No description available.

Uppsatsen berör i en vidare mening hur teologi kan återfinnas i film och i en smalare mening om det i en stor TV-serie från USA är rimligt att tolka huvudrollsinnehavarna som messiasgestalter. Syftet med att skriva denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur religion i allmänhet och kristendom i synnerhet kan utryckas eller återspeglas i olika media och i denna uppsats i en TV-serie. Materialet i uppsatsen är avgränsat till säsong fem av tv-serien Supernatural. Frågeställningen som uppsatsen söker svar på är: är det en rimlig tolkning att se Sam och/eller Dean som messiasgestalter? I uppsatsen har analysens gjorts med hjälp av en narrativ metod som används för att plocka fram de scener som är av vikt för att visa på händelser och karaktärsdrag för att kunna analysera de två huvudkaraktärerna, bröderna Sam och Dean. Teorin i uppsatsen bygger på de två forskarna Tomas Axelsons och Lloyd Baughs arbeten. Efter att ha analyserat scener och de båda huvudkaraktärernas karaktärsdrag kommer uppsatsen fram till att det är möjligt och rimligt att se både Sam och Dean som messiasgestalter. Uppsatsen finner det dock rimligare att se Sam som en messiasgestalt än Dean.

No description available.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran. Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen. Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo – efter två tusen år. Dessa utger sig inte för att handla specifikt om den kristna försoningstanken men Hammar presenterar sina tankar kring kristologi, gudsbild, människosyn och försoning. Utifrån denna redogörelse görs ett komparativt studium av de olika försoningsteologiska tankar som gjort sig gällande.

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

<p> </p><p>Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.</p><p> </p>

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka kristologi och dess samband med en postkolonial feministisk teologi. Detta utifrån de två teologerna Mercy Amba Oduyoye och Jaquelyn Grants kristologi. Uppsatsen undersöker hur kolonialism, feminism och teologi har påverkat den kristologiska bilden. Den postkoloniala feministiska kristologin bidrar till att utmana den traditionella kristologin. Uppsatsens frågeställning lyder ”Vilka kristologiska bilder finner jag i en postkolonial feministisk teologi? Hur är relationen mellan kristologin och en postkolonial feministisk teologi? Och är den här kristologin rimlig?” Detta undersöks genom fyra analysfrågor som berör kontext, Jesus manlighet, befrielse och lidande. Den postkoloniala feministiska teologin som presenteras i uppsatsen utgår från Kwok Pui-lans bok ”Postcolonial Imagination and Feminist Theology”.

Abstract Purpose: In this essay a limited and specific selection of poems by the Swedish poet Nils Ferlin, has been analyzed in order to find various images of Christ. By using these images of Christ, a possible Christology within the poems by Ferlin, will then be elucidated, a so called Ferlinian Christology. The theoretical perspective used in the analysis is one of high versus low Christology i.e. whether the emphasis is focused on Christ as divine, or Christ as human. Method: The used method is hermeneutic, and the chosen poems have been ascribed autonomy in order to verify their message, rather than the message of the author. The poems have been read and analyzed with a text oriented focus. Result: The result of this study is that a various number of images of Christ can be found within the selected poems by Ferlin. In some poems the image of Christ is described by the views of others; persons in the immediate surroundings of Jesus, or first-hand witnesses to the events of the Gospels. Some images show Christ as an explored tool in the hands of dogmatic structures, where the death of atonement on the Cross is problematized, along with people’s misuse of the death of atonement as a free pass to heaven, instead of taking responsibility of their own sins. Other images of Christ in the poems are more positive; showing Jesus as an inspiration, a beacon and a compass of morality. The most striking image, however, is the one of Christ as someone who places mercy above all. Conclusion: A Ferlinian Christology can be seen primarily as low Christology since it is putting the emphasis on the humanity of Christ, and partly problematizing the divinity of Christ. A Ferlinian Christology emphasize the living Christ and the Christ one finds in the Gospels. The Christ found in the dogmas is not showing the truth. The Christ living and acting in the interest of the weak and marginalized people, is the one who ought to be seen upon with respect and as a beacon of morality and truth. Key words: poetry, Christology, Christ, hermeneutics, Ferlin

Syftet med uppsatsen är att undersöka kristusgestaltningskaraktärer i de mest populäraHollywoodfilmerna med flest biobesökare i Sverige under 2018–2019. Uppsatsens besvararfrågor om vilka Jesus egenskaper gestaltas hos protagonisterna i de valda filmerna och på vilkasätt filmernas narrativ relaterar med kristologi. Frågeställningarna besvaras genomkaraktärsanalys av protagonisterna och dess jämförelse med Lloyd Baughs kriterier förkristusgestalt och Tomas Axelson forskning kring ämnet kristusgestaltning. Analysen visar attalla de valda filmerna relaterar till Jesus liv och Kristus egenskaper representeras hos derasprotagonister på olika sätt och beroende på den fiktionella världen och filmens genre. Dettamedför att egenskaper betonas och beskrivs på olika sätt, vilket utskiljer egenskapernasrepresentation båda i kvalitet och kvantitet. Filmerna har valts utifrån dess popularitet i Sverigeoch baseras på Svenska Filminstitutets statisk under 2018–2019. Utifrån statistiken valdesföljande filmer: Lejonkungen (2019), Avengers: Endgame (2019), Star Wars: The Rise ofSkywalker (2019) och Joker (2019).