Detta är en kvalitativ studie av sex fritidslärares arbete med hantering av kränkande behandlingar i fritidshemmet och klassrummet. Syftet med studien är att belysa hur fritidslärare resonerar kring oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Vidare är syftet att få en djupgående förståelse kring hur dessa beteenden kan arbetas och förebyggas enligt fritidslärarna själva. För att syfte och frågeställning ska uppnås har vi genomfört intervjuer kring fritidslärares erfarenheter om oönskade beteenden, detta genom semisstrukturerade intervjuer. Vidare bygger studien på fritidslärarens egna perspektiv och erfarenheter till orsaker som speglar ett oönskat beteende och det kollegiala arbetet för att förebygga detta. I den tidigare forskningen framkommer det att hanteringen av kränkande behandlingar sker på olika vis (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016). Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till elevernas oönskade beteenden, enligt fritidslärarna, grundar sig i hemförhållanden, relationer, skolmiljön och elevernas ålder. fritidslärarna i studien beskriver arbetet med värdegrundsfrågor som något viktigt, detta för att förebygga uppkomsten av oönskat beteende. Enligt fritidslärarna är det viktigt att ha med värdegrunden i verksamheten för att minska kränkningar och diskrimineringar samt arbetet med allas lika värde. Därav anser fritidslärarna att arbetet mot oönskade beteenden ska stärkas genom en gemenskap som bland annat består av ett elevhälsoteam. Genom att få befinna sig i en miljö som känns trygg och som är kränkringsfri är något som fritidslärarna slutligen belyste.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förhållningssätt och medvetenhet om kränkande behandling. Det har skett en juridifiering av det svenska skolsystemet och barns rättigheter lyfts tydligare fram i styrdokumenten. Hur väl medvetna är de verksamma inom förskolan om barnens rättigheter och den rådande anmälningsplikten? Vad ser yrkesverksamma som en kränkande handling och hur agerar de i praktiken om en sådan uppstår? Studien undersöker hur de verksamma arbetar för att motverka kränkande behandling och hur deras planer gällande detta är uppbyggda. Studien består av två delstudier, en innehållsanalys över verksamheters planer mot kränkande behandling och en intervjustudie med ett fenomenografiskt perspektiv där förskollärares förhållningssätt och livsvärld studeras. Delstudiernas resultat kommer att jämföras för att se hur väl de överensstämmer. Resultatet tolkas och analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Skolverket lyfter fram att normer är grunden för kränkningar och att ett normkritiskt arbetssätt i kombination med ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är av stor vikt för att förebygga kränkningar inom verksamheten. Ett normkritiskt arbetssätt syftar till att synliggöra, ifrågasätta och vidga normer så att fler får plats. Det huvudsakliga resultatet visar att det finns en medvetenhet bland de yrkesverksamma om vad kränkande behandling innebär och hur de bör arbetas motverkande inom ämnet. Resultatet visar att det finns normkritiska tendenser i de verksammas förhållningssätt. Studiens empiri gör det dock svårt att avgöra om det snarare rör sig om toleranspedagogik istället för normkritik. Resultatet visar även på en ambivalens bland de verksamma gällande anmälningsplikten om kränkande behandling.

