No description available.

Denna studie har för avsikt att kasta ljus åt att kronisk fysisk sjukdom kan ha påverkan på individers självbild. Detta var också syftet med min undersökning. Tidigare forskning i ämnet är gjort kvalitativt och där försvinner påminnelsen om hur många människor detta ämne berör, därför valde jag att använda mig av en kvantitativ enkätstudie. Teorier jag valt att testa mina resultat mot är Cooleys Spegeljaget och Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien framkommer att deltagarna tror att de skulle vara bättre människor om de vore friska, något man inte borde tänka och känna om självbilden vore god. Kroniskt sjuka verkar spelar en roll som friska inför andra, och därigenom dölja sjukdomens inverkan på deras liv. Däremot speglas inte deltagarnas självbild av andras reaktioner utan verkar komma från deltagarna själva.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om och i så fall hur identiteten förändras hos kroniskt sjuka patienter. Syftet var även att belysa identitetens betydelse för upplevelsen av hälsa hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som var systematiskt granskade enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för kvalitativ metod. Den teoretiska referensramen för studien var Aron Antonovskys KASAM begrepp. Resultatet presenterades utifrån två centrala begrepp; identitet och hälsa. Begreppet identitet presenterades i två huvudkategorier; livsstilsförändringar samt jaguppfattningen med subkategorierna aktivitet och passivitet, andra aktiviteter, nya identiteter, en annan identitet och i överensstämmelse med sin identitet. Begreppet hälsa förklarades utifrån två huvudkategorier, den sociala relationen och sjukdomsinsikt med subkategorierna upplevelsen av att känna sig behövd, relationen till andra, hopp, accepterande och insikt och förståelse över tid. Kroniskt sjuka patienter upplever en förändring av identiteten och en påverkan på sin hälsa. För att må bra och uppleva hälsa måste individen lära känna sin sjukdom, sitt jag och sin identitet. Det är därmed av stor vikt att finna ett accepterande av sjukdomen för att förstå sin nya eller förändrade identitet och därigenom uppnå hälsa. För att möjliggöra en god omvårdnad för dessa patienter är det viktigt för sjuksköterskan att använda ett holistiskt synsätt för att patienterna ska få ett bra stöd i förändringen av identiteten vid en kronisk sjukdom. Nyckelord: acceptans, förändring, hantera, hälsa, identitet, kronisk sjukdom, sammanhang och upplevd erfarenhet. / Sundberg, K & Åberg, E. Identity and health of chronically ill patients. A literature review. Degree project in nursing 10 credit points. Malmö University: Health and Society, Department for Nursing, 2006.A chronic illness is something that in many ways affects life. The aim of this literature review was to illuminate if and if so, how the identity of chronically ill patients may change. The aim was also to illustrate the identity’s importance for the experience of health in chronically ill patients. The result was based on nine scientific articles that were systematic reviewed according to Carlsson and Eimans (2003) assessment from for qualitative methods. The theoretical reference frame for the study was Aron Antonovskys concept Sense of Coherence. The result was presented from two central concepts; identity and health. The conception identity was explained as two main categories; change of lifestyle and understanding of the self with subcategories; activity and passivity, other activities, new identities, another identity and to be in agreement with oneself. The concept of health was presented in two main categories; social relation and understanding the illness with the subcategories experience of feeling needed, the relation to others, hope, acceptance, awareness and understanding over time. Chronically ill patients experience a change of the identity and effect on health. To feel good and experience health the individual need to understand the illness, the self and the identity. It was of importance to reach an acceptance of the illness, to understand your new or changed identity and in that way achieve health. To enable good care and good support during changes of the identity for these patients it is of importance to the nurse to use a holistic approach. Key words: acceptance, change, chronic illness, context, health, identity, lived experience and manage.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor världen över. Vanliga symptom är menstruationssmärta, samlagssmärta och en nedsatt fertilitet. Diagnosen endometrios ställs oftast i samband med en titthålsoperation och kan i många fall dröja upp till flera år. Tidigare forskning på området har funnit att individer som lever med endometrios kan uppleva en minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer samt emotionella besvär. Syftet med föreliggande studie var att studera kvinnors upplevelse av endometrios. Åtta kvinnor intervjuades, samtliga bosatta i Stockholmsområdet. Resultatet visar på flera olika psykologiska aspekter som sjukdomen för med sig. En minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer och en nedsatt arbetsförmåga är aspekter som påverkas av de upplevda symptomen. En nedsatt fertilitet kan vidare skapa en reducering av individens självkänsla. Slutsatsen är att en tidigare diagnos och ökad forskning skulle kunna bidra till underlättande av endometriosdrabbades vardag och därmed förbättra deras livskvalité.

