Detta är en studie som handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar en mer allmän bild av vad lärare anser vara viktig kunskap vid bedömning i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel samt hur de motiverar användandet av det. För att svara upp till studiens syfte har följande frågeställningar utformats: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet begreppet kroppslig rörelseförmåga? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet användandet av bollspel i undervisningen? och skiljer sig bedömningen av bollspel utifrån lärarens bakgrund och i så fall på vilka/vilket sätt återspeglas lärarnas erfarenheter och bakgrunder kring bedömning i bollspelsundervisningen? För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet med olika bakgrunder inom bollspel. Resultatet av studien visar att endast två av lärarna använder bollspel som ett bedömande moment och använder matriser när de bedömer sina elever. Övriga lärare använder bollspel som verktyg, morot samt vid situationsbaserad undervisning. Trots detta tycks ändå de lärarna bedöma bollspel men utifrån sin magkänsla. I frågan vilka egenskaper lärarna tittar på när de bedömer bollspel är det ett brett spektra av olika fysiska kvaliteter, vissa mer allmänna, vissa mer konkreta mot aktiviteten.Vad gäller begreppet kroppslig förmåga råder det stor osäkerhet kring vad det egentligen innebär. Samtliga sex lärare gav sex olika förklaringar när de ombads förklara vad kroppslig förmåga betydde för dem. De med bollbakgrund var mer konkreta och riktade mot aktiviteterna när de definierade kroppslig förmåga i relation till bedömning av bollspel, jämfört med de utan bollbakgrund som hade en mer allmän bild. Resultatet har analyserats med hjälp av Lindes läroplansteori samt Bourdieus teorier om kapital, habitus och socialt fält.

SammanfattningDenna uppsats består av en fenomenografisk intervjustudie där 6 lärare i idrott och hälsa intervjuats. I fokus står idrottslärarnas tolkning av den nya ämnesplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter från skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av lärare i idrott och hälsas tolkning av styrdokument.Lärarna har i denna studie fått besvara frågor om hur de ser på begreppen ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvalitéer”. Begreppen är hämtade från den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i GY11. Den forskning som presenteras i relation till denna studie fokuserar på tolkningar och uppfattningar hos lärare i idrott och hälsa samt på definitioner av kroppsliga begrepp.Syftet med studien är att hitta kategorier i lärarnas utsagor om kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer. De frågeställningar som vi ämnar besvara är i hur hög utsträckning man kan hitta likheter och skillnader i lärarnas utsagor, om utsagorna går att kategorisera och hur kategorierna i sådana fall skulle se ut?Metoden som används är intervjumetod som utgår från en öppen intervjuguide i samtalsintervjuform. Analysen skedde i fenomenografisk anda via upprepade genomläsningar av transkriberade intervjuer där belysande citat sedan införts i en analystabell. Studiens huvudresultat utgörs av tre kategorier. De kategorier som presenteras i resultatet är ”fysiska egenskaper och handlingar”, ”aktivitetsanknytning” och ”självkänsla”. Begreppen kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer definieras här utifrån olika typer av fysiska egenskaper som till exempel kondition och styrka, knutna till aktiviteterna bollsport och dans eller som att vara tätt knutna till en persons självkänsla och fysiska självkänsla. Studiens huvudresultat är alltså att de intervjuade idrottslärarna kopplar de eftersökta begreppens betydelse till fysiska handlingar, aktiviteter och självkänsla.Detta resultat diskuteras sedan utifrån den litteratur som pressenteras innan och även utifrån didaktiska aspekter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsas tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt vad som påverkar bedömningen av rörelsekvalitet. Studien svarar på följande forskningsfrågor: “Vad påverkar lärarnas tolkning av kunskapskravet?” och “Vad påverkar lärarnas bedömning av kunskapskravet?”. Metod Studiens material har inhämtats via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Materialet analyserades efter transkriberingen genom en diskursanalys utifrån två teman baserade på studiens frågeställningar, där lärarnas utsagor fördelades in i kategorier av påverkansfaktorer. Utifrån kategorierna synliggjordes tre diskurser, fysisk aktivitet, tävlingsidrott och utbildning, vilka senare användes för att diskutera materialets resultat. Resultat De tre faktorer som påverkar gymnasielärares tolkning av kunskapskravet är: lärarens bakgrund, lärarens tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt om lärarna har ett kollegialt samarbete. De fyra faktorer som påverkar bedömningen av kunskapskravet är: kollegialt samarbete, tillgång till lokaler, hur gymnasielärarna tolkar betygsnivåerna i kunskapskravet samt deras inställning till kunskapskravet. Slutsats Gymnasielärare tolkar kunskapskravet olika vilket verkar bero på deras olika syn på vad som ska läras ut i ämnet, det kan relateras till deras idrottsbakgrund. Det påverkar även deras olika syn på hur begreppet rörelsekvalitet ska realiseras och bedömas i ämnet. Lärarna betonar vikten av att ha ett kollegialt samarbete, både för att tolka och för att bedöma kunskapskravet, vilket ger indikationer på att kunskapskravet inte är tillräckligt tydligt utformat för att lärarna ska kunna tolka det på egen hand. / Aim The aim of the study is to answer the following research questions: "What affects teachers' interpretation of knowledge requirements?" and "What affects teachers' assessment of knowledge requirements?". Method The data has been gathered through qualitative semi-structured interviews with upper secondary school teachers in sports and health in the Stockholm area. The material was analyzed after the transcription by a discourse analysis based on two themes from the study's questions, where the teachers' statements were divided into categories with influence factors. Based on the categories, three discourses were found, activation discourse, sport discourse and education discourse were visualized, which were later used to discuss the results of the material. Results The three factors that affect secondary school teachers' interpretation of the knowledge requirement are: the teacher's background, the teacher's interpretation of the concepts of movement capability and physical literacy, and whether the teachers have collegial cooperation. The four factors that affect the assessment of the knowledge requirement are: collegial cooperation, access to premises, how the teachers interpret the grades in the knowledge requirement and their attitude toward the knowledge requirement. Conclusions The teachers interpret the knowledge requirements differently, which seems to be due to their different views on what should be learned in the subject, which can be related to their sports background. This also influences their different views on how the concept of movement capability shall be realized and assessed in the subject. The teachers emphasize the importance of having collegial cooperation, both to interpret and assess the knowledge requirement, indicating that the knowledge requirement is not sufficiently clearly designed to enable teachers to interpret it on their own.

