This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Diabetes är en egenvårdssjukdom, vilket ställer stora krav på att personen tar ansvar för sin livsstil som kost, fysisk aktivitet och behandlingar för att undvika och fördröja framtida komplikationer. Målet med patientutbildning är att stödja och ge personerna verktyg att bedriva egenvård. Syfte: Var att beskriva erfarenheter av patientutbildning för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Studien visade att patientutbildning upplevdes positivt av deltagarna. Personerna blev motiverade att förändra sin livsstil och tog mer ansvar på grund av rädsla för komplikationer. De såg också hur egenvård påverkade symtomen. Deltagarna i grupputbildningar upplevde emotionellt stöd och fann det lärorikt att kunna utbyta erfarenheter med personer i liknande situationer. Slutsats: Behovet av individanpassad utbildning för personer med diabetes typ 2 är stort. Litteraturöversikten har visat på faktorer som påverkar inlärning och motivation hos deltagarna, vilket tillför ny kunskap som kan omsättas i praktiken för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that is increasing heavily in the world. Diabetes is a self-care disease, which places great demands on the person taking responsibility for his lifestyle as diet, physical activity and treatments to avoid and delay future complications. The goal of patient education is to support and give the people tools for self-care. Aim: The aim is to describe experiences of patient education for persons with diabetes type 2. Method: The method was a literature review with 14 qualitative articles. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: The result revealed that patient education was perceived positively by the participants. They were motivated to change their lifestyle and took more responsibility because of fear of complications. They also saw how self-care had a positive impact on the symptoms. Participants in group education experienced emotional support and learning skills by exchanging experiences with people in similar situations. Conclusion: There is a large need for individually adjusted education for people with type 2 diabetes. The literature review has shown factors that influence the participants' learning and motivation, which adds new knowledge that can be transferred into practice for nurses in their work.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom som ger allvarliga långsiktiga skador. En av hörnstenarna för att kontrollera sjukdomen är patientens egenvård.  För att genomföra behandlingen måste patienterna förstå vilken betydelse de har för sjukdomen.    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mexikaner sjuksköterskornas upplevelse om deras bidrag till kännedom om egenvård hos patienter med Diabetes Mellitus Typ 2 i Mexiko.   Metod: En kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer och en innehållanalys användes i denna studie.    Resultat: Deltagarna upplever att egenvård är av stor betydelse vid behandling av  Diabetes Mellitus typ 2. Patienterna behöver kunskap och utbildning, och sjuksköterskorna är medvetna om att de är ansvariga för undervisningen. Däremot på grund av tidsbrist,  otillräcklig personal samt överbelastning av patienter kan inte utbildning av patienter ske. Enligt deltagarna är patienternas engagemang och familjestöd  faktorer som påverkar patienternas egenvård.   Slutsats: Deltagarna upplever att egenvård är viktigt för Diabetes Mellitus typ 2. Patienten och sjuksköterskorna har en viktigt roll vid egenvård. En personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose patienternas behov. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease that produces serious long-term complications. The self-management of the patient has become the cornerstones to control the disease.  To carry out treatment, patients must understand the role they play at this.        Aim: This study aims to describe the Mexican nurses’ perception of their contribution  to the knowledge of self-management in patients with T2DM in Mexico.   Method: A qualitative approach with semi-structured survey and a content analysis was used in this study.   Result: The participants perception is that self-management is of great importance in the treatment of T2DM. However,  patients need education and knowledge,  and the nurses are aware that they are responsible for  that education. Nevertheless,  the lack of time, inadequate nurse staffing and overwhelming number of patients, are causes that are not allowing them to  educate the patients. According to the participants, the engagement of the patients and family support are factors affecting the patients’ self-management.    Conclusions: The participants perception is that self-management is crucial for T2DM patients and the nurses have an important role in it. The use of a Person-Center Cared approach can help the nurses meet the needs of the patients.

