This study presents a critical discourse analysis of workplace health at the Swedish Church in Umeå. The analysis in this paper is based on Carol Bacchi‟s theoretical framework “What‟s the problem represented to be?”, which helps to build an insight on the common sense understanding that what we propose to do about something reveals what we think needs to change and hence what we think the „problem‟ is. The main area has been focused on (1) working hours and workload (2)competence transmission and (3) discrimination. The analysis of the policy documents shows that work hour and work load due an independent work enviroment for most of the professions in church, create an individual liability in relation to competence and qualification. It also reveals an assumption that the surrounding, a revival legacy where the Church of Umeå act, created a positive/affirmative action trough competence transmission between older vicars and younger female vicars to cope a long-term male dominated profession. The study also found that competence transmission between older and younger employees create an implied assumption of alack in competences among younger employees. To prevent discrimination a key concept was to promote good work relationships. That means through constructions of equality and gender equality. A possibly effect of the policy of equality, where it´s assumes that everybody has to take responsibility to prevent discrimination, but allows individual interpretations created a risk that the actions to whom it concerns fails. It also shows that the individual government was highly depending in the relations of power as the victim - violates and also in the relationship employee –employer as a junior partner or superior partner. / Syftet med denna uppsats att analysera hur framställningen av psykosocial arbetsmiljö är utformat i policydokument inom Svenska kyrkan i Umeå i relation till tidigare forskning. Analysen i uppsatsen baserar sig på Carol Lee Bacchis metod What´s the problem represented to be? som syftar till att ge en insikt av bakomliggande problem i policydokument och hur man ämnar förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Utgångsläget var att studera det konkreta förslaget och utifrån det utläsa vad det egentliga ”problemet” är. Analysen resulterade i ett fokus på områdena för 1.) arbetstidens förläggning och arbetsbelastning, 2.) kunskapsöverföring och 3.) kränkande särbehandling. Studien fann att det förebyggande åtgärderna inom ramen för arbetstidens förläggning och arbetsbelastning utgår från att arbetsrelaterad ohälsa ska förebyggas genom arbetsgivarens ansvar för att arbetsbelastning och krav ligger i linje med medarbetarnas kompetens och förmågor. Flertalet yrken inom kyrkan förväntas själva kunna avgöra när arbetsinsatser är rimliga, varför det ändå kunde ses bli en individfråga huruvida arbetsbelastningen kan bli relaterad till kompetens och förmåga. Det återfanns även föreställningar om kön utifrån Umeå pastorats omgivning av väckelse arv som kan skapa en positiv särbehandling som diskurs genom kompetensöverföring mellan äldre och kvinnliga yngre präster för att hantera ett länge mansdominerat yrke. Studien fann även att ålder utifrån insatser om kompetensöverföring mellan yngre och äldre skapade en underförstådd föreställning om kunskapsbrist i relation till yngre medarbetare. Inom ramen för att motverka kränkande särbehandling blev nyckelkoncept som främjande av konstruktiva arbetsrelationer viktig. Det innebar att utifrån konstruktioner av jämlikhet och jämställdhet förebygga kränkande särbehandling. En effekt av policyn för jämlikhet där alla förväntas ta ansvar och att man tillåter egna tolkningar, riskerade att skapa en otydlighet till vem insatserna riktar sig till och där individe nblev produktivt styrande i maktrelationerna som den utsatte vs. den som kränker och som anställd i förhållande till arbetsgivaren.

