Bakgrund Inflammatoriska tarmsjukdomar är kroniska och kräver kontinuerlig kontakt med sjukvården. Syfte Att utforska individers upplevelser kring hur deras inflammatoriska tarmsjukdom påverkat deras liv med inriktning på mat och måltider och hur de upplevt bemötandet och stödet från närstående och sjukvårdspersonal. Metod Sju kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet delades in i fyra kategorier: Min kropp påminner mig om min sjukdom, maten och måltiderna behöver anpassas, acceptera och vara öppen med min sjukdom och bemötandet och stödet från närstående och sjukvården är viktigt. Sjukdomarna var påtagliga även i remission och påverkade deltagarna fysiskt, emotionellt och psykosocialt. Majoriteten rapporterade att de inte kunde äta och dricka allt och att måltiderna innebar mycket planering. Stödet från de närmaste och sjukvården beskrevs viktigt och många hade accepterat att de hade en kronisk sjukdom. Deltagarna var öppna med sin kroniska sjukdom men det fanns tillfällen när de dolde sitt tillstånd. Bemötandet och stödet från familjemedlemmar, vänner och kollegor beskrevs överlag som positivt men inte från vårdpersonalen. Slutsats Maten var viktig i sociala sammanhang och måltiderna kunde bli en utmaning då de innebar mycket planering och anpassningar. Utifrån deltagarnas perspektiv behöver vårdpersonalens bemötande förbättras. Det är också viktigt att denna patientgrupp blir erbjudna kontakt med en dietist som är specialiserad inom gastroenterologi. Det behövs en ökad kunskap och förståelse för dessa sjukdomar både inom sjukvården och i samhället. Sjukdomarna syns sällan på utsidan och det är viktigt att bryta tabun kring magtarmbesvär. / Background Inflammatory bowel diseases are chronic and require continuous contact with the healthcare. Objective To explore individual’s experiences of how their inflammatory bowel disease affected their daily life focusing on food and meals and how they experienced the support from next of kin and healthcare professionals. Method Seven qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed accurately word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The results were divided into four categories: My body reminds me of my illness, the food and meals need to be adapted, accept and be open with my illness and the treatment and support from next of kin and healthcare is important. The diseases were noticeable even in remission and affected the participants physically, emotionally and psychosocially. The majority reported that they could not eat and drink everything and the meals meant a lot of planning. The support from those nearest and healthcare was described as important, and many had accepted that they had a chronic disease. The participants were open with their chronic disease but there were occasions when they concealed their condition. The treatment and support from family members, friends and colleagues was generally described as positive but not from the healthcare professionals. Conclusion The food was important in social context and the meals could be a challenge as they often required a lot of planning and adaptations. Based on the participants’ perspective, the treatment from healthcare professionals needs to be improved. It is also important that this patient group is offered contact with a dietician who is specialized in gastroenterology. There is a need for increased understanding of these diseases both in health care and society. These diseases are rarely visible on the outside and it is important to break taboo around gastrointestinal disorders.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar utgör idag den största belastningen för sjukvården och bristande följsamhet till adekvata läkemedelsordinationer begränsar möjligheten till effektiv behandling för att förbättra hälsa och livskvalitet hos drabbade patienter. Sjuksköterskan har en kompetens för att kunna bidra till förbättrad följsamhet hos personer med kronisk sjukdom, dock krävs kunskap om fenomenet. Syftet: Att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar följsamhet till läkemedelsordinationer hos vuxna personer med kronisk sjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat: Enligt analysen av forskning från 2014 till 2017 påverkas följsamheten till läkemedelsordinationer i olika utsträckningar av fyra faktorer: sjukvårdsrelaterade, personliga, sociala och praktiska. Slutsats: Följsamhet är ett komplext och dynamiskt fenomen. Relationen mellan sjukvården och patienten och patientens strävan efter autonomi anses vara viktiga komponenter beträffande följsamhet och som hittills inte uppmärksammats tillräckligt av forskningen. Att hjälpa patienten att acceptera och hantera sin diagnos, förstå syftet med läkemedelsbehandlingen och agera som ett stöd för en fortsatt behandling är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad av personer med kronisk sjukdom. / Background: Chronic diseases are today the biggest burden for health care and non-adherence to adequate medical treatment regimens compromises the potential for effective treatment to improve health and quality of life of the individual concerned. The nurse has the necessary competence to help improve adherence, but requires knowledge about the phenomenon. Objective: The aim of this review was to describe factors determining adherence to prescribed medications from a patient perspective. Method: General literature review Results: According to the analysis of literature from 2014 to 2017, adherence to prescribed medications is influenced by four main determinants: health care related, personal, social and practical. Conclusions: Medication adherence is a complex and dynamic phenomenon. The relationship between health care professionals and the patient and the patient’s pursuit of autonomy in treatment are important components of adherence that have yet to be acknowledged adequately by adherence research. Helping patients come to terms with their diagnosis, understanding the aim of their pharmacological treatment and to provide support to continue their treatment is an important part of nursing care for persons with chronic diseases.

