Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hälsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom offentlig sektor har sämre hälsa än personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett många förändringar på arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vården genomförts inom offentlig sektor. Vi anser därför att det är på tiden att se om och hur sambandet har förändrats. Denna studie ser även om andra faktorer, så som personlighet samt krav och kontroll, påverkar sambandet mellan hälsa och sektor.   Detta är en kvantitativ studie, där LNU 2010 används för att undersöka sambandet. För att mäta hälsa skapades tre index som mäter olika aspekter på ohälsa: oro, värk samt trötthet. De frågor som studien besvarar är om personalen fortfarande har bättre hälsa i privat sektor jämfört med offentlig sektor, om skillnaden mellan sektorerna har minskat, om individernas personlighet påverkar deras hälsa samt hur stor roll kön spelar för hälsan.   Studiens resultat visade att sektor inte längre har ett samband med hälsa, och att en individs personlighet däremot spelar en viktig roll. Kön är den faktor som har störst betydelse för den här studiens hälsoindex. Kvinnor mår överlag sämre än vad män gör, och det sambandet kunde vi se i samtliga mått på hälsa. Arbetets krav visar sig vidare ha ett samband med ohälsa medan kontroll inte påverkar ohälsan, studien visar därmed endast ett svagt stöd för Karaseks modell. Diskussionen fokuserar mycket på hur våra val under studiens gång kan ha påverkat resultatet, varför sektor inte längre har ett samband med hälsa men även mycket kring varför kvinnor tycks ha en sämre hälsa än vad män har.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg. Resultatet visade att unga vuxna ställs inför många val i framtiden som både upplevdes som skrämmande, men också spännande. Att skaffa ett jobb och resa till flera platser i världen prioriterades innan en eventuell utbildning skulle påbörjas. En oro fanns över att misslyckas med flera aspekter av livet eller att göra fel val i framtiden som kunde bidra till ett olyckligt liv. Slutsatsen som drogs från den föreliggande uppsatsen var att unga vuxna hade stora möjligheter och många val i framtiden, men att ålder, erfarenhet och ekonomi kunde begränsa möjligheterna och att valen kunde upplevas betungande och skrämmande.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser. Detta har undersökts i studien genom krav, kontroll och stöd med tyngd i Karasek och Theorells krav- och kontroll modell. Detta för att undersöka om anställda och ledning kan vara engagerade på arbetet utan att det resulterar i utbrändhet samt om krav, kontroll och stöd påverkar det. En enkätstudie utfördes på anställda och ledning inom offentlig sektor vilket resulterade i 100 enkätsvar. Resultatet av studien visade en signifikant korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet och en korrelation mellan krav, kontroll samt stöd och arbetsengagemang. Anställda och ledning kan alltså vara engagerade på arbetet i ett långsiktigt uthållighetsperspektiv och det behöver inte resultera i utbrändhet. Kvinnor var i studien mer engagerade på arbetet än männen, dock påvisade männen en starkare korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet. Arbetsengagemang påverkas enligt studien negativt av kraven medan kontrollen och stödet som finns på arbetsplatsen påverkar positiv, vilket en sambandsanalys visade.

Mellanchefsrollen ses många gånger som komplex där mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrån men även nedanifrån inom en organisation. De fungerar som en länk mellan de övre och lägre delarna i organisationen vilket i många fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen är att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hälsa påverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress. För att hantera situationen som mellanchef är det viktigt att förstå sin egen roll inom organisationen, inneha goda kommunikationsmöjligheter till över och underordnade samt att den fysiska arbetsmiljön är trevlig. Resultaten har tolkats utifrån krav och kontroll modellen. Mellancheferna i undersökningen arbetade i en spänd arbetssituation, där de i flera fall beskriver känslor av låg kontroll och höga krav. Svag kontroll med samtidigt höga krav har visat sig kunna leda till nedsatt fysisk och psykisk hälsa, vilket betyder att mellanchefspositionen kan vara en riskfylld position inom ett företag.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression. En annan predicerade att diskrepans (upplevelsen att ens höga krav inte uppnås) korrelerar positivt med depression. Ytterligare en hypotes var att självkänsla och optimism skulle fungera som mediatorer i det sambandet. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som innehöll påståenden som mätte de nämnda variablerna. Denna enkät distribuerades till 119 elever på en gymnasieskola i Blekinge Län. Korrelationsanalyser av respondenternas svar gav i princip stöd för de första två hypoteserna. Den tredje hypotesen stöddes delvis; självkänsla medierade partiellt sambandet mellan diskrepans och depression, vilket däremot optimism inte gjorde. Sammantaget indikerar studiens resultat att adaptiv perfektionism, eller åtminstone neutral perfektionism, finns vid sidan av negativ perfektionism.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod:  kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter,  hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar.  Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.

Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete. Ett förbättringsarbete som stärker positiva arbetsfaktorer i syfte att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare. De teorier som vi i uppsatsen relaterar till resultatet är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och Robert Karaseks och Thöres Theorells krav- och kontrollmodell. Gräsrotsbyråkratin redogör för hur tjänstemän som arbetar i offentlig sektor ställs inför en tudelad arbetsroll medan krav- och kontrollmodellen belyser olika dimensioner som påverkar arbetet så som stress, aktivitet och socialt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer som har genomförts med sex erfarna socialsekreterare. I resultatavsnittet framkommer bland annat att socialsekreterare trots höga krav i arbetet upplever ett väldefinierat ansvar och en god kontroll över arbetet i den mån den inte inskränks av akuta situationer och hög personalomsättning. Resultaten visar vidare att de intervjuade socialsekreterarna i början av sin karriär upplevde att det tog flera år att komma över en tröskel i arbetet som föregicks av en otydlig arbetsroll och bristande kontroll. I relation till detta tyder resultaten på att socialsekreterare har stannat på sin arbetsplats till följd av erfarenhetens påverkan i arbetet. Erfarenhet har möjliggjort en utveckling och tillvaratagande av positiva aspekter med arbetet. Studien påvisar vikten av att nyanställda slussas in i arbetet snabbare för att ta del av samma positiva faktorer som de mer erfarna kollegorna (intervjupersonerna i denna studie) uttryckt som avgörande för en god arbetsmiljö. Nyckelord: socialsekreterare, arbetsmiljö, arbetsmiljöfaktorer, krav, kontroll, gräsrotsbyråkrati

Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna. Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten. En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data från experimentet. Utfallet från intervjuerna utgör studiens empiri och den psykosociala arbetsmiljön visade sig ha stor påverkan på arbetarnas välbefinnande. Empirin visade även att arbetsmiljöbyten kan påvisa ett ökat välbefinnande och i liten grad hämma välbefinnandet. Slutsatsen är att arbetare med hög kontroll, låga krav och en hög grad av socialt stöd har bäst förutsättningar för välbefinnande i sitt arbete. Arbetare med låg kontroll, höga krav och en låg grad av socialt stöd har stor risk för stress och ett mindre välbefinnande i sitt arbete.

Sjuknärvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vård, skola och omsorgsverksamhet och även visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro och ohälsa. Läraryrket företräder en växande kategori av yrken i det gränslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsätter ett specifikt engagemang, som oftast går ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förståelse för sjuknärvarofenomenet och varför det uppstår främst i läraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lärare jobbar trots att de är sjuka, samt belysa det gränslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknärvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i läraryrket bland annat beror på det ökade kraven på dokumentation och låg ersättbarhet, som en del av bristen på resurser i skolan. Upplevelsen av närvarokrav gentemot elever och kollegor framhävs som bidragande orsaker till sjuknärvaro. Lärarorganisationen understryks som bristfällig, då dåligt samarbete och lite eller ingen förståelse för lärares arbetsuppgifter uppfattas av respondenterna. Föreliggande studies resultat är viktiga för att förstå läraryrket som ett gränslöst och kravfyllt arbete. Strategier och arbetsvillkor bör således ses över, vilka kan underlätta för lärare och ge möjlighet att avstå från arbetet vid eventuell sjukskrivning.