Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa är uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött på, samt vad man ska tänka på vid uppstart och användning av en developer zone.Att låta sin developer zone vara helt öppen eller helt stängd är inte det mest optimala sättet eftersom man i den helt öppna versionen låter sin information vara tillgänglig för allt och alla. Den helt stängda versionen stänger ute kunskap från developer zonen. Genom att sätta upp en developer zone med båda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjänster/produkter och en stängd del för företag som tillsammans med ägaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, så uppnår man en mer kontrollerad form. Denna developer zonen har en kommunikationsplattform som är gemensam för båda delarna där utvecklarna kan dela kunskap med varandra samt direkt kunna få kontakt med ägaren av developer zonen.Det är även viktigt att ta till vara på feedback som kommer från utvecklarna för att kunna driva developer zonens utveckling i rätt riktning, men även erbjuda en stadig och robust support så att utvecklarna hela tiden känner sig uppmanade att återkomma till developer zonen. Informationen som delas ut via developer zonen kan ses som den centrala punkten inom developer zones. Det är därför viktigt att denna information är framtagen utifrån de krav och förväntningar som utvecklarna ställer.Vi har genom intervjuer med tre stora företag i Sverige fått en bild över hur developer zones ser ut. Med hjälp utav dessa intervjuer och med teori inom områden som relaterar till developer zones, så har vi tagit fram sju stycken kriterier som man borde följa vid uppsättning och användning av en developer zone. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor</p><p>att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs.</p><p>I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm.</p><p>Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad</p><p>kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus</p><p>från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.</p>

<p>Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan. Strategier omfattande kollegiala diskussioner och elevsamtal kring bedömningsarbetet framkom i viss mening men inte i den bemärkelse Skolverket och forskningen skulle önska. Också strategier där magkänsla, gemensamma prov samt användning av läroboken uppvisades. Slutsatsen drogs att många brister i bedömningsarbetet som framkommit i statliga utredningar också märktes bland strategierna och även om det inte konstaterats någon egentlig brist på likvärdighet i de undersökta fallen torde orsakerna till strategiernas förmodade tillkommakortande delvis bero på bristfälliga förutsättningar för lärarna.</p>

<p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år.</p><p>Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på. Fördelar som finns med arbete med betygskriterier är bland annat att det är en trygghet i arbetet samt att det kan fungera som en sammanhållande länk mellan kollegor och andra skolor. Nackdelarna berör främst tidsomfattning, ämnesskillnader och alltför täta förändringar. Elevernas inställning är enligt lärare likvärdig med deras egen. Lärarnas sätt att arbeta med betygskriterier är väsentligt för resultatet, annars kan det kan lätt leda till orättvisa, missnöje och en, i deras uppfattning, meningslös inlärning.</p></p>

Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan. Strategier omfattande kollegiala diskussioner och elevsamtal kring bedömningsarbetet framkom i viss mening men inte i den bemärkelse Skolverket och forskningen skulle önska. Också strategier där magkänsla, gemensamma prov samt användning av läroboken uppvisades. Slutsatsen drogs att många brister i bedömningsarbetet som framkommit i statliga utredningar också märktes bland strategierna och även om det inte konstaterats någon egentlig brist på likvärdighet i de undersökta fallen torde orsakerna till strategiernas förmodade tillkommakortande delvis bero på bristfälliga förutsättningar för lärarna.

Mitt syfte med arbetet är att undersöka vilka olika metoder lärare använder sig av för att framställa och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda på vad lärare har för åsikter kring betygskriterier, såväl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lärare uppfattar elevers inställning till betygskriterier. För att uppnå mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lärare på grundskolans senare år. Min studie har visat att framställning och förmedling ligger helt på lärarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framställningen sker och tre olika sätt som förmedlingen sker på. Fördelar som finns med arbete med betygskriterier är bland annat att det är en trygghet i arbetet samt att det kan fungera som en sammanhållande länk mellan kollegor och andra skolor. Nackdelarna berör främst tidsomfattning, ämnesskillnader och alltför täta förändringar. Elevernas inställning är enligt lärare likvärdig med deras egen. Lärarnas sätt att arbeta med betygskriterier är väsentligt för resultatet, annars kan det kan lätt leda till orättvisa, missnöje och en, i deras uppfattning, meningslös inlärning.

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ”lokala frirummet”). Detta ställer krav på skolor att omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ”inre mallar” när bedömningar görs. I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut. En hypotetisk arbetsprocess för att utveckla en lokal bedömningsgrund utvecklas först utifrån olika teorier och gällande regelverk. Den hypotetiska arbetsprocessen stäms sedan av mot en verklig arbetsprocess genomförd vid en skola i Stockholm. Examensarbetet visar att arbetet med att utveckla en gemensam syn kring bedömning har en direkt koppling till en skolas måluppfyllelse. Intervjuade lärare och rektorer vittnar om att en förbättrad kvalitet i undervisning och lärande erhålls till följd av att i) en översyn och revidering av stoffinnehåll har gjorts ii) en gemensam syn på prov och provutformning har utarbetats samt iii)en gemensam syn på rättning och bedömning har erhållits. Demokrati- och likvärdighetskravet bemöts, med en större elev- och föräldradelaktighet som konsekvens, men också ett större fokus från lärarnas sida på föräldrarnas roll och ansvar. Tydlighet från skolledningens sida och en genomtänkt processplan med ”bottom-up”-approach (dvs ett tydliggörande av olika standarder genom elevexempel) förefaller vara framgångsfaktorer som leder till målet.

Uppvidinge kommun vill ta fram ett uppmuntransbidrag för fasadrenovering. Avsikten är att försöka bevara husens karaktär genom metod- och materialval och rapporten inriktar sig därför på byggnadsvård och varsamhetsprincipen.    Rapporten tar fram kriterier som hjälp till kommunen för att besluta om utdelande av bidrag. Den innehåller också generell information om olika fasad- och takmaterial samt fönster. Rapporten och kommunens önskemål sammanfattas i en broschyr som kan användas som informationsspridning till intresserade fastighetsägare.   Rapporten använder sig dessutom av en enkät för att undersöka människors attityd och kunskaper kring fasader och renovering.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut på en högstadieskola och ställa detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse för klassrumsverksamheten, men det är relativt okänt hur de påverkar teknikundervisningen utformning och gestaltning. För att få svar på frågan gjordes en djupintervju av elever och lärare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag närmade mig problemställningen subjektivt utifrån min egen förståelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten är komplexa och svårtolkade. I och med att man inte har givit något konkret innehåll i kursplanen för teknik, utan mer exempel på hur ämnet kan utformas , har detta medfört att det utvecklats olika synsätt på undervisningen. Samtidigt kan jag konstatera att det är nästan ett omöjligt uppdrag att uppfylla samtliga kriterier som styrdokumenten ålägger teknikläraren.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier. De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken. Medvetenheten hos dessa elever, om sina svårigheter, är ytterst individuella beroende på deras självbild. Lärarna använder olika sorters material exempelvis ALP-test, diagnosmaterialet från Skolverket samt egna diagnoser för att kontrollera om elever kommer att uppnå betyget Godkänt.