Kränkande behandling är något som inte borde få ske men ändå gör det. En del studier visar att det förekommer redan i förskolan, men att det inte är lika lätt att urskilja som den bland äldre barn och ungdomar. Kränkande behandling sker ofta i det fördolda utan att lärare eller pedagog är närvarande, så för att motverka att det sker måste man arbeta förebyggande och introducera den typen av dialog redan i tidig ålder. Det här arbetets mål är att visualisera ett bildmaterial som kan tillämpas i samtal mellan barn och förskollärare vid en sådan dialog och fungera som ett stöd att prata om svåra saker.Examensarbetet i Informationsdesign - Informativ Illustration är uppdelat tre delar: Inledning: här definieras arbetet och förklarar begrepp förklaras som nämns i rapporten. Teoridel: vilken presenterar tillämpade teorier och tidigare forskning som varit ett fundament i gestaltningsprocessen av bildmaterialet. Här förklaras hur t.ex. gestaltlagarna kan tillämpas för att skapa betydelse i bildens komposition, hur man med hjälp av visuellt narrativ och visuell retorik kan berätta samt påverka med bild. Metod och gestaltningsdel: här redovisas resultat från utprovning samt intervjuer med förskollärare och barn i förskolan som fått testa bildmaterialet. Denna del innehåller även skisser över de olika stegen i designprocess t.ex. karaktärsdesign, bildmaterialets uppbyggnad samt slutresultat. Syftet med arbetet har också varit att undersöka när en bild blir för jobbig att prata om? Många av de bilderböcker och samtalsunderlag (med bild) vi möts av idag har ofta ett lyckligt slut eller konfliktupplösning och starka klara färger. I arbetet ville jag undersöka hur det tas emot om man istället försöker gestalta hur det känns att vara ensam och utsatt på riktigt. Och forma uttrycksfulla, känslomässiga karaktärer och använda dramatiska, dovare färgtoner för att verkligen peka på problemet. Detta fick varierade mottagande av målgruppen, men öppnade flera dörrar för vidare forskningsmöjligheter kring barn och bildspråk.Det slutliga gestaltningsförslaget i arbetet resulterade i en barnbok dvs. en kortare bilderbok som bifogas i arbetets bilagor. / Bullying is something that should not happen but still does. Some studies show that it already exists in preschool, but that it is not as easy to distinguish as it is among older children and adolescents. Bullying often occurs in the hidden place without the presence of a teacher or educator, so in order to counteract that, one must work preventively and introduce that type of dialogue at an early age. The goal of this work is to visualize a visual material that can be used in conversations between children and preschool teachers in such a dialogue and act as a support for talking about difficult things.This thesis work in Information Design - Informative Illustration is divided into three parts (Introduction, Theory, Method and design part). Introduction: Here the work is defined and explains concepts in the report. Theori: which presents applied theories and previous research that have been a foundation in the design process of the visual material. Here it is explained how e.g. The gestalt pricnicples can be applied to create meaning in the composition of the image, how to tell and influence with image with the help of visual narrative and rhetoric. The Method and the design part are presented here from the results of the test and interviews with preschool teachers and children who were given the test material. This section also contains sketches of the various steps in the design process e.g. character design, the structure of the visual material and the end result. One purpose of the work has also been to investigate: when does an image becomes too difficult to talk about? Many of the childrens books and conversation material we meet today often have a happy endings or conflict resolutions and strong bright colors. In the work, I wanted to investigate how it is received if you try to portrait in pictures how it feels to be alone and exposed, by using expressive, emotional characters and dramatic, blurry color tones to really point to the problem. This received varied reception from the target group, but opened several doors for further research opportunities around children and imagery.The final design proposal in the work resulted in a children's book ie. a shorter picture book attached to the work's appendices.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning. Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar normer om könsidentitet i skolan. Syftet är också att undersöka hur heteronormen framstår i lärares tal om kränkande uttalanden. Studien har använt en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlats in genom fokusgruppsdiskussioner. Material har analyserats genom en kvalitativ samhällsvetenskaplig metod. Resultatet beskriver de åsikter, tankar och erfarenheter deltagarna har kopplat till normer, könsidentitet, hantering av kränkande behandling, normbrytning och värdegrundsarbete. De uttrycker hur de finns olika normer i skolan och samhället och hur vissa inte får plats inom de ramarna. De förklarar ett behov och vilja av att bryta och förändra de normerna. Studenten diskuterar vikten med ett inkluderande arbete på fritids för att förbättra hbtqi-personers hälsa.

