Den här uppsatsen handlar om hur normer, förväntningar och traditioner inom måleribranschen styr hur målare handskas med säkerhetsfrågor i sitt arbete. Syftet är att studera kvinnliga målares upplevelse av säkerhet och risker i måleribranschen. Valet av ämne grundar sig i hur jag på nära håll fått följa en familjemedlems arbete inom måleribranschen och oron jag känt över att risker och säkerhetsfrågor inte verkade tas på allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmärkningsvärt då en målares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hälsan. Jag har intervjuat tre målare och deras svar tyder bland annat på att de är bekanta med risker inom måleribranschen och att säkerhetsfrågor från företagsledning, kollegor tas på varierande allvar. Respondenterna ger uttryck för att bli motarbetade av kollegor och arbetsledare när de vill måna om den egna säkerheten. Jag har studerat mina resultat i ljuset av genusteorier, maskulinitetsteorier och minoritetsteorier. De slutsatser jag dragit från min studie är att målarens kropp står i centrum i arbetet då den används som ett verktyg i likhet med en målarpensel. Respondenterna måste dessutom handskas med kvinnofientliga yttringar från de aktörer som de interagerar med i arbetet. Denna kvinnofientliga attityd, visar tidigare forskning, får många kvinnor att lämna branschen. Mina resultat ger mig en bild av en bransch med lågt i tak när det gäller samtal om risker och säkerhet och en trång norm om hur en målare ska vara. Min studie ger en bild av att maskulinitetsnormen begränsar det fria samtalet när det gäller risker och säkerhet i arbetet för målare. / This essay is about how, norms, expectations and traditions within the painting industry has an influence on the way painters deal with security issues in their labor. The purpose with this essay is to study female painter’s experiences of security matters and risks within the painting industry. The choice of theme of essay is based on the working life experiences in the painting industry of one of my family member´s. I felt worried about the painting union, managers of the painting enterprise and colleagues of my family member’s lack of interest regarding security matters. I found this attitude regarding security matters remarkable when knowing how dangerous and dirty the working environment is for painters and how high the risks of getting injured are. I have studied my results from my interviews in the light of gender, masculinity and minority theories. The conclusions I have made from my study are that a painter’s body is seen as a tool just like, for example, a brush. Security – and risk issues are not seen as priorities in my respondents working environments, these issues rather tend to get counteracted by colleagues and managers. My respondents also have to deal with the misogyny their working surroundings express. This misogynist attitude, show early studies, forces a great amount of female painters to leave the painting industry. My study gives me the notion of an industry with a narrow discussion climate when it comes to security and safety issues and a narrow norm about how the ideal painter is.

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass. My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer. Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed. Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten. Behandlingens påverkan på miktionen, rör biverkningarna inkontinens och miktionsproblematik och dess inverkan på mannens vardagliga liv. Mäns hantering av känslor och den förändrade kroppen beskriver hur män hanterade den nya livssituationen de ställts inför. Förändringar av mäns relationer och manlighet beskriver hur prostatacancer och behandlingar påverkade männens relationer till kvinnor och andra män, vilket i sin tur påverkade deras upplevelse av manlighet. Diskussion: Diskussionen utgår från Dahlberg och Segestens teori om ”den levda kroppen”. Ur detta perspektiv diskuteras hur den manliga identiteten påverkas av prostatacancer och dess behandlingar. Vidare diskuteras vikten av att se mannen som en individ med unika egenskaper och upplevelser, för att sjuksköterskan därigenom skall kunna ge relevant information och hjälpa mannen att finna strategier att hantera dessa förändringar. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer for men in the Western world. Nurses’ task is to support men who suffer from prostate cancer and to make sure they understand important information that’s been given, so that these men can make rational decisions concerning their eventual treatment. Further, previous research describes masculinity as a complex concept which can be viewed from different angles and perspectives. Men’s experience of masculinity seems to be an important issue to consider when treating patients with prostate cancer. Aim: To describe how men with prostate cancer experience how the disease and treatment change their body and masculine identity. Methods: The literature review was based on eleven qualitative articles that were examined and analyzed. The articles were gathered from the databases CINAHL with full text, and PubMed Results: The result was thematized into five main categories: The treatment’s impact on men’s experience of masculinity describes how the treatment side effects: impotence, loss of libido and sexual imaginations, and the feminized body, changed how the men experienced their masculinity. The treatment’s impact on men’s ability to urinate examines the treatment’s side effects of incontinence and urination disorders, and how this affected men in their everyday life. Men handling their feelings and changed body examines different strategies for how men handling their new life situation, and the changes of their bodies. Changes in men’s relations and masculinity describes how prostate cancer and treatment changed men’s relationships to woman and other men, and how this affected their experience of masculinity. Discussions: The discussion is proceed by Dahlberg & Segesten’s theory about the “the lived body”. From this point of view the discussion examines how the masculine identity is affected by prostate cancer and its’ treatments. Further, the need to see the man as one individual with unique qualities and experiences is described, which will ease the nurses’ task to provide relevant information, and help the man find strategies to handle the changed life situation.

The purpose of this essay is to discuss relationality in G.W Leibnizs Monadologie (1714). In general terms this essay analyzes the notion of individuation in relation to the concept of monads. The analysis proposes a question regarding the body in this individuation, and what consequences follows for the understanding of the relation between the single individual and other individuals. It will be shown that the irreducibility of having a body transcendens something like ownness, subjectivity, personality and individuation, and this is explained through the pre-established harmony between the monads – where the plurality of monads is detected before the monads singularity. To widen this investigation of relationality between the monads, I will turn to Edmund Husserls phenomenological operation for solving the egological problem of solipsism in Cartesian Meditations (1929). In his meditations, Husserl uses the monad as a self-conscious ego with peculiar ownness. After having outlined the relevant characteristics of Husserl phenomenological methodical operation, I turn to Deleuzes non-phenomenological reading of Leibniz in The Fold: Leibniz and the Baroque (1988). In Deleuzes reading Leibniz is ascribed a transcendental philosophy which bears on the event rather than the phenomenon. The purpose is to develop a discussion between Leibniz, Husserl and Deleuze about relationality in relation to the concept of monads, and about the different ways in which we can approach this subject.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 318-337: Bibliografi.

Diss. Linköping : Univ., 1999.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.