Background: The study is based on answers from the National Patient Survey from spring 2016. There were questions about participation and accessibility. A region in southern Sweden had difficulties to understand the answers to these questions. Was the questions misunderstood or was their experience of participation and accessibility bad? Aim: To describe how parents of children with chronic bowel disease experienced participation and accessibility to health care. Design: The study has a qualitative approach. Method: Semistructured interviews were conducted with parents who have a child with chronic intestinal disease. The interviews were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The material from the interviews was divided into participation and accessibility. Parents perceived that participation in child care was important. It gave the parents a sense of security, trust and control. When the participation burst, it gave parents botheration as they did not experience being seen or believed. It was also worrying to lack knowledge. The parents experienced a good accessibility when they received sincere information, continuity and support of care. Inadequate availability is symbolized by insufficient contact with care, sufficient information or access to a network with other parents in similar situations. Conclusion: It's important to keep listening to parents to make them feel participant. In order for parents to experience good accessibility, it´s important to give them information, let them meet like-minded and gain access to cross-professional contacts. Appropriate personnel should be informed of the results regarding participation and availability so improvement measures can be implemented. / Bakgrund: Studien grundar sig på svaren från den nationella patientenkäten från våren 2016. Där fanns frågor om delaktighet och tillgänglighet. Dessa frågor hade en barnklinik i södra Sverige svårt att tolka svaren på. Var frågorna missförstådda av föräldrarna eller var deras upplevelse av delaktighet och tillgänglighet dålig? Syfte: Var att beskriva föräldrars, till barn med makroskopisk kronisk tarmsjukdom, upplevelser av delaktighet och tillgänglighet till vården. Design: Studien har en kvalitativ ansats. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med föräldrar som har ett kroniskt tarmsjukt barn som haft diagnos i minst ett år. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjumaterialet som framkom ur intervjuerna delades in i delaktighet och tillgänglighet. Föräldrar upplevde att delaktighet i barnets vård var viktigt. Det gav föräldrarna en känsla av trygghet, förtroende och kontroll. När delaktigheten brast gav det föräldrarna oro då de inte upplevde sig bli sedda eller trodda på. Det var även oroande att inte ha kunskap. En god tillgänglighet upplevde föräldrarna när de fick uppriktig information, kontinuitet och stöd av vården. En bristfällig tillgänglighet symboliseras av att inte få tillräcklig kontakt med vården, tillräcklig information eller tillgång till ett nätverk med andra föräldrar i liknande situation. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta lyssna på föräldrarna för att de ska känna sig delaktiga. För att föräldrarna ska uppleva god tillgänglighet är det viktigt att ge dem information, låta dem träffa likasinnade och få tillgång till tvärprofessionella kontakter. Berörd vårdpersonal bör informeras om studiens resultat avseende delaktighet och tillgänglighet så att förbättringsåtgärder kan implementeras.