Denna kvantitativa forskningsstudie har för avsikt att klargöra om det finns skillnader mellan hur legitimerade förskollärare och barnskötare arbetar med kränkande behandling och om de tar stöd i verksamhetens trygghetsplan. 86 respondenter valde att delta i studien genom att svara på en webbenkät.  Forskningsstudien tar grund i positivismen för att analysera och lägga fram resultatet på ett så korrekt sätt som möjligt. Resultatet visar att det finns ett samband mellan pedagogers utbildningsnivå och deras förmåga att identifiera, förebygga och motverka kränkande behandling i förskolan.  Forskningsstudien visar att legitimerade förskollärare är tryggare än barnskötare i sin profession men att båda grupperna upplever en tidsbrist och en bristande samsyn som påverkar deras upplevda förmåga att systematiskt arbeta mot kränkande behandling. / This quantitative research study examines whether there is a connection between the degree of education of educators and their views on abusive treatment and work with systematic prevention programs. 86 respondents chose to participate in the study by responding to a webbsurvey.  The research study is based on positivism in order på analyze and present the results in the most accurate way possible. The results show that there is a connection between educators’ level of education and their ability to identify, prevent and counteract abusive treatment in preschool.  The research study shows that licensed preschool teachers are mor confident than uneducated theachers in their profession, but that both groups experience a lack of time and a lack of counsensus that affects their ability to work systematically against abusive treatment.

Studien handlar om att undersöka fritidshemslärares erfarenheter av förebyggande arbete mot kränkande behandling och huruvida fritidshemmet som plats och sammanhang uppfattas som betydelsefullt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har personal på fritidshem fått ge sin syn på förebyggande arbete mot kränkande behandling och hur fritidshemmet som kontext kan vara bra för elevers trygghet. Analys av resultatet har gjorts med grund i tre olika perspektiv som i tidigare studier belyst som betydelsefulla för förebyggande arbete; att arbeta med enskilda elever, att arbeta med relationer till elever, kollegor och vårdnadshavare samt att arbeta med helheten i fokus. Fritidshemmet kan enligt resultatet beskrivas som en fantastisk arena med gränslösa möjligheter, att fritidshemmet kan vara en gynnsam plats för elevers trygghet och relationsskapande men, å andra sidan och på samma gång, också vara en kontext som kan förstärka olika och redan rådande exkluderingsprocesser. Tiden kan ses som ett hinder i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på olika sätt och påverka den enskilda eleven, gruppen, personalen eller kvaliteten på fritidshemsverksamheten. I detta sammanhang föreslår resultaten att det är viktigt som lärare i fritidshem att vara närvarande, inte minst därför att mycket händer i det tysta. Tiden, känslan av att inte räcka till och stora barngrupper lyfts ofta tillsammans som en försvårande omständighet vad gäller förebyggande arbete.

Syftet med studien är att undersöka och kritiskt granska förskolors plan mot kränkande behandling med fokus på dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i formuleringarna kring arbetet mot kränkande behandling. Det empiriska materialet består av förskolors plan mot kränkande behandling samt övergripande nationella policydokument. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt vilket kompletterats med begreppet governmentality. Analysen har fokuserat hur arbetet mot kränkande behandling framställs i förskolors plan mot kränkande behandling, vilka texter dessa dokument bygger på och vilken betydelse den intertextuella kedjan får samt vilka diskurser kring barn och barndom som blir synliga och hur de kan förstås i relation till arbetet mot kränkande behandling. Analysen visar att arbetet mot kränkande behandling framställs primärt i termer av trygghetsarbete och som arbete för demokrati och allas lika värde. Analysen visar även hur flera diskurser kring barn och barndom framträder i dokumentens formuleringar som både samverkar och kan uppfattas som motstridiga i komplexa mönster. I undersökandet av vilka diskurser som framträder och den intertextuella kedjan visar analysen även att vissa typer av diskurser som framträder i förskolornas plan mot kränkande behandling kan förstås som relativt stabila och oförändrade i relation till övergripande nationella dokument medan andra visar på mer tydliga förändringar.

