Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som grundar sig på en bristande produktion av dopamin. Orsaken till dopaminbristen är hittills okänd. Personer med sjukdomen plågas av ständig värk, trötthet, stelhet och ofrivilliga rörelser, vilket påverkar deras vardag. Livsvärlden förändras, såväl som upplevelsen av sig själv, vilket leder till ett lidande. Det är viktigt att skapa en förståelse kring detta för att kunna bedriva en bra vård.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det är att leva med Parkinsons sjukdom ur patientens perspektiv.Metoden är en litteraturstudie där vi använder oss av en kvalitativ ansats med Evans analysmodell som grund.Resultatet byggs upp av ett huvudtema: Ingenting blir som förut och av sju subteman: att bli diagnostiserad ger blandade känslor, vardagen är fylld av oro, att uppleva förlust av självständighet och kontroll, att alltid behöva koncentrera sig, sjukdomen inverkar på kvinnligheten, det sociala livet påverkas och att känna behov av att finna nya vägar.Enbart likheter återfanns i studiematerialet vilket kan tyda på att det finns evidens för forskningen. En svaghet i uppsatsen kan vara att främst kvinnors upplevelser kommit fram.God omvårdnad innebär inte bara praktiska omvårdnadsåtgärder utan också vård av själ och ande. Personer med sjukdomen uppskattar att få göra saker på egen hand oavsett hur lång tid det tar. Många känner brist på självständighet och att andra styr deras liv. Vårdpersonalen bör överlåta ansvar åt vårdtagaren och på så sätt stötta till oberoende. God kommunikation med den sjuke betyder mycket. Patienten känner sig och sin kropp bäst, därför bör den sjukes upplevelse av sjukdomen och omvårdnaden stå i fokus. Det är viktigt att man tar sig tid att lyssna på personen för att kunna förstå sjukdomsupplevelsen såsom denne erfar den. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars. Upplevelsen av att få bröstcancer är individuell. Ökad kunskap av erfarenheten av att få bröstcancer i ung ålder kan gynna vårdarbetet. För att vårdpersonalen ska kunna ha en bättre förståelse vad de unga bröstcancerdrabbade kvinnorna går igenom. Syftet är att beskriva unga kvinnor med bröstcancer, deras erfarenheter under perioden mellan diagnos och behandlingstid samt att belysa anpassad information. I denna studie har en kvalitativ ansats använts då författarna vill belysa erfarenheten av att få bröstcancer. I resultatet har författarna analyserat fyra självbiografier som handlar om bröstcancer. Resultatet består av fem kategorier och sex underkategorier, Att hantera den nya situationen, Att livet förändras, Att ta upp kampen, Att behålla identiteten och Att hämta kraft. I metoddiskussionen diskuterar författarna sina val av litteratur, den kvalitativa ansatsen och analysmetoden. I resultatdiskussionen kopplar författarna ihop de vårdvetenskapliga begreppen tillsammans med resultatet. Även författarnas egna reflektioner om resultatet lyfts fram, hur viktigt det är med rätt information som är anpassad till yngre kvinnor. Hur vården kan ta till sig av denna kunskap, och från denna kunskap ge bättre vård till de här kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation. En kvalitativ litteraturstudie användes som metod för att få en ökad förståelse för det valda fenomenet. Resultatet presenteras i teman och subteman, dessa visar på att en person som drabbats av plötslig amputation genomgår en fysiskt och psykisk förändring, personen måste lära sig att anpassa sig till detta. Personerna som genomgått en amputation använde olika strategier för att hantera det som inträffat, exempelvis; träffa och samtala med andra som genomgått amputation eller söka stöd hos anhöriga. Det som var viktigast för alla informanterna var att uppfattas som normala av omgivningen och de ville inte bli stämplade som ett handikapp. En viktig del i detta var att ha en välanpassad protes. I diskussionen ges praktiska implikationer samt förslag på nya forskningsfrågor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie där resultaten i åtta artiklar med vårdvetenskaplig ansats har analyserats. Studien resulterade i tre huvudteman och sju subteman. De tre huvudteman är: Upplevelser av en förändrad kropp, en förändrad uppfattning av världen, upplevelser av minskad kontroll och ökat beroende. Resultatet visar att patienter med KOL upplevde förluster av fysiska förmågor som innebar att de måste anpassa sig och som även begränsade de sociala delarna av livet. Känslor av skuld och skam förekom och grundar sig delvis på upplevelser av att inte bli förstådda av omgivningen. Patienterna upplevde en social isolering till följd av sin sjukdom. Att underlätta för patienterna till sociala sammanhang sågs därför som betydelsefullt för dem. De upplevde sig oförstådda av omgivningen och kände brister i empati från sjukvårdspersonal som skapade skuldkänslor. Det är viktigt att vårdrelationen ger trygghet och förtroende för patienterna genom att sjuksköterskan ses som en hjälpande hand, en som vill stödja och lyssna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Intresset för att lära sig den gamla skandinaviska sångtekniken kulning är stort. På kulningskurser och i Facebookgrupper byggs gemenskaper av framförallt kvinnor, i olika åldrar, från olika platser och sammanhang. Den kraftfulla kulningen, som historiskt sett använts som kommunikationsmedel på fäbodvallar, hjälper samtida kvinnor att få kontakt med sina röster och att våga höras och ta plats i rummet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka användandet av kulning som feministisk praktik. Utifrån intervjuer med ett antal kvinnor undersöks hur utövarna förhåller sig till och förstår sitt kulande. Med hjälp av begreppen tradition och autenticitet studeras kulningens roll i meningsskapande kulturarvsprocesser, där samtiden länkas samman med det förflutna och skapar en känsla av kontinuitet och gemenskap över generationer. Genom ett genusperspektiv och fenomenologiska ingångar undersöks kulningen som kroppslig erfarenhet och som ett sätt för informanterna att genom rösten ta plats i rummet och använda kulningen feministiskt. Kulningen är ett sätt för kvinnorna att ta plats både i en tradition och i samtiden. De uttrycker att det har en stor betydelse, detta att vara en del av traditionen och genom den länka sig samman med kulningens historia. Men de betonar också genomgående vikten av en framåtrörelse – att samtidigt låta traditionen få samtida betydelser och funktioner.