No description available.

Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.

Bakgrund: Kroniskt sjuka patienter är en stor grupp inom svensk sjukvård. Därmed är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar ur ett personcentrerat perspektiv för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp som ständigt har sjukdom närvarande. Syfte: Examensarbetets syfte är att finna arbetsstrategier som kan användas av sjuksköterskan för att höja livskvaliteten hos kroniskt sjuka patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna CINAHL och PubMed användes. Tio artiklar valdes med fokus på livskvalitet hos patienter med antingen kronisk hjärtsjukdom, lungsjukdom eller njursjukdom. Resultat: Det framkom att patienter med kronisk sjukdom hanterar sin livssituation på olika sätt där flera faktorer påverkar livskvaliteten. I resultatet uppkommer olika vinklar ur personcentrerad vård där coping-strategier, sjukdomsinsikt, patientens egna resurser och egenvård är huvudfokus som samtliga korrelerar med varandra för att livskvalitet ska bli slutprodukten. Konklusion: Det finns hanteringsstrategier som sjuksköterskan kan ta till för att underlätta, exempelvis genom utdelande av information, förstärka patientens egna resurser, lära ut coping-strategier och rådgivning både via fysisk kontakt men även via telefon för att klara av och acceptera det vardagliga livet. Att arbeta utifrån det holistiska arbetssättet anses vara fördelaktigt i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kunna stödja patientgruppen för att uppnå en god livskvalitet. / Background: Chronically ill patients are a large group in the swedish healthcare. Therefore it is of great importance that nurses work from a person-centered perspective to increase the quality of life in this patient group who constantly have their disease present. Aim: The purpose of this degree project was identifiying nursing work strategies to improve the quality of life in chronically ill patients. Methods: A literature study with quantitative approach. Databases CINAHL and PubMed were used. Ten articles were selected with focus on quality of life in patients with either chronic heart disease, lung disease or kidney disease. Results: It emerged that patients with chronic diseases deal with their life situation in different ways where several factors affect the quality of life. In the result there occurs different angles within person-centered care which is of great importance where coping strategies, illness perception, patient's own resources and self-care are the main topics that all correlate with each other in order to achieve quality of life. Conclusion: There are nursing management strategies that can facilitate, for example; distributing information, strengthening the patient's own resources, teaching and supporting coping strategies and counseling both through face to face meetings but also via telephone to cope with and accept everyday life. The holistic work method is considered to be beneficial in the care of chronically ill patients. The nurse has an important role in supporting this patient group in order to achieve a good quality of life.

Bakgrund: Antalet patienter med kroniska sjukdomar ökar i världen, vilket ställer krav på sjuksköterskans stödjande roll i form av patientundervisning. Sjuksköterskan kan vägleda patienten till ett hälsosamt samt reflektivt förhållningssätt som ger utrymme för dennes lärande och egenvård. En del av egenvård är att hitta en vardag som bringar känsla av kontroll och hälsa. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av patientundervisning vid kroniska sjukdomar. Metod: En litteraturöversikt över vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att förståelse och att se patientens livsvärld upplevs som betydelsefullt. Stöd och vägledning möjliggör både en god hälsa samt egenvårdsförmåga. Faktorer som begränsar eller försvårar patientundervisningen kan vara bristande följsamhet, patientens ekonomiska situation, anhöriga samt tidsbrist i arbetet. Konklusion: Patientundervisning för att stärka patientens egenvårdsförmåga visar sig vara ett omfattande område. Sjuksköterskor belyser flera aspekter i patientundervisningen som bidrar till en god egenvårdsförmåga hos patienten. En personcentrerad vård skapar ett samarbete mellan sjuksköterska och patient där fokus ligger på gemensamma mål och förståelse för patientens livsvärld. Sjuksköterskan behöver i arbetet med patientundervisning vara medveten om eventuella barriärer som kan förekomma där ett lösningsorienterat och inlyssnande arbetssätt måste beaktas. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing worldwide, which increases the demand for the nurse's supportive role in the form of patient education. The nurse can guide the patient to a healthy and reflective approach that provides space for the patient's learning and self-management. A part of self-care is to find an everyday life that brings a sense of control and health. Aim: Explore nurse’s experience of patient education in case of chronic disease. Method: The study is a literature review of scientific articles. Findings: The results show that understanding and seeing the patient's world as important. Support and guidance enable good health and self-management ability. Factors that limit or complicate patient education can be lack of compliance, the patient's financial situation, relatives and lack of time at work. Conclusion: Patient education to strengthen the patient's self-management ability turns out to be an extensive area. Nurses highlight several aspects that help the patient's self-management. A person-centered care creates a collaboration between nurse and patient where the focus is on common goal and understanding of the patient's world. Nurse’s need to be aware of barriers, where a solution-oriented and listening approach must be considered.