Syftet med studien är att undersöka och kritiskt granska förskolors plan mot kränkande behandling med fokus på dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i formuleringarna kring arbetet mot kränkande behandling. Det empiriska materialet består av förskolors plan mot kränkande behandling samt övergripande nationella policydokument. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt vilket kompletteras med begreppet governmentality. Analysen har fokuserat hur arbetet mot kränkande behandling framställs i förskolors plan mot kränkande behandling, vilka texter dessa dokument bygger på och vilken betydelse den intertextuella kedjan får samt vilka diskurser kring barn och barndom som blir synliga och hur de kan förstås i relation till arbetet mot kränkande behandling. Analysen visar att arbetet mot kränkande behandling framställs primärt i termer av trygghetsarbete och som arbete för demokrati och allas lika värde. Analysen visar även hur flera diskurser kring barn och barndom framträder i dokumentens formuleringar som både samverkar och kan uppfattas som motstridiga i komplexa mönster. I undersökandet av vilka diskurser som framträder och den intertextuella kedjan visar analysen även att vissa typer av diskurser som framträder i förskolornas plan mot kränkande behandling kan förstås som relativt stabila och oförändrade i relation till övergripande nationella dokument medan andra visar på mer tydliga förändringar.

Toxiska ledare är sådana som, genom avsiktliga negativa handlingar, främst för att gynna sinaegenintressen, har negativ påverkan på organisationen de arbetar på och organisationensanställda. Tidigare studier har fokuserat på länder med en ledarstil som skiljer sig mycket fråndet som finns i Sverige.Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan toxiska ledare har på sina anställda och för att identifiera orsakerna bakom en ledares toxiska ledarskap i Sverige. Detta för att belysa effekten som toxiska ledare har på sina anställda och för att öka förståelsen kring ämnet. Studien använde en induktiv kvalitativ metod, bestående av sju semistrukturerade intervjuer med fackliga företrädare och experter inom ledarskap och kommunikation för attuppfylla studiens syfte. Efter genomförandet av intervjuerna applicerades Maslows behovshierarki för att analyserahur det toxiska ledarskapet påverkar individen. Efter det tillämpades social inlärningsteorin och investeringsmodellen för engagemang för att analysera de underliggande orsakerna till uppkomsten av ett toxiskt ledarskap. I studien etableras även en koppling mellan autokratiskt ledarskap och toxiskt ledarskap. Från intervjuerna identifierades det att anställda drabbas negativt av toxiskt ledarskap på fleranivåer, inklusive psykiskt, fysiskt, och socialt, vilket resulterar i minskad motivation och välbefinnande. Orsakerna till toxiskt ledarskap kunde delas in i personliga egenskaper hos chefen, såsom narcissism och maktbehov, samt externa faktorer som brist på tydlig auktoriteteller bristande resurser för att utföra ledarskapsrollen. Resultaten av studien visar att ett toxiskt ledarskap kan få förödande, och i mer extrema falllivshotande konsekvenser för organisationens anställda. Dessa konsekvenser sträcker sig från mindre allvarliga, som minskning av kommuniktation mellan anställda på arbetsplatsen och minskad produktivitet, till mer allvarliga konsekvenser som att anställda utvecklar depressionoch begår självmord. Dessutom visar resultaten att en ledare kan utveckla ett toxiskt ledarskappå grund av aspekter i sin personlighet, såsom narcissistiska tendenser eller på grund av yttrefaktorer, såsom brist på resurser och kunskap. / Toxic leaders are those who, through intentional negative actions, primarily to benefit their own interests, negatively impact the organization they work for and the organization's employees. Previous studies have focused on countries with a leadership style vastly different from the one found in Sweden. The purpose of this study was to examine the impact which toxic leaders have on their employees as well as identifying the causes behind a leader's toxic leadership in Sweden. The study used a qualitative method consisting of seven interviews with union representatives and experts in leadership and communication to fulfil the study’s purpose. The results of the study show that a toxic leadership can have devastating, and in more extreme cases life threatening, consequences on the organisation’s employees. These consequences range from less severe ones such as a decrease in casual conversations between employees at the workplace and a loss in productivity to more severe ones such as employees developing a depression and committing suicide. Furthermore, the results show that a leader can develop a toxic leadership due to aspects of their personality such as narcissistic tendencies or because of outside factors such as a lack of resources and knowledge.