Hur en människas yttre bör se ut styrs av rådande normer i samhället vilket skapar ideal som människor eftersträvar. Att vara hälsosam och ha ett attraktivt utseende är av vikt för ungdomar (Frisén &amp; Hwang, 2017). Sökandet efter hälsa i relation till kropp och livsstil blir således väsentligt för dem. Ett lättillgängligt medel att ta till i sökandet är sociala medier eftersom hälsorelaterat material finns tillgängligt där. Detta material kan förespråka en snäv hälsosyn gällande kropp och livsstil vilket kan skapa ett dilemma för lärare i idrott och hälsa eftersom ämnet ska förse eleverna med kunskap om vad hälsa är. Med detta dilemma som utgångspunkt blir således syftet med studien att undersöka vad hälsorelaterat material på sociala medier har för betydelse för ungdomars syn på hälsa. Denna studie är en systematisk litteraturstudie eftersom vi systematiskt sökt efter vårt empiriska material, granskat detta och slutligen sammanställt det (Eriksson Barajas, Forsberg &amp; Wengström, 2013). Studiens huvudsakliga resultat påvisar att den rådande fitnesskulturen på sociala medier förmedlar budskap om att en smal kropp bestående av tonade muskler är en attraktiv kropp samt att en fysiskt aktiv livsstil innehållandes en god kosthållning är hälsosam. Ungdomar engagerar sig i detta material i form av att vara medvetna och påverkbara konsumenter samt normupprätthållande producenter och de jämför sina kroppar i relation till både fitnessmodeller och jämlikar. Detta material ser vissa som motiverande och inspirerande, andra ser det som stressande och vissa är kritiska och tar avstånd. Studiens slutsats blir följaktligen att sociala medier ytterligare är en arena där ungdomar engagerar sig i hälsorelaterat material som påverkar dem och deras syn på hälsa vilket därav blir väsentligt för lärare i idrott och hälsa att ta i beaktning i undervisningen.

<p>Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna <em>gör </em>sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt. Berättelserna vittnar om hur informanterna begränsas och osynliggörs i deras vardagsliv vilket är följden av den heteronormativa könsdiskurs som dominerar i samhället. Materialet har utöver detta visat hur lagen om diskriminering för transpersoner inte överensstämmer med mina informanters upplevda diskriminering.</p><p><em> </em></p>

<p>Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.</p><p>Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.</p><p>I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen. Till sist föreslår författaren att tron på säker kunskap känns betryggande i en tid då kroppen ses som föränderlig och där begrepp som verklighet och sanning blivit flytande.</p><p>I den andra delen undersöker författaren hotfull kroppslighet och hur dessa hot eventuellt neutraliseras. Författaren drar här fyra huvudsakliga slutsatser:</p><p>1. Den uppstyckade kroppen är skrämmande eftersom den uppfattas som gränsöverskridande och utredarnas ihopsamlande av kroppsdelar är ett sätt att återskapa de ursprungliga gränserna.</p><p>2. Döden är ytterligare en gränsöverskridande praktik som dessutom innebär kroppens totala förintelse, utredningsarbetet är en kamp mot döden som strävar efter att återupprätta livet.</p><p>3. Utredarnas förhållande till den döda kroppen är synnerligen komplext eftersom de bör förbli objektiva, men samtidigt inte får riskera att objektifiera den döda kroppen.</p><p>4. Själva filmmediet kan ses som ett hot mot kroppen genom sitt fragmenterande bildspråk, men också som ett försvar mot döden genom förmågan att skildra rörelse.</p>