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete. Den forskning som är gjord tidigare visade på goda hälsomässiga fördelar av en god fysisk kapacitet. Resultatet av vårt arbete visar att tolkningarna av begreppen var olika men att arbetet med den fysiska kapaciteten var likartad. Lärarna inte vill arbeta med elevernas fysiska kapacitet men ändå framkommer det att lärarna arbetar med det per automatik i den vanliga undervisningen. Störst påverkan på undervisningen var lärarnas tidigare idrottsbakgrund och utbildning. / The aim of this study is to reveal how physical education teachers view their work with pupils’ physical capacity and which capacities (for example strength, endurance and flexibility) they see as important. The foundation of the study was made through studies showing that the physical capacity among pupils is getting worse. The curriculum for physical education indicates that it is a part of physical education teachers to maintain or improve pupils’ physical capacity. The study has a culture sociologic base and the analysis was made after Pierre Bourdieus’ theory about habitus and previous research about physical capacity. It is a qualitative study in which teachers were interviewed from their takes on physical capacity and furthermore described their work among pupils. The previous research on this subject showed that physical capacity gave many health-related benefits. The result of the study showed that teachers expounding of physical capacity was in disparity though the education made from the teachers were similar. The teachers did not want to improve pupils’ physical capacity though it occurred automatically. The result also showed that the largest impact on how the education was made was the teachers’ earlier background within sports and their teacher education.

Studiens syfte är att utforska en klass uppfattningar om användandet av det digitala verktyget Turf inom idrott och hälsa på gymnasiet samt hur dessa elever anser att det kan användas för inlärning och utvecklande av kroppslig förmåga. Undersökningen bygger på fem genomförda lektioner med elever som studerar på en gymnasieskola i södra Sverige, där totalt 21 elever har gett sin syn på Turf och hur det kan bidra till att utveckla deras kroppsliga förmåga. I studien nyttjades en kvalitativ metod baserat på ett praktikorienterat handlingssätt som kallas för aktionsforskning. Dagboksskrivande, observationer, samtal, frågeformulär och dokumentation utnyttjades som verktyg i undersökning för att samla in data och därmed kunna besvara studiens frågeställningar. För att analysera det insamlade materialet användes ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna hade olika uppfattningar kring användandet av verktyget Turf i idrott och hälsa undervisningen. De flesta ansåg att appen kunde utveckla deras kroppsliga förmåga samtidigt som det fanns elever som menade att det inte fungerade. Slutsatsen är att det går att använda sig av verktyget för att utveckla elevers kroppsliga förmåga, men en didaktisk implikation är att deras lärande erfarenheter beror på lärarens kunskaper om hur verktyget kan nyttjas i undervisningen.

Det ämnesspråk som används i skolans styrdokument är inte alltid enkelt att förstå, inte för lärare och speciellt inte för elever som saknar den inblick i styrdokumentens föreskrifter som en lärare har. Föreliggande undersökning syftar till att söka svar på hur fyra elever i grundskolan och fyra elever i gymnasieskolan uppfattar betydelsebärande begrepp inom skolämnet idrott och hälsa. I studien undersöks hur de tillfrågade eleverna uppfattar begreppen allsidig rörelseförmåga och kroppslig förmåga. Semi-strukturerade intervjufrågor formulerades angående elevers uppfattning av begreppen. Resultatet av undersökningen visar på en bristande förståelse för vad allsidig rörelseförmåga samt kroppslig förmåga innebär. Det som kan urskiljas bland elevernas beskrivningar är en helhetssyn på begreppen i form av en anpassningsförmåga, där rörelser anpassas beroende på aktivitet. Vidare framgår också att eleverna finner svårigheter att, med ord, beskriva den egna allsidiga rörelseförmågan samt den kroppsliga förmågan. Avslutningsvis pekar resultatet på en relation mellan det idrottsliga fritidsintresset och vad eleverna upplever som värdefulla aspekter i ämnet idrott och hälsa.

The purpose of the study is to make teachers' perspective visible on the concept of physical ability in the subject PE, especially linked to assessment. Fair assessment and teachers' interpretation of the governing documents are central in my study, they have highlighted how everyone's individual opinion affects their grading, etc. A theoretical starting point is Liu and Chen's (2021) study where they describe what Physical literacy is and why it could be developed into an asset for the Swedish system as well.Several other studies point to how the teachers find it difficult to interpret the concepts and that teaching that takes place at the same school between physical education teachers looks different, that the teachers do not assess in the same way and that the assessment is not fair for the students. The results from my qualitative study showed that all teachers have different views when it comes to defining concepts such as physical ability, but that they all have similar connections between them. Also, how some of the teachers highlight how the curriculum is too open to interpretation and that it affects the fair assessment. Furthermore, the results strengthened how the teachers are affected by their professional time, that the experience creates a sense of security and sometimes safety when grading. The result shows that too high demands are placed on the teachers and that they need more direct directives and clearer explanations of concepts to strive for a fairer assessment, with which you can analyze my result with.