Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

Abstract   Title: "You pretty much get thrown right into it"   Author: Alma Hergils and Alexandra Persson   The purpose of this paper was to gain a deeper understanding of how Human Resource graduates experience the transition from school to working in the field of Human Resource Management. We wanted to examine what signifies the transition from school to the first job from the perspective of the worker, including the introduction to the work and their expectations during the process. The topic felt relevant as we also face this transition, and from there, our interest was born. We have used strategic selection in combination with a snowball effect to get in touch with interview subjects. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews with Human Resource Management workers across Sweden. While processing the data, a content analysis was used to link back to our theoretical start points. These include the following terms: Employability, expectations, introduction, training, organizational culture, sense of belonging, and work-supply and demand. The results show that it can take some time to get a job in Human Resources after graduating. The introduction and social support in the form of mentors, colleagues, and supervisors experienced by the people interviewed have contributed to a secure start in their respective roles. Additionally, it shows that surrounding workers and colleagues has a big impact on the experience of the worker during training. Work culture is shown through both expressed values and unwritten rules and norms. Demands here are referred to as insufficient competency, an overwhelming work pace, difficulty communicating, and mentally challenging or draining tasks. Resources are seen as opportunities to development and autonomy in one's work. The people interviewed say their work tasks as meaningful and understandable, while not being exclusively manageable. There are no clear expectations listed for graduating with a degree in Human Resource Management, but there is in one's first job within the field.    Key words: Human Resource Specialist, Transition, Education, Employability, Expectations, Introductions, Training, Organizational Culture, Sense of Belonging, Work- supply and demand.

En tredjedel av världens kvinnor har blivit våldsutsatta och år 2022 blev tio personer mördade av sin partner i Sverige. Personal på kvinnojourer och skyddade boenden har en viktig roll att erbjuda skydd och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelser av krav, resurser och utomorganisatorisk samverkan i arbetet med de skyddsplacerade med Jobb-Krav-Resursmodellen som teoretiskt perspektiv. Elva semistrukturerade intervjuer tematiserades med personal från tre olika kvinnojourer och ett privatägt skyddat boende. Ur analysen framkom tio teman som besvarade frågeställningarna. Resultatet visade att personalen upplevde en tung arbetsbelastning med en mängd ovissa arbetsinsatser, ambivalenta skyddsplacerade och snäva tidsramar vilket gav känslor av frustration samt stress. Betydelsefulla arbetsresurser var kollegialt stöd, möjligheter till kompetensutveckling och god påverkan på arbetsplatsen. Samverkan var bristfällig med andra organisationer vilket upplevdes vara relaterat till bristande helhetssyn och okunskaper om våldets konsekvenser, vilket försvårade möjligheterna att hjälpa de skyddsplacerade att återuppbygga sina liv. / One-third of the world´s women have experienced violence, and in 2022, ten people were murdered by their partners in Sweden. Staff at women´s shelters and safe houses play a crucial role in providing protection and support. The purpose of this study is to examine the staff´s experiences of work demands, work resources and interorganizational collaboration in their work with the victims of intimate partner violence using Job-Demand-Resource Model as a theoretical perspective. Eleven semi-structured interviews were conducted with staff from three different women´s shelters and one privately owned safe house. From the analysis, ten themes emerged that addressed the two research questions. The resultats showed that the staff experienced a heavy workload with a multitude of uncertain tasks, ambivalent victims and tight time frames, leading to feelings of frustration and stress. Significant work resources included collegial support, opportunities for competence development, and positive workplace influence. Collaboration with other organizations was insufficient which was perceived to be related to a lack of holistic perspective and ignorance about the consequences of violence, making it difficult to assist the victims in rebuildning their lives.

Enhetschefer inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet spelar en betydelsefull roll i uppdraget att leverera välfärdsarbete av hög kvalitet. Samtidigt präglas enhetschefsbefattningar av höga personalomsättningsnivåer i kommuner runt om i landet. Hur organisatoriska förutsättningar påverkar enhetschefer inom vård och omsorg i valet att avsluta sin anställning är inte fullt förstått. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka tidigare enhetschefers upplevda erfarenhet av att arbeta som enhetschef inom en offentlig vård- och omsorgsverksamhet och hur de organisatoriska förutsättningarna påverkat dem i valet att avsluta sin anställning. Genom en fenomenologisk fallstudie av en vård- och omsorgsverksamhet i en svensk kommun har 17 tidigare chefer intervjuats kring deras upplevelse av sin tidigare roll och anledningar till att ha avslutat sin anställning. Studiens resultat visar att enhetschefer inom vård- och omsorg påverkas av ett samspel mellan en rad organisatoriska faktorer i beslutet att avsluta sin anställning innefattande arbetskontroll, rollotydlighet, kontrollspann, illegitima arbetsuppgifter, kollegialt och organisatoriskt stöd samt logikkonflikter. Praktiska implikationer för att upprätta en hållbar enhetschefsroll inom offentlig vård- och omsorgsverksamhet diskuteras. / Line managers in the public health sector play a vital role in delivering high-quality welfare services. At the same time, the role of line managers demonstrates high turnover rates in municipalities throughout the country. As to how organizational work environment factors influence line managers in their decision to voluntary leave their employment is not fully understood. The purpose of the current study is therefore to investigate previous line managers’ lived experience of what it is like to work as a line manager within the public health sector and how various organizational factors affected them in their decision to leave their role. Through a phenomenological case study of a public health organization in a Swedish municipality, 17 previous line managers were interviewed regarding their lived experience as health sector line managers and reasons for leaving. The results reveal that public health sector line managers are affected by the interaction of various organizational factors in their decision to voluntary leave their employment including job control, role ambiguity, span of control, illegitimate tasks, colleague and organizational support as well as conflict of logics. Practical implications for restituting a sustainable line manager role within public health sector organizations are discussed.