Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter. Syftet medlitteraturöversikten var därför att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter avlivssituationen i samband med stamcellstransplantation. Examensarbetet är enlitteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserade enligtFribergs metod. Resultatet belyser fyra huvudkategorier med två subkategorier vardera:”Att vara sin kropp”, ”levd verklighet”, ”att söka efter mening och sammanhang” och“upplevt lidande”. I patientens sökande efter en ny identitet upplevs världen annorlundaoch de får ett nytt perspektiv på livet. Hoppet är en avgörande faktor för att patientenska kunna ta sig igenom sjukdom och behandling. Sjuksköterskan kan genom att lyssnapå patienten vägleda denne i rätt riktning så att hen kan hitta styrkan och uppleva hopp.Ökad medvetenhet hos vårdpersonal leder till att patienters lidande kan upptäckas samtlindras och att deras känsla av hopp får möjlighet att stärkas i en annars förhållandevisdyster tillvaro. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, så många som en av tio kvinnor kommer att drabbas under sin livstid. Bröstcancer är en sjukdom som påverkar dessa kvinnor både kroppsligt och själsligt och detta innebär stora förändringar i kvinnornas livsvärld. Förutom en omfattande medicinsk behandling med ofta svåra biverkningar så innebär sjukdomen även mycket existentiellt lidande med mycket ångest, rädsla och oro. För att kunna möta de här kvinnornas specifika behov av vård och omtanke, är det viktigt att som sjuksköterska kunna förstå kvinnornas upplevelser, tankar och känslor kring att leva med bröstcancer, vilket också är syftet med detta arbete. Metoden som använts för att uppfylla syftet har varit litteraturstudier i form av självbiografier. Fyra stycken biografier användes. För analys av litteraturen användes en modell för manifest kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes då den utvecklats just för analys av stora textmassor så som biografier, dagböcker eller intervjumaterial. Analysen resulterade i att 5 huvudkategorier och 16 underkategorier kunde utkristalliseras ur innehållet i litteraturen. De 5 huvudkategorierna är; Kvinnans upplevelse av sorg, upplevelsen av en förändrad kropp, att uppleva rädsla, att uppleva stöd samt mötet med vården. Dessa kategorier med sina underkategorier ger en helhetsbild och sammanfattning av de upplevelser som kvinnorna beskrev i biografierna. I diskussionen görs en fördjupning i de delar av resultatet som anses ha extra stor betydelse för arbetet inom vården. De ämnen som tas upp är den förändrade livsvärlden, behovet av information, vikten av ett bra vårdmöte samt praktiska implikationer för sjuksköterskor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt. Metoden som används i studien är en innehållsanalys enligt Evens modell av åtta utvalda kvalitativa artiklar. Livet efter en hjärtinfarkt präglas av kognitiva aspekter, såsom rädsla för döden och hur livet ska fortskrida. Att hålla det inom sig kan för vissa handla om förnekelse, medan det hos andra handlar om att gå vidare i livet. Många upplever att de får en ny roll efter en hjärtinfarkt. Både att självbilden förändras och att man upplever sig annorlunda behandlad i sociala relationer. Olika strategier skapas för återhämtning. Dessa ser olika ut i fråga om vilka förändringar man gör i livet. Det är viktigt med ett bra stöd av omgivningen för att komma tillbaka till ett normalt liv. Då många anser sig dåligt informerade av vårdpersonalen angående hjärtinfarkt och även upplever ett bristande emotionellt stöd uppstår ett vårdlidande. Kanske förhindras rädsla genom att vara mer lyhörd för patientens informationsbehov och förbättra vårdrelationen. Sjuksköterskan ska skapa ett tryggt möte, där patienten vågar ställa frågor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer. En kvalitativ litteraturstudie har gjorts då syftet med studien var att belysa kvinnornas upplevelser. Resultat är organiserat i tre huvudteman med tio underteman. Det första huvudtemat handlar om att uppleva en förändrad självbild, vilket bland annat innefattar upplevelser av en förändrad kropp, förändrade relationer och förändrad förmåga att delta i det dagliga livet. Det andra huvudtemat handlar om att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv. Här beskrivs sökandet efter den inre styrkan och att uppleva en förändrad livsmening. Det tredje temat handlar om att uppleva sig bemött som objekt och subjekt inom vården. Vår förhoppning med studien är att öka kännedomen och kunskapen inom vården kring det existentiella lidandet så att sjuksköterskor kan lindra dessa kvinnors existentiella lidande och erbjuda dem deras fullständiga vård. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning. En litteraturöversikt av kvalitativa studier genomfördes för att belysa problemområdet. Studierna inkluderade kvinnor i åldrarna 25-77 som samtliga hade genomgått bröstkirurgi till följd av bröstcancer. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde vi urskilja tre kategorier: Att stå inför fullbordat faktum, Bröstet som symbol och Att hantera situationen. Resultatet visar att förlusten påverkade kvinnorna negativ och de upplevde en känsla av att inte längre vara kvinnliga och önskvärda inför deras partner. Dessutom påverkades känslan av normalitet och kvinnorna verkade vara överens om att en bröstprotes eller bröstrekonstruktion var nödvändig för att undvika stigmatisering. Kvinnorna hade till en början svårigheter att anpassa sig till den nya kroppen men med tiden kunde de uppleva förändringen som en positiv erfarenhet. En bredare kunskap hos allmänsjuksköterskor behövs för att både pre- och postoperativt kunna ge professionellt stöd och vägledning för den utsatta kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen. Patienten dör oftast till följd av kvävning då andningsmuskulaturen slutar fungera. Tidigare forskning visar att patienter mår dåligt av sin diagnos med exempelvis ångest, oro för närstående och rädsla inför sjukdomen och döden som faktorer. