No description available.

Trots den lag som säger att inget barn i förskolan ska utsättas för vuxenkränkningar, talar både pedagogers erfarenheter och statistik för att detta förekommer. Detta problem ligger till grund för syftet med denna studie som är att bryta tystnaden kring ämnet och fördjupa förståelsen om varför kränkningar mot barn i förskolan sker - i hopp om att det kan verka förebyggande. Utifrån teorier om makt, pedagogiska atmosfärer och fenomenologi analyseras den empiri jag samlat in. Den empiriska delen består av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger och biträdande rektorer inom förskolan. Resultatet visar att kunskapen kring vuxenkränkningar varierar samt att det upplevs svårt att definiera när en kränkning faktiskt sker på grund av att situationen många gånger kräver tolkande. Då lojaliteten till kollegorna är så stor upplever pedagoger svårigheter med att rapportera kränkningar och även samtala om ämnet. Vidare leder detta till en tystnadskultur i förskolan. Slutligen visar studien på att ämnet måste sluta tystas ner och kontinuerligt diskuteras för att öka medvetenheten och kunskapen inom professionen.

Under tidigare verksamhetsförlagd undervisningspraktik har vi iakttagit händelser som ställer oss undrande. Vi fick bevittna varierande tillvägagångssätt, diskussioner och samtal som tycktes förändras beroende på utbildningsgrad inom arbetslagen. Detta ledde till att viintresserade oss för arbetslagets dynamik och inverkande faktorer. Ramfaktorteorin behandlar faktorer som kan ha inflytande på verksamhetens arbete. Syftet med denna studie har varit att undersöka dessa faktorer och analysera hur de påverkar klyftor inom arbetslagen. Vår förhoppning med studien har varit att belysa och fastställa dessa faktorer för att effektivisera arbetslagets samarbete i framtiden. Ramfaktorteorin är strukturerad i fem grupper; det pedagogiska ramsystemet, det administrativa ramsystemet, det resursrelaterade ramsystemet, det organisationsrelaterade ramsystemet och ramar med anknytning till individers kulturella bakgrund.  Studien grundar sitt material i den enkätundersökning som gjorts inom förskolor i Uppsala Kommun. Enkäten är inriktad kring ämnet diskriminering och kränkande behandling på sin arbetsplats. Vi har utformat frågorna med flersvarsalternativ samt fritextsvar för att enkelt kunna sammanställa resultaten i cirkeldiagram och se procentsatser för varje fråga. Resultaten av våra två delstudier påvisar att det resursrelaterade ramsystemet samt det organisationsrelaterade ramsystemet synliggörs i större utsträckning än resterande ramsystem. Enkätundersökningen har belyst en del problematiska områden. Materialet påvisar en genomgående tidsbrist som i sin tur leder till störningar i de sociala förhållandena inom verksamheten.

Denna studie belyser några förskollärares och rektorers likabehandlingsarbete i förskolan. Syftet är att få fördjupad förståelse och kunskap om hur förskollärare och rektorer ser på likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska förskolans utbildning präglas av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. All personal ska bidra till detta och kraftigt ta avstånd från samt förhindra att kränkande behandling sker i förskolan. Studiens utgångspunkt är ett normkritiskt perspektiv vilket genomsyrar arbetet. I relation till syftet intervjuades sex förskollärare och två rektorer där frågor ställdes om likabehandling, diskriminering och kränkande behandling samt om förhållningssätt till dessa. Studiens resultat visar att majoriteten av deltagarna har ett medvetet och självgranskande förhållningssätt vilket är grundläggande för arbetet med likabehandling i utbildningen. Resultatet visar även hur barn i olika åldrar görs delaktiga i undervisningen. En slutsats som framkommit av studiens resultat är vikten av att kunna särskilja begrepp som diskriminering och kränkande behandling för att förstå begreppens innebörd och därmed kunna arbeta medvetet med likabehandling.

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Därtill kommer även studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Studiens undersökningsmetod utgick från SMART-modellen och den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet. Åtta vetenskapliga artiklar samt tre doktorsavhandlingar har legat till grund för analysen och resultatavsnittet. Resultatet visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal och att det har en god potential till ett mobbningsförebyggande arbete i grundskolans mellanår. Det framgår även att det är i det kollegiala samspelet elever fårinsikt om egna och andras, både lika och olika, tankar och värderingar.