Bakgrund: Kontinuitet i vården bygger på samordning och informationsdelning mellan patienter, anhöriga och involverad vårdpersonal för att underlätta vården för en person med vårdbehov. Ett samarbete av vårdteamet och dess kommunikationsförmåga lägger grunden till en bra kontinuitet. En personcentrerad vård kan ge personen med sjukdom en större möjlighet till inflytande över sina behandlingar. Det har visats leda till bättre samarbete mellan personer med sjukdom och vårdpersonal genom att arbeta mer personcentrerat. Behovet av kontinuitet i vården, trygghet och samordning behövs för att ge en god hälsa hos patienter.  Syfte:  Att beskriva kroniskt sjuka patienters upplevelser av kontinuitet i vården.   Metod: Litteraturstudie som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: beskrivs i fyra slutkategorier: Att kommunikation och information är av vikt, Att bli sedda och lyssnade till, Att vårdpersonalens kompetens bidrar till trygghet och Att få sina behov tillgodosedda.  Slutsats: Hur kontinuitet i vården upplevs för patienter är baserat på egen förståelse och förmåga att fysiskt, psykiskt, socialt och psykosocialt anpassa sig till vården. Vårdpersonalens kommunikationsförmåga och bemötande till att skapa en god relation till patienter är avgörande faktorer för att patienter ska uppleva en kontinuitet i vården.

Bakgrund: Barn med typ 1-diabetes är generellt mindre fysiskt aktiva än andra barn. Bidragande faktorer kan vara rädsla för hypoglykemi och bristande kunskap hos vårdnadshavare. Att vara vårdnadshavare till ett barn med kronisk sjukdom kan medföra många svårigheter och forskning har visat minskad livskvalité. Fysioterapeutens roll i diabetesvården är idag begränsad. Syfte: Att undersöka vårdnadshavares tankar om fysisk aktivitet hos deras barn med typ 1- diabetes. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. En induktiv ansats användes för kvalitativ innehållsanalys av materialet. Resultat: Materialet delades in i fyra huvudkategorier och elva underkategorier efter dataanalysen. Resultatet beskriver vårdnadshavares tankar och upplevelser kring hur deras barn påverkas av fysisk aktivitet, vilken möjlighet barnen har att utföra aktiviteter, vilken kunskap de har idag och vad de saknar samt hur de ser på pressen de upplever i relation till fysisk aktivitet. Slutsats: Att vara vårdnadshavare till barn med typ 1-diabetes väcker många tankar och känslor kring fysisk aktivitet. Svårigheter med att kontrollera barnets blodsocker och vara med vid aktiviteter ledde i många fall till känslor av misslyckande och stress. Bristfällig kunskap om fysisk aktivitet ses som en förklaring till osäkerhet som kunde hindra barnet att vara fysisk aktiv. Nyckelord: Fysioterapi, Kronisk sjukdom, Rädsla-undvikande modellen, Socialkognitiv teori, Upplevelse / Background: Children with type 1-diabetes are generally less active than other children. Contributory reasons could be caregivers’ fear of hypoglycemia and lack of knowledge. To be a caregiver with a child with chronic disease causes of difficulties and science has shown reduced quality of life. The role off the physiotherapist in the care of diabetes is today limited. Aim: To explore caregivers’ thoughts about their children with type 1-diabetes and physical activity. Method: A qualitative semi-structured interview study with descriptive design. An inductive approach was used for the qualitative content analysis of the material. Result: The data analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The result describes caregivers’ thoughts and experiences about how physical activity affect their children, which possibility children had to perform activities, their knowledge and what they are missing and their experience of pressure to manage physical activity. Conclusion: To be the caregiver to a child with type 1-diabetes raises many thoughts and feelings about physical activity. Difficulties to control the child’s blood sugar and to be able to participate in the child’s activities, often led to feelings of failure and stress. Lack of knowledge about physical activity may be an explanation to insecurity that may hinder the child to be physical activity. Keywords: Chronic disease, Experience, Fear-avoidance model, Physiotherapy, Social cognitive theory