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen ALS. För att finna lämplig information valdes att göra en innehållsanalys av biografier skrivna av ALS drabbade personer. Vad som framkommit i uppsatsen är att de författare som skrivit biografierna förhåller sig till sjukdomen relativt likvärdigt. Vid analysen framkom fyra teman: Sorg över sjukdomen, Glädje över livet, Skuld och skam och Känslan av förlorad kontroll. De drabbades ambivalens till närstående diskuteras liksom hur glädjen kan framkomma samtidigt som sorgen är närvarande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebär att det är en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer då detta är en sjukdom som påverkar hela kvinnors liv och livsvärld. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrån kvalitativ innehållsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgått bröstcancer. I resultat framkom att när en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förändringar i både livsvärlden och den subjektiva kroppen. Livsvärlden förändras då kvinnan riskerar att bli av med ett bröst med en förändrad uppfattning av sig själv och världen runt omkring. Att förlora ett bröst skapar brist på kvinnlighet och påverkar självkänslan och kvinnorna blir känsligare för reaktioner från allmänheten. När en kvinna drabbas av bröstcancer är det många tankar som uppkommer om livet och framtiden. Kvinnorna får en ny livssyn och prioriterar och värderar annat i livet än tidigare. I diskussionen belyser vi vikten av sjuksköterskans bemötande gentemot patienten då patienten är i stort behov av stöd och uppmuntran för att bemästra sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i mötet och vårdandet av patienten, det är viktigt att en mellanmänsklig relation uppstår för att vården skall kunna genomföras på ett fungerande sätt. Därför har vi poängterat vårdrelationens betydelse och hur viktigt det är att sjuksköterskan är förankrad i den vårdvetenskapliga kontexten. Vi diskuterar även de kroppsliga förändringarna som leder till bestående livsvärldsförändringar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation. Studien bygger på analys av vetenskapligt granskade intervjustudier. Materialet är analyserat utifrån Evans (1997) kvalitativa innehålls- analys. De tre huvudteman som har framkommit i denna studie är: Initiala reaktioner på den levda kroppens förändring, Betydelsen av andras närvaro i efterförloppet av amputationen samt Att gradvis acceptera sin nya livssituation. Dessa huvudteman påvisar att de upplevelser som följer en amputation är bundna till patienters förväntningar, förberedelse, förkunskap samt var i rehabiliteringsprocessen patienten befinner sig. I resultatdiskussionen diskuteras sedan de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering samt hur de benamputerade upplever vikten av dessa faktorer. Vidare diskuteras hur ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelser kan användas i det praktiska vårdarbetet och förhoppningsvis förkorta rehabiliteringstiden för denna patientgrupp. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor. Då sexualitet är ett känsligt ämne som patienten sällan tar upp själv ligger det på sjuksköterskans ansvar att göra detta. Syftet med detta arbete var att undersöka hur en stomioperation kan påverka personers upplevelser av den egna kroppen och sexualiteten. Metoden som använts är en innehållsanalys av kvalitativ forskning. Fem artiklar samt en magisteruppsats i vårdvetenskap har analyserats. Analysen resulterade i 12 underkategorier samlade i fem huvudkategorier. Den första huvudkategorin, att dölja sin förändrade kropp, beskriver osäkerhet och rädsla för att visa stomin i såväl sociala sammanhang som intima situationer. Den andra kategorin visar att känslor av rädsla, förlägenhet och avsky för stomin gjorde det svårt att anpassa sig till den förändrade kroppen. Att inte känna sig attraktiv med sin stomi var ett problem som beskrivs i den tredje kategorin. Rädslor för oförberedda ljud, lukter och läckage utgjorde ett hinder i socialt liv samt i sexuella relationer vilket visas i den fjärde kategorin. Den femte och sista kategorin belyser ytterligare stomins påverkan på sexuella relationer. Den förändrade kroppsuppfattningen relateras i diskussionen till subjektiv kropp, livsvärld och vårdrelation. Problemen med sexualitet jämförs med andra studier. I diskussionen tas även förslag till praktiska tillämpningar upp. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att få en stomi kan på många sätt påverka en människas liv, då mycket tankar och känslor uppstår och självuppfattningen förändras. Orsaker till att en stomi anläggs kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös Colit och Morbus crohn, men även kolorektal cancer. En stomi är en konstgjord förbindelse mellan tarmen och hudytan som används för att tömma tarminnehållet. När en stomi anläggs dras tarmen ut genom en öppning i bukväggen, vrängs ut och in och sys sedan fast intill huden. Det finns ett flertal olika stomier beroende på vilken del av tarmen som är drabbad.Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med stomi ur ett livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur i olika databaser. Studierna analyserades sedan med hjälp av Evans syntesprocess. Resultatet utmynnade i fyra teman; Kroppen förändras och det känns omtumlande, Mitt sociala liv påverkas, Stomin påverkar mitt sexliv och Min fysiska kropp påverkas på många olika sätt. Resultatet visar att många upplever ett liv med stomi som mycket skrämmande och förenat med stor osäkerhet. Känslor av att vara annorlunda var ej ovanligt. Den kroppsliga förändringen medför påverkan i det dagliga livet, i arbetslivet och i sexuella relationer och anpassning av livsstilen sker hos många. Det är inte ovanligt att stomiopererade drabbas av psykiska reaktioner som t.ex. depression orsakad av den förändrade kroppsbilden. Den subjektiva kroppsuppfattningen påverkar livsvärlden både hos unga och gamla.I diskussionen återkopplas resultatet till de vårdvetenskapliga begrepp som tas upp i bakgrunden och till ytterligare forskning som styrker resultatet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>