I den här studien beskrivs hur skolkuratorer arbetar förebyggande mot kränkande behandling för att främja elevers välmående och utveckling. Studien syftar till att undersöka skolkuratorers arbetssätt gällande förebyggande arbete mot kränkande behandling på grundskolan. Frågeställningar för att uppfylla studiens syfte är: Hur arbetar skolkuratorer förebyggande mot kränkande behandling? Hur är handlingsutrymmet i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling utifrån skolkuratorers perspektiv? Hur ser samverkan ut med andra professioner i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling? För att uppfylla studiens syfte och behandla frågeställningarna valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen transkriberades och analyserades genom tematisk analys och jämfördes sedan med relevant tidigare forskning inom det aktuella ämnet. Resultatet som presenteras innebär att det förebyggande arbetet mot kränkande behandling utförs på olika sätt, på olika nivåer. Andra betydande delar i studien påvisar handlingsutrymmet och samverkan med andra yrkesprofessioner på skolan. Resultatet har diskuterats och analyserats med en grund i den systemteoretiska utvecklingsekologiska teorin, vilket har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Ytterligare fynd, som studien redovisar, är: förebyggande arbetssätt i form av vuxennärvaro, värdegrundsarbete och förebyggande i kombination med åtgärdande arbete. / This study describes how school counsellors work to prevent bullying in order to ensure pupils' well-being and development. The aim of the study is to investigate school counsellors' approaches to preventing bullying in primary schools.  The questions posed to fulfill the purpose of the study are: How do school counsellors work to prevent bullying? From the perspective of school counsellors, how is the professional discretion in the prevention of bullying? How is the collaboration with other professions present in the prevention work preventing bullying? In order to fulfill the study's purpose and answer the research questions, a qualitative method was chosen using semi-structured interviews. The data collection was transcribed and analyzed through thematic analysis and then compared with relevant previous research on the topic of bullying. The result of the study shows that the prevention work against bullying is carried out in different ways at different levels. Other significant elements of the study are the scope of action and the interaction with other groups of professionals present and active at a school. The presented result is discussed and analyzed with the basis in the system theoretical developmental ecological theory, which has been the theoretical starting point of the study. Other findings in the study are: preventive approaches in the form of adult presence, value-based work and prevention combined with remedial work.

Denna studie belyser de faktorer som påverkar en students agerande ombord på ett fartyg när studenten bevittnar en situation där en individ ombord blir mobbad, trakasserad eller utsatt för kränkande särbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkat studenten när hen har bevittnat mobbning, trakasserier och/eller kränkande särbehandling. Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer med studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Dessa studenter har genomgått hela eller större delen av sin fartygsförlagda praktik. Respondenternas erfarenheter har bidragit till en tydlig bild kring detta problemområde. Resultatet visar att hierarki var den största bidragande faktorn som påverkade studentens agerande när hen bevittnat mobbning, trakasserier eller kränkande särbehandling. Resultatet visar också att trakasserier ombord på fartyg ofta beror på kulturella skillnader. / This study brings up factors that effects a student’s behaviour onboard a ship when he or she witnesses a situation when an individual is being bullied, harassed or is a victim to abusive treatment. The purpose of this study was to examine factors that effected a student when he or she witnessed bullying, harassment or/and abusive treatment. This study has been based on semi structured interviews with students from the Maritime University in Kalmar. These students have completed all or most of their ship-based practice. The respondents’ experiences have contributed to a clear picture of this problem area. The result showed that hierarchy was the biggest factor that effected a student’s behaviour when he or she had witnessed bullying, harassment, or abusive treatment. The result also shows that harassment onboard a ship often happens because of cultural differences.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment. / Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande särbehandling förekom också i samtliga branscher men fokuserade mer på vilka beteenden som var acceptabla och vilka konsekvenser ett kränkande beteende kunde få. Handlingsplaner saknades i merparten av företagen, vilket tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling behöver förbättras. Sammanfattningsvis tenderade cheferna att ha mer informella än formella strategier för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