Aim: The overall aim was to generate deepened knowledge and understanding about families’ experiences of living as a family with chronic illness. The four studies aimed to: illuminate the meaning of living as a family in the midst of chronic illness (I), illuminate illness beliefs in those families (II), illuminate the meaning of place for family well-being (III) and describe the experiences of encounters with health care in families living with chronic illness (IV). Methods: All studies had qualitative designs and a Family Systems Nursing perspective. Data was collected through family interviews with families where an adult family member had lived with chronic illness for more than two years. The used analyses were phenomenological hermeneutic (I,III), hermeneutic (II) and content analysis (IV). Results: Living as a family with chronic illness was a continuously ongoing process where families co-created a context for living with illness and alternative ways for everyday life (I). Core and secondary beliefs within and across families about illness, family, and health care were revealed and showed for how families responded to and managed situations due to illness (II). Further, the meaning of place for family well-being was described as “a shared respite”, i.e. a place for relief, reflection and re-creation. It seemed to be important for families to be in secure places to enhance well-being (III). Living with chronic illness also includes frequent encounters with health care professionals and having an accompanying member constituted a great power. It helped families to get opportunities to collaborate, and receiving confirmation in the encounters (IV). Conclusions: Living as a family with chronic illness is a continuously ongoing process where family members constitute support for each other. Families have a common desire to handle challenges and changes due to illness and to co-create new patterns for everyday living. Therefore, if nurses adopt a Family Nursing Perspective and involve families in health care, families’ strengths and resources can be facilitated. Then, family well-being can be strengthened.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv neurodegenerativ sjukdom. Den drabbar vanligen människor i åldrarna 50 – 60 år. Sjukdomsbilden varierar hos individer med PS. Gemensamt för personer med PS är att livet med kronisk sjukdom innebär en förändring av fysiska samt psykiska förmågor. PS är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna sett ur ett globalt perspektiv.Syfte: Syftet är att ta reda på hur det är att leva med PS, från ett patientperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa studier. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaser som använts i arbetet är Cinahl och Pubmed.Resultat: Att leva med PS innebär en förändring av fysiska och psykiska förmågor. Sjukdomen drabbar individer på olika sätt. Stöd och support rapporterades som en viktig del för att kunna hantera sjukdomen adekvat. Acceptans samt en positiv inställning visade sig nödvändigt för att kunna gå vidare med livet samt sjukdomen. Tre huvudkategorier bildades: Livet förändras, stöd och kunskap, och livet går vidare.Slutsats: PS medför olika komplikationer. Sjukdomens manifest skiljer sig mellan individer. Det är viktigt att personer med PS och deras anhöriga får information samt kunskap om sjukdomen. Detta för att minska på stigmatiseringen kring kronisk sjukdom, och för att vården skall kunna utformas på bästa sätt, med fokus på en personcentrerad omvårdnad

I Sverige lever cirka 800 000 personer med astma, vilket gör att sjukdomen klassas som en folksjukdom. Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom med olika svårighetsgrader som medför konsekvenser i det vardagliga livet. Syfte: Att belysa vuxna personer upplevelser av att leva med astma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Samtliga artiklar har sökts fram i Cinahl, pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsbärande enheter framkom tre huvudkategorier: Begränsningar i vardagen, Att förhålla sig till sjukdomen och Behov av kunskap och stöd. Under Begränsningar i vardagen framkom subkategorierna: Fysiska begränsningar, Sociala begränsningar och Emotionella begränsningar. Under Att förhålla sig till sjukdomen framkom subkategorierna: Inte kunna acceptera sjukdomen och Lära sig leva med sjukdomen. Under Behov av kunskap och stöd framkom subkategorierna: Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och Socialt stöd. Slutsats. Svårigheter att andas medförde känslor som oro, rädsla, nedstämdhet och frustration hos personer med astma. Vardagslivet påverkades negativt i form av att undvika sociala tillställningar och ledde till en stor påverkan emotionellt. Personer med astma upplevde brist på information och därmed avsaknad av kunskap om sin sjukdom. Det fanns svårigheter att acceptera sin astma vilket ledde till att personerna förnekade att de var sjuka och skämdes när symtomen uppkom oförutsägbart. För att få kontroll över sin sjukdom och att lära sig leva med astma krävdes det acceptans och att lära känna sina symtom samt begränsningar. / In Sweden there are approximately 800 000 people living with asthma, which classifies it as a public disease. Asthma is a chronic inflammatory airway disease with varying degrees of difficulty that have consequences in everyday life. Aim: To illustrate adult asthmatic persons experiences of the disease. