat att ämnet är dolt och sällan får plats i förskolepersonalens diskus-sionsforum. Ansvar var även ett begrepp som framträdde i resultatet och som kontinuer-ligt dök upp hos förskolepedagogerna när de talade om ämnet kränkande behandling. Följaktligen visade resultatet att förskolepedagogernas förståelse av ansvarsbegreppet har påverkat deras utveckling av roller, identiteter och kulturer. / AbstractThis is study has looked in to pedagogues’ single and common understanding and speech of the subject violation of human rights and responsibility that follows. What has been remarkable in this study is how the understanding of the subject violation of hu-man rights has a direct link to pedagogues’ development of roles. More specific is that pedagogues is not only developing their roles but also adapting their own cultures in the context of kindergarten and that constantly changes. At the same time pedagogues have to put their own personal interpretations of the main subject in relation to the laws that are included in their work commitment and job assignments. The study is a qualitative research method and the selection of the participants has included pedagogues in the work field kindergarten. The participants in the study have participated in single and common interviews.The purpose of the study has been to put a light on the subject violation of human rights in kindergartens to get a better understanding of what and how pedagogues’ understand-ings and speeches are about the subject. The results showed that the subject is hidden and that it seldom takes place in pedagogues’ common discussions. Responsibility was also a matter that emerged in the result and was continually a big part in the peda-gogues’ speech about the subject violation of human rights. Consequently pedagogues understanding of the subject has an affected to the development of their roles, identities and cultures in their work field kindergartens.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vilka faktorer är viktiga då skolor formar sina handlingsplaner mot mobbning/kränkande behandling? Hur arbetar skolorna med att förebygga och åtgärda mobbning? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom granskning av tre skolors handlingsplaner och därefter har vi intervjuat sex personer som har direkt anknytning till handlingsplanerna. Resultatet visar att handlingsplanerna mot mobbning formas av dem som direkt är involverade i de olika mobbningsteamen. Dessa team bildas genom intresse och kunskap. Vår undersökning visar vidare vilka faktorer som anses viktiga i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Handlingsplanerna innehåller hur skolan ska förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling och mobbning. Handlingsplaner och intervjuer visar på samtliga skolor att de har likvärdigt förhållningssätt när det gäller det förebyggande arbetet, däremot skiljer det sig i vilka modeller de använder sig av i det åtgärdande arbetet. Föräldrars involvering i arbetet mot mobbning skiljer sig från skola till skola. / Policy Documents against Mobbing

Syftet med detta examensarbete är att utifrån inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom området samt använd definition på mobbning och utfrysning undersöka i vad mån mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer på min partnerskola, den skola där jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen, samt på vilket sätt skolan i sitt arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella målen.