<p> </p><p>English abstract</p><p> </p><p> </p><p>The culture of hotel and restaurant work.</p><p>Dangerous for apprentices and students?</p><p>The study is based on a survey targeting 50 teachers at chef schools with good geographic distribution of 9 schools. Teachers answer questions on bullying and sexual harassment in the hotel and restaurant sector, and students practice shock in the meeting with the industry. Students face a hard and tough environment where it is expected that it will suffer a great deal of harassment and degrading treatment as part of a tradition. There seems to be a general but erroneous belief that the professional climate has improved. The study shows that this is not the case. The respondents replied that bullying is common in the industry, and 92% of vocational teachers indicated that students are affected by a practice shock. The study shows that the industry climate has to be tough, but it is stated at the same time be too tough. Schools management lacks understanding and insight into the unique professional culture that prevails.</p><p>Keywords: Culture, hotel and restaurant sector, bullying, harassment, students, apprentices, traineeships shock, outsourced public school</p><p> </p> / <p> </p><p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Yrkeskulturen  i hotell och restaurangbranschen.</p><p>En fara för lärlingar och elever?</p><p> </p><p>Studien grundar sig  på en enkätundersökning riktad mot 50 yrkeslärare med god geografisk spridning på 9 skolor. Lärarna svarar på frågor om  mobbning och sexuella trakasserier i hotell och restaurangbranschen samt elevernas praktikchock i mötet med branschen. Eleverna står inför en hård och tuff miljö där det förväntas att man skall utstå mycket mobbning och kränkande behandling som en del av en tradition. Det tycks råda en allmän men felaktig uppfattning om att branschklimatet blivit bättre, studien visar att så inte är fallet. De tillfrågade yrkeslärarna svarade att mobbing är vanligt förekommande i branschen och 92% av yrkeslärarna uppger att elever drabbas av en praktikchock. Studien visar att  branschklimatet måste vara tufft men det uppges samtidigt vara  allt för tufft. Skolornas ledning saknar förståelse och insikt i den särpräglade branschkulturen som råder.</p><p> </p><p>Nyckelord: Branschkultur, restaurangbranschen, mobbing, kränkande behandling, elever, lärlingar, praktikchock, skolentreprenad  </p>

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees. Current law and regulations will be examined together with the unique trial regarding the municipality of Krokom where an employee committed suicide after being bullied by his supervisor. It resulted in the two managers with responsibility for working environment were sentenced for crime. The conclusion is that the responsibility for preventing victimization and harassments are comprehensive. Agreements occur but the empirical study is showing it is rare in combination with victimization. However it is likely that unrecorded information tell another point of view and that women belong to the group that are the most affected one. During the past five years twelve percent of the Swedish population have been bullied by their colleagues or supervisors. Victimization and agreements are existing situations that have to be discussed and not hidden away due to the simplicity of paying employees to quit. / Huvudämnet  för  kandidatuppsatsen  är  kränkande  särbehandling  där  gällande  rätt  inom  ämnetkommer granskas utifrån en första frågeställning som rör arbetsgivares ansvar vid förekomsten av kränkningar på arbetsplatsen. Den andra frågeställningen behandlar utköp av anställda och framför allt de som utsatts för kränkande särbehandling samt vilka grupper av arbetstagare som eventuellt påverkas. Studien syftar till att skapa förståelse och klargörande inom gällande rätt, samt skapa insikt i arbetsgivares möjlighet att köpa ut arbetstagare genom att granska sådana åtgärder. Svensk reglering i form av bland annat Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ses över i kombination med internationell reglering på EU-nivå för att finna svar. Rättegången om Krokoms kommun där en mobbad socialsekreterare tog sitt liv, där arbetsmiljöbrott prövats i ett unikt mål, är tänkt att återkomma som en röd tråd uppsatsen igenom. Studien har kompletterats med empiriskt material där olika parter på arbetsmarknaden hörts i frågor om kränkande särbehandling och utköp av arbetstagare som utsatts för detta. Analysen berör bland annat den fakta som tyder på att kvinnor är den grupp som i högst grad anser sig mobbade och förmodligen köps ut i större utsträckning än män. Genom Krokomrättegången och lagrum så som Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det konstateras att arbetsgivares ansvar är mycket långtgående och att insatser krävs både förebyggande och aktivt mot kränkande särbehandling. En del arbetsgivare väljer istället att köpa ut arbetstagare. Det inträffar, men inte i så hög grad, kombinerat med kränkande särbehandling enligt det empiriska underlaget. Det är dock sannolikt att ett mörkertal förekommer och att överenskommelser görs i det tysta. Tolv procent av befolkningen uppger att de mobbats av sina arbetskamrater eller chefer under de senaste fem åren. Kränkande särbehandling förekommer och är ett ämne som är viktigt att belysa. Förhoppningen är att uppsatsen kan lyfta medvetenheten rörande de båda huvudämnenakränkande särbehandling och utköp.