Diskriminering, kränkande behandling och trakasserier är något som förekommer frekvent i våra skolor idag. Likabehandlingsplanen ska finns där som ett stöd för skolans personal i arbetet med dessa situationer, och det är därför angeläget att granska hur väl planerna är uppbyggda. Studiens syfte är att granska och jämföra några av Västra Mälardalens grundskolors likabehandlingsplaner för att upptäcka och uppmärksamma eventuella brister. Studien använder sig av likertskalan (Denscombe, 2018), tabeller i Microsoft Word och ett stapeldiagram i Excel för att samla och bearbeta empirin. Studien visar att likabehandlingsplanerna mestadels förhåller sig till lagstiftning och aktuella myndigheters regler, men det finns även återkommande brister. Dessa brister bör ses över för att likabehandlingsplanerna ska fylla någon funktion för den aktuella skolan.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utifrån policydokument som handlar om dessa ämnen och lokala bestämmelser. Studiens frågeställning är: Hur tolkar fritidshemslärare uppdraget om kränkande behandling? Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter, indelade i två par-intervjuer och två enskilda intervjuer. Studiens respondenter är alla fritidshemslärare från tre olika skolor. Fyra av respondenterna arbetar på fritidshem med elever i förskoleklass och lågstadiet, medan de resterande två respondenterna arbetar på en av skolornas fritidsklubb med elever på mellanstadiet.  Empirin tolkas med teorin policy enactment för att med dess hjälp tyda hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.  Resultatet visar hur fritidshemslärare tolkar uppdraget gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier olika beroende på deras verksamheters lokala institutionella faktorer, kulturella och sociala faktorer som påverkar policysaktörernas tolkningar av policydokument. Resultatet visar även hur lokala bestämmelser på skolorna kan påverka fritidshemslärarnas tolkningar av policy som i nästa led påverkar hur de kontextualiserar policyn i respondenternas skolverksamhet som också kan komma att påverka deras tolkning av sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Föreliggande studies syfte är att bidra med kunskap om förskollärares förståelse av och arbete med kränkande behandling och mobbning i förskolans verksamhet. Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsproblem som ger förödande konsekvenser för individen under lång tid. Studiens forskningsfrågor är: (1) På vilket sätt gestaltas kränkande behandling och mobbning i förskolan enligt förskollärare? (2) Hur beskriver förskollärare sitt förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och mobbning i förskolan? (3) Hur förklarar förskollärare förekomsten av kränkande behandling och mobbning i förskolan? Studien är en kvalitativ intervjustudie som använt semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades i två steg, först utifrån en tematisk analys och sedan utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Resultatet visar att kränkande behandling och mobbning som utförs av barn gestaltas, enligt förskollärarna, socialt, verbalt, fysiskt och genom kroppsspråk. Resultatet visar även på att förskollärare uttrycker erfarenheter av att förskolepersonal kränker barn i verksamheten verbalt. Förskollärarna menar att deras förebyggande och åtgärdande arbete består i att vara en närvarande pedagog, arbeta med handlingsplaner, arbeta efter förskolans normer, ge barn verktyg samt samverkan med föräldrar. Förekomsten av kränkande behandling och mobbning anses bero på barns utveckling i det sociala samspelet, språkutveckling, barns känslor, bristande kunskaper i pedagogik och kränkande behandling och mobbning hos förskolepersonal, tidsbrist och kulturkrockar. Dessa deltagarförklaringar kan utifrån det socialekologiska perspektivet relateras till kontextuella faktorer som inverkar på kränkande behandling och mobbning på barns mikro-, meso-, exo-, och makronivå. Resultatet pekar på behovet av fortsatt forskning om det finns flera faktorer i dessa system som påverkar förekomst och erfarenheter av kränkande behandling och mobbning i förskolan, exempelvis media, bostadsområde och närmiljö. Eftersom resultatet visar att förskollärare anser att det finns en stor okunskap i förskolan som påverkar förekomsten av kränkande behandling och mobbning vore det även av intresse att intervjua outbildad personal och barnskötare som arbetar i förskolan.

Mobbning är ett omtalat fenomen i grundskolan men sällan hörs fenomenet i samma utsträckning i förskolans verksamhet, trots att forskning styrker dess relevans. Frågan blir därför om förskollärare bär med sig den kunskap som krävs för att motverka och förebygga mobbning mellan barn. De forskningsfrågor som har behandlats i studien är hur förskollärare och förskollärarstudenter beskriver deras upplevelser om konflikter och kränkande behandling mellan barn i förskolans verksamhet samt vilken kunskap förskollärare och förskollärarstudenter upplever att de fått från sin utbildning för att aktivt arbeta mot kränkande behandling mellan barn i förskolan. Syftet är att bidra med förståelse kring vilka upplevelser nyexaminerade förskollärare och förskollärarstudenter har av konflikter och kränkande behandling mellan barn, samt vilken kunskap de fått med sig från förskollärarutbildningen och dess möjliga konsekvenser för förskollärares kunskap om fenomenet mobbning i sin profession. I studien genomfördes intervjuer med åtta respondenter och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och med utgångspunkt i socialpsykologi och en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det finns olika upplevelser av konflikter och kränkande behandling mellan barn, vilket även visar på olika kunskapsnivåer och erfarenheter kring ämnet. Studiens slutsats är att förskollärare önskar mer kunskap för att hantera konflikter och därmed kunna synliggöra och förebygga både kränkande behandling och mobbning mellan barn i förskolan, samt att denna kunskap kan skapa mer säkerhet i den egna professionen.