Bakgrund: Kronisk sjukdom är ett permanent sjukdomstillstånd. Hälsa ur holistiskt perspektiv ses som en helhet, därav bör vården utformasutifrån den enskilda individens behov. Idag vårdas många personer hemifrån av en närstående. Den informella vårdaren har enbetydande roll i den hälsofrämjande processen. Sjuksköterskans ansvar innefattar att bidra till hälsa, minska lidande och förebygga skador, och att kunna inkludera närstående vid personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med kronisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes vid sökning av sökorden extended family, family, caregivers, chronic disease och middle aged. Resultatet bygger på nio kvalitativa artiklar samt två artiklar med mixad metod. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde skilja sig åt. Vardagen blev påverkad, vården för anhöriga innebar känslomässiga implikationer vilket påverkade familjedynamiken. Resultatet tydde också på att deltagarnas behov av interaktioner med sjukvården ansågs vara en viktig del av upplevelsen. Sammanfattning: Deltagarna upplevde den vårdande rollen som begränsade samt att den försvårade anpassningen till vardagen. Detta kunde vara komplicerat för relationen mellan vårdaren och den anhörige. Upplevelserna var främst negativa men kunde även uppvisa positiva inverkan. / Background: Chronic disease is a permanent state of illness. Health from a holistic perspective is perceived as a entirety and therefore caregiving should be designed in relation to each individual's needs. Many people get homecare from a relative today. The informal caregivers have a meaningful role in the promotion of health. Nurses are responsible for contributingto good health, reduced suffering, and injury prevention and to also include relatives with person centered care. Aim: The aim of this study was to shed light on experiences of caregiving for a relative with a chronic illness. Method: A literature review was made according to Friberg’s method description. The databases Cinahl Complete and PubMed were used for the search with the keywords extended family, family, caregivers, chronic disease and middle aged. The result of the study was based on nine qualitative articles, and two using mixed methods. Results: The participants' experiences could differ from one another. These described how caring for a relative impacts everyday life, impeared health, impact upon relations and significance of interaction with healthcare. Summary: Participants experienced the caring role as limiting, and complicated to combine with everyday life. This could complicate the relationship between the caregiver and the relative. The experiences of caring for their relatives were mostly negative but the result could also show some positive outcomes.

Introduktion: Astma drabbar idag uppskattningsvis 262 miljoner personer i världen. Sjukdomen karakteriseras av återkommande attacker med andnöd, och mellan attackerna är lungfunktionen normal. Tillståndet orsakar stort lidande och sjuklighet hos befolkningen. Astma kan medföra begränsningar i vardagen och familj, arbete och ekonomi kan påverkas till följd av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan får en fördjupad kunskap om hur personer med astma upplever sin sjukdom, kan en mer personcentrerad omvårdnad ges till denna patientgrupp.    Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med astma.    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som har en deskriptiv design med litteraturöversikt som metod baserat på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Psycinfo, PubMed och Web of Science.    Resultat: Det framkom tre kategorier; begränsningar i livet, upplevelser av sjukvård och livssyn. Personer med astma upplevde fysiska, psykiska och sociala begränsningar till följd av sjukdomen. Andnöd, tryck över bröstet och hosta var vanliga symtom och hade en negativ inverkan på livskvalitén. Arbete och relationer mellan vänner och familj påverkades. Det framkom även att många upplevde att de inte fick bra bemötande från sjukvårdspersonal samt bristande information.    Slutsats: Det är tydligt att astma påverkar individens hälsa och att vardagen måste planeras utifrån sjukdomen. Personer med astma behöver få stöd i hur de kan hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan har därför en viktig roll att i omvårdnadsarbetet främja hälsa och välbefinnande hos individen. / Introduction: Asthma affects approximately 262 million people in the world today. The characteristic of this disease is recurrent attacks of shortness of breath and between the attacks the lung function is normal. This condition causes great suffering and morbidity in the population. Asthma can result in limitations in everyday life, it can affect family, work and the economy. By the nurse having in-depth knowledge about how people with asthma experience their condition, they will be able to give a person-centered care to these patients.            Objective: The aim was to describe adults' experiences of living with asthma.     Method: Descriptive design with literature review as method, based on 11 qualitative original articles, which were analyzed and reviewed. All articles were collected from Cinahl, PubMed, Psycinfo and Web of Science.    Results: Three categories developed; limitations in life, experiences of healthcare and perspective on life. People with asthma experienced physical, psychological and social limitations as a result of their condition. Usual symptoms were shortness of breath, chest tightness and cough which had a negative impact on the quality of life. Work and relationships between friends and family were affected. It emerged that they didn't receive good treatment from health care professionals and lack of information.              Conclusion: It is clear that asthma affects the individual’s health and they have to plan their daily lives based on the disease. People with asthma need to receive support to be able to manage their disease. Therefore, the nurse has an important role in promoting health and well-being for patients with asthma.