English abstract     The culture of hotel and restaurant work. Dangerous for apprentices and students? The study is based on a survey targeting 50 teachers at chef schools with good geographic distribution of 9 schools. Teachers answer questions on bullying and sexual harassment in the hotel and restaurant sector, and students practice shock in the meeting with the industry. Students face a hard and tough environment where it is expected that it will suffer a great deal of harassment and degrading treatment as part of a tradition. There seems to be a general but erroneous belief that the professional climate has improved. The study shows that this is not the case. The respondents replied that bullying is common in the industry, and 92% of vocational teachers indicated that students are affected by a practice shock. The study shows that the industry climate has to be tough, but it is stated at the same time be too tough. Schools management lacks understanding and insight into the unique professional culture that prevails. Keywords: Culture, hotel and restaurant sector, bullying, harassment, students, apprentices, traineeships shock, outsourced public school / Sammanfattning   Yrkeskulturen  i hotell och restaurangbranschen. En fara för lärlingar och elever?   Studien grundar sig  på en enkätundersökning riktad mot 50 yrkeslärare med god geografisk spridning på 9 skolor. Lärarna svarar på frågor om  mobbning och sexuella trakasserier i hotell och restaurangbranschen samt elevernas praktikchock i mötet med branschen. Eleverna står inför en hård och tuff miljö där det förväntas att man skall utstå mycket mobbning och kränkande behandling som en del av en tradition. Det tycks råda en allmän men felaktig uppfattning om att branschklimatet blivit bättre, studien visar att så inte är fallet. De tillfrågade yrkeslärarna svarade att mobbing är vanligt förekommande i branschen och 92% av yrkeslärarna uppger att elever drabbas av en praktikchock. Studien visar att  branschklimatet måste vara tufft men det uppges samtidigt vara  allt för tufft. Skolornas ledning saknar förståelse och insikt i den särpräglade branschkulturen som råder.   Nyckelord: Branschkultur, restaurangbranschen, mobbing, kränkande behandling, elever, lärlingar, praktikchock, skolentreprenad

Syftet med studien var att inom offentlig verksamhet undersöka implementeringen av AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö1, med fokus på delen som rör kränkande särbehandling. Målet med studien var även att identifiera vilka framgångsfaktorer som var centrala i implementeringsprocessen. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige och hade fyra frågeställningar. Den första handlade om hur Human Resources (HR) och chefer tolkat och åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4, den andra hur medvetna medarbetarna var om nämnda riktlinjer och den tredje strävade efter att svara på om de olika nivåerna av anställda hade en enhetlig upplevelse av implementeringen av AFS 2015:4. Den fjärde frågeställningen behandlade vilka framgångsfaktorer som varit centrala i implementeringsprocessen. Det empiriska materialet samlades in genom en metodkombination där fyra kvalitativa intervjuer genomfördes på HR- och chefsnivå och en enkätundersökning med 27 respondenter genomfördes på medarbetarnivå. Huvudresultatet visade att HR och chefer hade åtföljt riktlinjerna i AFS 2015:4 och var väl medvetna om var dessa innebar. Medvetenheten på medarbetarnivå var lägre, men majoriteten visade en medvetenhet om riktlinjerna i AFS 2015:4. De mest framträdande framgångsfaktorerna i kommunen var en tydlig anvisning innehållande rutiner, ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, väletablerade stödfunktioner, delaktighet vid framställning av rutiner, utbildningsinsatser samt bred förankring på flera nivåer. / The purpose of this study was to examine the implementation process of AFS 2015:4, organisational and social work environment2, focusing on the part concerning victimization in the public sector. Another objective was to identify the central success factors in the implementation process. The study was conducted in a county in southern Sweden. The essay is centred around four questions. The first question concerned how Human Resources (HR) and managers have interpreted and followed the guidelines of AFS 2015:4, the second one how aware the workers were of earlier mentioned guide lines and the third question was about whether the different levels of employees had a uniform experience of the implementation of AFS 2015:4. The fourth question was about the central success factors in the implementation process. A method combination was used to collect the empirical material where four qualitative interviews were conducted on the HR and management levels and a survey with 27 respondents among the workers. The main result showed that HR and the managers had followed the guidelines of AFS 2015:4 and had an awareness of what those guidelines meant. The awareness among the workers was not quite as thorough but the majority of the workers was knowledgeable about the guidelines in AFS 2015:4. The most prominent success factors in the county were clear instructions, a well-functioning ”systematic work environment effort”, well established support functions, participation in the creation of the routines, education and a wide awareness about the implementation process on several levels.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

