Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning. Faktorer som underbemanning, icke sjuksköterskekrävande arbetsuppgifter, bristande kunskap och erfarenhet samt avbrott i arbetet påverkade patientsäkerheten negativt. En hög arbetsbelastning medförde även övertidsarbete, ökad trötthet samt bristande avvikelsehantering som i sin tur hotade patientsäkerheten. Diskussion: En ond cirkel skapas då en hög arbetsbelastning utgör ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som en bristfällig avvikelsehantering pågår. Ledningen och den enskilda sjuksköterskan har ett gemensamt ansvar för att bryta mönstret och upprätta en god patientsäkerhet. För att det skall kunna genomföras krävs en medvetenhet om hur realiteten ser ut. Slutsats: Vidare forskning inom Svensk hälso-och sjukvård behövs för att tydligare kartlägga arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerheten.

<p>Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.</p>

No description available.

Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket (2017) är det arbetsgivarens ansvar att skydda arbetstagarna från både psykisk och fysisk ohälsa relaterad till arbetet. Trots detta förekommer arbetsrelaterad ohälsa. Förskolläraryrket är enligt Koch (2015, september) en av de yrkesgrupper där flest lider av arbetsrelaterad stress. Detta har under de senaste åren uppmärksammats av bland annat fackliga organisationer och media. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av stress i arbetet och vad som orsakar samt motverkar arbetsrelaterad stress. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor från skilda områden i samma kommun. Resultat: Majoriteten av förskollärarna i studien upplever stress i arbetet. Orsakerna varierade liksom upplevelsen av kontroll i arbetet. De flesta upplevde höga krav trots att de uttryckte att de kände stöd från arbetslag och chef.

Syftet med denna studie har varit att utifrån en organisationsförändring, studerat anställdas psykosociala arbetsmiljö i en organisation som infört standardiserade arbetssätt på tre olika avdelningar. Tidigare forskning kring industri – och tillverkningsbranschen som infört standardiserade arbetssätt har rapporterat om att standardiseringen har visat på ökade krav i arbetet och en högre arbetsbelastning. Standardiserade arbetssätt har däremot minskat kraven och arbetstakten inom hälso- och sjukvården. Organisationsforskning har betonat att alla människor i en organisation påverkas av en förändring oavsett storleken på förändringen och vilken typ av förändring det är. I denna kvantitativa enkätundersökning har 46 anställdas svar på tre olika avdelningar studerats utifrån väl beprövade arbetsmiljöfrågor som tar fasta på upplevd arbetsmiljö. Resultaten i denna studie visar att kraven som de anställda upplevde i förändringsarbetet hade signifikant samband med arbetsbelastning och tidspress. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes olika på de tre olika avdelningarna. Studiens övergripande resultat visar att standardiseringen i det studerade företaget hade både positiva och negativa effekter på de anställdas psykosociala arbetsmiljö. Standardiseringen medförde överlag ökade krav i förändringsarbetet men också ett högt beslutsutrymme i arbetet och en god bibehållen relation till sin chef under förändringen. Vi välkomnar fler och mer omfattande studier som studerar standardiseringens inverkan på anställdas arbetsmiljö samt om kvinnor och mäns arbetsmiljö påverkas olika av standardiserade arbetssätt utifrån deras förutsättningar i arbetet. / <p>2017-06-16</p>

Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, &amp; Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham &amp; Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Utgångspunkten för studien var att undersöka huruvida tidsregistreringen kan ligga till grund för uppkomsten av stress för hemtjänstpersonal i hemtjänsten. I samband med de teknologiska förändringar som har skett har tidsregistreringen implementerats i hemtjänsten för att mäta tid och kontrollera kostnadseffektiviteten. Förändringen har resulterat i att hemtjänsten har blivit ett desto mer tidsstyrt arbete. Faktorer om hur hemtjänstpersonalen upplever och hanterar krav som ställs på dem i arbetet, vilken kontroll de upplever att de har över arbetet och hur stöd från chef och kollegor upplevs har legat som grund för studien. Dessa faktorer har studien fokuserat på i relation till tidsregistreringen. Insamlingen av data har genomförts genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal. Analysen av det empiriska underlaget har genomförts med en tematisk analys med hjälp av Karasek och Theorells teori om krav, kontroll och stöd. Tidigare forskning om hemtjänsten har även använts för att styrka studiens resultat. Resultatet av studien visar att tidsregistreringen ligger till grund för att hemtjänstpersonal upplever att de inte alltid kan uppfylla kraven som ställs på dem. Hemtjänstpersonal har ett stort ansvar över brukarna och de insatser de ska genomföra och många gånger är det för högt i proportion till den tid de har på sig att utföra besöken. Kontrollen över arbetet är begränsat i den meningen att de inte kan styra över den utsatta tiden som brukarna har eller gångtiden de har mellan brukarna. Oplanerade händelser och dubbleringar är även aspekter som kan leda till en känsla av bristande kontroll. Dessa tillfällen försvårar möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Det sociala stödet är högt vilket kan reducera stressen som infinner sig bland hemtjänstpersonalen. Trots detta visar det sig att det höga sociala stödet i samband med höga krav och låg kontroll inte har någon inverkan på huvudorsaken till varför stress bland hemtjänstpersonal uppkommer.

No description available.

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett från arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstå skillnader i tänkande inom åtta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de åtta informanterna.Problemet som har gett upphov till det valda ämnet är så i vilken grund finns där kunskap och förståelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? Förståelsen för det valda problemet har uppkommit vid våra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har från oss skapats en bild av att vara en väldigt utsatt position både från underperspektivet men tillika från överperspektivet. Det vill säga medarbetares krav, förväntningar etc. som chefens kontroll.Uppsatsen teoretiska perspektiv kom att byggas på användande av Taylorism, krav och kontrollmetod och Maslows behovstrappa. Tidigare forskning inom området har visat på att ledarskapet har förändrats, ledning och organisation arbetar nu som ett.Resultatet av uppsatsen har varit att liknande svar har kommit från de åtta informanter utöver av de branscher som är hårt kontrollerade av regelverk. Definition arbetsledare verkar knappt finnas idag utan andra namn används för att beskriva rollen. Ett tydligt mönster är att arbetsledaren inte har så mycket egenkontroll utan har krav från sin chef. Många utav de svarande ansåg att kommunikationen mellan arbetsledare och medarbetare var god även om kontrollen över arbetstagarna inte var så stor. / The paper aims to describe and analyze how the supervisor requirements, control and perception of the employee's knowledge, as seen from the employer's and employees' perspective and to analyze and understand the difference in thinking in eight selected workplaces. The selected object will be studied by qualitative methods, interviews with eight informants. The problem that has lead to the selected topic is so in what basis is there knowledge and understanding for which the meanings, claims management and communication have a supervisor? The understanding of the chosen problem has arisen at ours, the authors, and leadership studies. This position has been from us to create an image of being a very vulnerable position both from the under perspective but also the over-perspective. That is, employees' demands, expectations and the manager's control. The essay theoretical perspectives will be built on the use of Taylorism, demands and control model and Maslow's hierarchy of needs. Previous research has shown that leadership has changed, management and organization is now working as one. The results of the thesis have been following the similar response that has come from the eight informants in addition to those industries that are tightly controlled by regulation. Definition supervisors seem to barely exist today, but other names used to describe. A clear pattern is that the supervisor does not have as much self-control without the demands of his boss. Many of the respondents felt that communication between supervisors and staff was also good as the control of the workers were not so great.

<p>Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk.</p> / <p>The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.</p>