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. All articles have been searched in Cinahl, pubmed and PsycInfo. Result: The result was based on ten qualitative scientific articles. After coding the material three main categories emerged: Limitations in everyday life, Relating to the disease, The need for knowledge and support. Under Limitations in everyday life the associated subcategories are: Physical limitations, Social limitation and Emotional limitation. Under Relating to the disease are the associated subcategories: Not being able to accept the disease and Learning to live with the disease. Under Need for knowledge and support are the associated subcategories: Information and support from healthcare professionals and Social support. Conclusion: Breathing difficulties causes feelings such as anxiety, fear, depression and frustration. That everyday life is adversely affected in the form of avoiding social situations leads to a large impact emotionally. Several people with asthma experienced a lack of information and lack of knowledge of the disease. There are difficulties in accepting there asthma, which leads to the persons denying that they were sick and they felt ashamed when the symptoms appeared an predictable. In order to gain control of their disease and learn to live with asthma required acceptant and to get to know their symptoms and limitations.

Bristande compliance till läkemedelsordinationer vid kronisk sjukdom är idag ett vanligt förekommande problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade kostnader för sjukvården men hindrar också effektiv behandling, vilket kan utgöra hinder för patienters upplevelse av hälsa och välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att utifrån patientens perspektiv beskriva faktorer bakom bristande compliance vid kronisk sjukdom. Uppsatsen är utförd genom en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier jämförts och sammanställts. I resultatet framkommer sju teman vilka samtliga beskriver bakomliggande orsaker till bristande compliance. Dessa orsaker bottnar i de svårigheter som kan upplevas vid långtidsmedicinering. Rädsla för läkemedlets negativa effekter, kritisk inställning till läkemedel, upplevelse av förändrad identitet, känsla av begränsning i vardagen, förnekelse av sjukdom, misstro till sjukvården och avsaknad av kunskap och information är alla vanliga faktorer bakom bristande compliance. Diskussion förs gällande betydelsen av att ordination i så hög grad som möjligt anpassas efter varje patients förutsättningar och unika behov. Vikten av sjuksköterskans bidragande roll till ökade förutsättningar för compliance belyses också. Det framkommer att en god vårdrelation är av stort värde för att bidra till en bland patienter förbättrad compliance. Det är igenom denna som sjuksköterskan kan förse patienten med de resurser som krävs för en ökad compliance. Det kan handla om att ge stöd, motivation eller undervisning men framförallt om öppenhet och förståelse inför patientens livsvärld. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De intervjuade i studierna är kroniskt sjuka vuxna och har levt olika länge med sin sjukdom. I resultatet framkommer att ett förnekande av sin sjukdom ledde till försämrad följsamhet liksom även oro över fysiska förändringar såsom biverkningar, beroende av läkemedel eller att kroppen ska bli immun mot behandlingen. Även upplevelsen av att identiteten förändras, att behandlingen inkräktar på vardagen, brist på information och att inte känna tillit till sjukvården hade påverkan på följsamheten. Det visade sig även att många patienter väger för- och nackdelar med behandlingen var på ett beslut fattas om och i vilken utsträckning den ska följas. I diskussionen belyses att compliance är ett mångdimensionellt problem och olika människor har olika motiv till sitt sätt att hantera sin behandling. När man förstår patientens motiv kan man bättre förstå vad compliance är beroende av. Först då kan man komma åt att påverka detta problem på ett relevant sätt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>