I Sverige lever 44 procent av befolkningen med en kronisk sjukdom. En kronisk sjukdom definieras som ett långt sjukdomstillstånd eller livslång sjukdom, exempelvis typ 1-diabetes. Till varje person som lever med typ 1-diabetes finns anhöriga som blir delaktiga i sjukdomen. För anhöriga kan det väcka känslor som rädsla, ilska samt hjälplöshet. Trots detta är anhöriga åsidosatta av vården och lämnade med ett behov av stöd, information samt kontakt. Följaktligen väcktes en nyfikenhet hos författarna kring hur sjuksköterskan kan stödja anhöriga vilket gav upphov till studiens syfte. Studiens syfte är att belysa anhörigas behov av stöd utifrån deras upplevelse av att leva med en person med typ 1-diabetes. Studien är en litteraturöversikt där författarna har studerat tio vetenskapliga artiklar vilka svarade mot studiens syfte. Vidare analyserades artiklarna enligt Fribergs analysprocess, varav nio artiklar var kvalitativa samt en var kvantitativ. Analysen av artiklarna formade ett tema; En tillvaro präglad av förändring och att vara i ständig beredskap. Vidare påvisas detta tema med fem inkluderande subteman som innefattar behov av stöd i att bearbeta känslor, behov av strategier för att hantera vardagen, behov av kunskap, behov av strategier för att hantera oro samt behov av stöd vid olika skeenden samt tidpunkter i livet. I diskussionen sker en fördjupning av resultatet med stöd från ny forskning. Slutligen sammanfattas studien med kliniska implikationer samt förslag på fortsatt forskning. / In Sweden, 44 percent of the population lives with a chronic illness. A chronic illness is defined as a long-term illness or lifelong illness, for example type 1-diabetes. For every person living with type 1-diabetes, there are relatives who become involved in the disease. For relatives, it can arouse emotions such as fear, anger and helplessness. Despite this, relatives are ignored by the care and left with a need for support, information and contact. According to this curiosity was aroused with the authors about how the nurse can support relatives, which gave rise to the purpose of the study. The purpose of the study is to shed light on relatives' need for support based on their experience of living with a person with type 1 diabetes. The study is a literature review where the authors have studied ten scientific articles that answered the purpose of the study. Furthermore, the articles were analyzed according to Friberg's analysis process, of which nine articles were qualitative and one was quantitative. The analysis of the articles formed a theme; A life marked by change and being on constant alert. Furthermore, this theme is demonstrated with five sub-themes that include the need for support in processing emotions, the need for strategies for dealing with everyday life, the need for knowledge, the need for strategies for dealing with anxiety and the need for support at different events and times in life. In the discussion, there is an in-depth look of the results with support from new research that is being highlighted. Finally, the study is summarized with clinical implications and suggestions for further research.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Att leva med sjukdomen innebär förändringar i det dagliga livet. De nya rutinerna påverkar även familjen. Tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar hanteringen av sjukdomen. Det är viktigt att personen med diabetes mellitus typ 2 känner stöd av både familj och vårdpersonal. / Type 2 diabetes mellitus is a chronic disease which affects mainly elderly people. Approximately 250 000 people in Sweden have the disease. As the population ages, the number of older people with type 2 diabetes will increase. The purpose of this literature review was to highlight how older people with type 2 diabetes handle and perceive what it is like to live with the disease. What changes occur in older individuals' lives after having been diagnosed? How do older people experience the changes? The results are based on ten qualitative scientific articles. To live with the disease involves changes in daily life. The new procedure also affects their family. Past experiences affect the management of the disease. It is important that the person with type 2 diabetes mellitus feel the support of both family and health professionals.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA.Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap. Tillsammans kunde man bearbeta och förstå sin sjukdom. Gemenskapen var en stor del som bidrog till att deltagarna tyckte att samtalsgruppen var bra. I gemenskapen kände den enskilda individen sig starkare och tillsammans med andra fick han/hon en bättre förståelse över sin egen situation. / Support groups are arranged by Patient’s Forum in cooperation with different units at UMAS (Malmö University Hospital). The opportunity of participating in this support group was given to patients recently diagnosed with a chronic disease. The purpose of this study was to investigate how patients who have been given the diagnosis Rheumatoid Artritis, RA, experience the participation in a support group and how the participator felt when he received the diagnosis RA. Data was collected by the use of interviews with seven patients. The results illuminated how patients experience the participation of support group as a positive aspect in the treatment of RA. The patients felt safe and developed a fellowship within the group. Participating in the support group also seemed to develop a better understanding of the situation. Using Antonovsky´s conception sense of coherence, this seems to be strengthened by participating in the support group.