Det har i spåren efter svenska #metoo-rörelsen kunnat konstaterats att det råder en stor okunskap hos arbetsgivarna om de regler som gäller vid hanteringen av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. I ett försök att göra en förändring till det bättre har därmed Region Gotlands hantering av kränkande särbehandling studerats. Studien syftar till att studera organisationens nuläge för hanteringen av kränkande särbehandling, för att därigenom föreslå en utvecklad hanteringsprocess. Studien bygger på två frågeställningar som avser att visa hur den nuvarande hanteringen fungerar, vilka är hur fungerar hanteringen av kränkande särbehandling i nuläget? och vilka brister finns i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling på arbetsplatsen? För att i sin tur kunna föreslå en utvecklad hanteringsprocess avser studien att besvara frågan hur kan processen för hanteringen av kränkande särbehandling utvecklas? Den teoretiska utgångspunkten för studien är processlära vilket har använts i syfte att förstå den nuvarande hanteringen. För identifiering av brister har AFS 2015:4 och AFS 2001:1 legat till grund. Därutöver har Mårtensson och Malms framtagna utredningsmetod för kränkande särbehandling på arbetsplatsen använts i syfte att kunna utveckla Region Gotlands hantering. Datamaterialet har insamlats genom kvalitativa metoder i form av en enkätundersökning, en intervju och tillhandhållandet av inter dokumentation. Resultatet visar att det råder många olika arbetssätt i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling. Det visar på att det råder en bristande samsyn över hur cheferna ska gå tillväga vid hanteringen av kränkande särbehandling. Utöver det har det kunnat konstaterats att cheferna har bristfällig kunskap om riktlinjen mot kränkande särbehandling och att de har bristande kunskap om hur de ska gå tillväga vid hanteringen. Vad gäller utvecklingen av Region Gotlands hantering av kränkande särbehandling är slutsatsen att hanteringen kan utvecklas med hjälp av den jämförelse som har genomfört mellan Mårtensson och Malms utredningsmetod och Region Gotlands tänkta hantering av kränkande särbehandling. Hanteringen kan utvecklas genom tillägg och anpassning av steg i den tänkta hanteringen. / It has been found in the traces of the Swedish #metoo movement that there is a great ignorance among employers about the rules that apply when dealing with sexual harassment in the workplace. In an attempt to make a change for the better, Region Gotland’s management of abusive discrimination has been studied. The study aims to study the organizations current management of abusive discrimination, in order to propose a developed management process. The study is based on two issues that are intended to show how the current management works, which are; how the management of abusive discrimination currently works? and what deficiencies exist in the current management of abusive discrimination in the workplace? In order to be able to propose a developed management process, the study intends to answer the question; How can the process for dealing with abusive discrimination be developed? The theoretical starting point for the study is process theory which has been used to understand the current management. For the identification of deficiencies in the management of abusive discrimination, AFS 2015:4 and AFS 2001:1 have been the basis. In addition, Mårtensson and Malm’s investigation method for abusive discrimination in the workplace has been used in order to be able to develop Region Gotland's management. The data has been collected through qualitative methods in the form of a survey, an interview and the provided internal documentation. The result shows that there are many different procedures in the current management of abusive discrimination. This shows that there is a lack of consensus on how the managers should proceed when dealing with abusive discrimination. In addition, it has been found that the managers have insufficient knowledge of the guideline against abusive discrimination and how to proceed when dealing with abusive discrimination. With regard to the development of Region Gotland's management of abusive discrimination, it is concluded that the management can be developed using the comparison that has been made between Mårtensson and Malm’s investigation method and Region Gotland's intended management of abusive discrimination. The management can be developed through adding steps and adjusting current steps in the intended management process of abusive discrimination.