Introduction: There is a growing interest in how technology can be used in order to provide efficient healthcare. Aim: The aim is to explore perceptions on the use of home telemonitoring in patients with COPD.                                                                                                                             Method: Semi-structured individual interviews were carried out with eight women and five men who were part of a larger project aiming to develop and evaluate a telemonitoring system. Participants were interviewed after having used the system for two to four months. Interview transcripts were analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme a transition towards increased control and security and the categories: facing enablers or barriers, increasing control over the disease, providing easy access to care and affecting technical confidence or concern. Participants expressed initial feelings of insecurity, both in practical aspects using the telemonitoring system as well as regarding their disease. The telemonitoring system could reinforce and confirm the participants´ feelings of their current state of health, and the practical management of the telemonitoring system became easier with time.     Conclusion: Telemonitoring can be a valuable complement to healthcare with the potential to contribute to equity in care. However, in order to improve further development and implementation of telemonitoring, several actions are needed such as improved patient education and the use of co-creation. Additional research is needed particularly in the design of user-friendly systems as well as tools to predict which patients are most likely to find the equipment useful as it may result in reduced costs and increased empowerment. / Introduktion: Intresset för hur teknologi kan användas för att erbjuda effektiv sjukvård ökar. Syfte: Syftet är att utforska KOL-patienters upplevelse av att använda ett webbaserat rapporteringssystem i hemmet. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta kvinnor och fem män som deltog i ett större projekt med syfte att utveckla och utvärdera ett webbaserat rapporteringssystem. De intervjuades efter att ha använt systemet två till fyra månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat en övergång till ökad kontroll och trygghet samt kategorierna: möta möjligheter eller hinder, ökad kontroll över sjukdomen, skapar lättillgänglig vård samt påverkar teknisk självkänsla eller oro. Deltagarna uttryckte till en början osäkerhetskänslor, både vad gäller praktiska aspekter i användandet av rapporteringssystemet samt kring själva sjukdomen. Det webbaserade rapporteringssystemet kunde förstärka och bekräfta deltagarnas egna känsla av mående och det praktiska hanterandet av rapporteringssytemet blev lättare med tiden. Konklusion: Webbaserade rapporteringssystem kan vara ett värdefullt komplement till sjukvården med potential att bidra till jämlik vård. I syfte att förbättra fortsatt utveckling och implementering bör förbättrad patientinformation samt vikten av att ta med användarna i utformningen beaktas. Mer forskning behövs för att optimera användarvänlighet samt att identifiera de patienter som har bäst nytta av systemet då det kan ge hälsoekonomiska vinster och inte minst öka patienters delaktighet.

Individuals’ self-management styles are crucial for how they manage to live with illness. Commonly investigated factors include social support, self-efficacy, health beliefs, and demographics. There is a gap in the literature with regard to in-depth studies of how those factors actually influence an individual’s self-management.   The aim of this thesis was to investigate the underlying mechanisms of self-management from the perspective of individuals living with chronic illness.   Interviews were conducted with 47 individuals with various chronic illnesses, some of them repeatedly over two and a half years (a total of 107 interviews). The material was analysed with; constructive grounded theory, content analysis, phenomenography, and interpretive description.   The Self-management Support Model identified aspects that influenced participants’ self-management: economic and social situation, social support, views and perspectives on illness, attribution of responsibility, and ability to integrate self-management into an overall life situation. For example, individuals with a life-oriented or disease-oriented perspective on illness prioritized different aspects of self-management. People who attributed internal responsibility performed a more complex self-management regimen than individuals who attributed external responsibility. In conclusion, individuals who were creative and resourceful had a better chance of tailoring a self-management regimen that suited them well. People in more disadvantaged positions (e.g., financial strain, limited support, or severe intrusive illness) experienced difficulty in finding a method of self-management that fit their life situation.   These findings can inspire healthcare providers to initiate a reflective dialogue about self-management with their patients. / Exploring individuals’ conceptions as a way to understand self-management among people living with long term medical conditions

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av företaget SHL Group AB, som producerar injektorer för patienter med kroniska sjukdomar. Injektorerna är anpassade för att patienten själv ska hantera dem i hemmet. Läkemedel som tas fram idag blir allt mer komplexa vilket kan leda till större volymer och längre injektionstider. Syftet med detta examensarbete var att ta fram ett injektionskoncept anpassat för större volymer samt hanterbar för reumatiker vid långa injektionstider. Fokus på projektet har legat kring användarstudier och den kreativa processen. För att ta reda på vilka behov som produkten behöver tillgodose har intervjuer och enkätundersökningar genomförts med reumatiker. Idéprocessen utfördes med hjälp av flera olika kreativa verktyg så som persona, Kanomodellen, House of Quality och brainstorming. Med hjälp av dessa verktyg togs fyra olika koncept fram och arbetet resulterade i en injektorhållare som under injektionen spänns fast på kroppen. / This is a thesis project carried out on behalf of the company SHL Group AB, which produces injectors for patients with chronic diseases. The injectors are adapted to the patient's own handling of them at home. Drugs that are being developed today are becoming more complex, leading to larger volumes and longer injection times. The purpose of this degree project is to develop a concept that is adapted to larger volumes and manageable for rheumatics at long injection times. The focus of the project has been user studies and the creative process. In order to find out which needs the product has to meet, interviews and questionnaires with rheumatics have been conducted. The idea process was performed using several creative tools such as persona, The Kano Model, House of Quality and brainstorming. Using these tools, four different concepts were developed and the work resulted in an injector holder that is fastened onto the body during injection.