Denna uppsats undersöker besökare i gotländska kyrkomiljöer. Syftet har varit att bidra till förståelsen för besökarna och att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan olika besöksgrupper med målet att kunna möta besökarnas förväntningar, för att lång- siktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Visby Stift utförde en enkätinsamling i 16 kyr- kor under sommaren 2019 och de 330 svar som samlades in har i detta arbete granskats. Uti- från hur ofta de besökte kyrkomiljön delades de in i grupperna regelbundna besökare, årliga besökare och förstagångsbesökare. Resultaten har givit en insikt i hur besökare upplever de gotländska kyrkomiljöerna och vad de önskar både i form av anledningen till besöket men också förslag till förbättringar. De regelbundna besökarna använder i högre utsträckning kyrkan för aktiviteter tradition- ellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be- varas genom att bruka kyrkan. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materi- ella kulturarvet används och utvecklas. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möj- ligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om bevarande. De årliga besökarna och förstagångsbesökarna har ett högt intresse av historia/arkitektur och upplever kyrkomiljöerna som ett kulturarv samt önskar att miljöerna ska bevaras i hög grad. Samtliga besökare bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls vilket är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet. För att tillgodose första- gångsbesökarnas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna fortsatt hålls öppna samt att lättillgänglig information finns att tillgå. Genom att informera om kul- turvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av vär- dena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmän- hetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan kommer behöva i framtiden när medlemstalen kontinuerligt minskar.

Turismen är idag en av världens största industrier, där naturturismen är en av de fortast växande. Ekoturismen faller inom naturturism och står för ansvarsfullt resande och skapandet av hållbara naturoch kulturupplevelser. Naturens Bästa är en kvalitetsmärkning som tagits fram av Svenska Ekoturismföreningen och Visit Sweden för naturarrangörer i Sverige med god kunskap om hållbar turism. En enkätundersökning gjordes med syftet att få en djupare förståelse för Naturen Bästa samt se vilket förhållande de har till de sex grundkriterierna och även undersöka samspelet mellan natur och kultur i verksamheterna. Resultatet av enkätundersökningen visar att medlemmarna helst vill bidra till naturvärden i närområdet men även kvalitet och trygghet är viktigt. Det som medlemmarna minst vill bidra till är att skydda kulturvärdena samt gynna den lokala ekonomin. För att kunna driva sin verksamhet anser medlemmarna att respektera resmålets begränsningar, naturvärden, kvalitet och trygghet, miljömedvetenhet samt upptäckarglädje, kunskap och respekt är de grundkriterierna som spelar störst roll. Kulturvärden spelar minst roll i de flesta Naturens Bästa verksamheter. Av de arrangörer som svarade på enkäten tänker alla på hur viktigt ett samspel mellan natur och kultur är och de allra flesta visar ett samspel i sina verksamheter på något vis. Att samspel får ett så positivt resultat är överraskande då alla kulturpåståenden i enkäten fått svaga resultat. Samtidigt är det arrangörer som arbetar med kultur som är de bästa på att visa ett samspel i verksamheten. Sammanfattande kan sägas att om Naturens Bästa vill utveckla samspelet mellan natur och kultur ska man göra det med hjälp av arrangörer med ett kulturintresse.

Uppsatsen skrivs inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet kulturarvsstudier. Med utgångspunkt i ett herrgårdsmuseum i Sverige utforskar uppsatsen, genom den verksamhet som bedrivs där idag, kulturarv som bestående av flera processer i samverkan. När en plats doneras till staten, blir kulturarv och marknadsförs som ett historiskt besöksmål blir den både en del av en ökande kulturarvsturism och en del av en institutionaliserad kulturarvsförvaltning. Olika tiders subjektiva och personliga minnen som materialiserats på platsen bevaras, vårdas och införlivas i ett kollektivt och nationellt minnes- och kulturarvsskapande. Platsen skapas som kulturarv och besöksmål av olika aktörer och det testamenterade minnet medieras och fiktionaliseras på olika sätt beroende på aktör och vilket mål aktören har. Studien synliggör att målet att bevara och vårda samvekar med målet att återskapa något av det förflutna liv som levts på platsen. Detta påverkas av ägare och förvaltare, men också av utomstående aktörer som exempelvis besökare, Tv-producenter och romanförfattare. Kulturarv är inte något statiskt som bevaras helt oförändrat till kommande generationer utan en process som kontinuerligt (om)förhandlas och (om)tolkas beroende på samtidens ideal, behov, kunskapssyn och föväntningar.

This study revolves around cultural heritage as a resource for tourism and within a placemaking. The chosen purpose is to study how an individual municipality relates to its specific cultural heritage and to investigate how cultural heritage can be used as a tourism resource and within a place-making. Hässleholm municipality is the subject of the study and the cultural heritage is the history about the guerrilla fighters and outlaws called snapphanar. The questions at issue are: How is the history of snapphanarna in Hässleholm municipality valued as a cultural heritage and as a tourism resource? How can Hässleholm municipality use its cultural heritage as a tourism resource and in a place-making? The theoretical understanding is mainly based on Jonas Grundberg's material on cultural heritage tourism and Lotta Braunerhielm's study on cultural heritage in place-making. A case study has been conducted using semi-structured interviews, unstructured interviews and observations. Interviews have been conducted with the responsible destination developer from the municipality, the castle manager at Hovdala Slott, the responsible at “Tourism in Skåne”, and ten locals. The results show that there is a discrepancy in how local residents value the cultural heritage of snapphanar versus how municipal responsible value them. Among other things, locals want the Snapphane heritage to bring more to life in the municipality and be used in tourism, something that is now not present. Furthermore, it is clear that the municipality does not see Hovdala Castle for all its values. The study provides tools for how Hässleholm municipality can use the cultural heritage of the history about Snappahanarna, together with Hovdala Slott, to create a more locally based tourism and as a way for a place making. / Denna studie kretsar kring kulturarv som en resurs för turism och inom ett platsskapande. Det valda syftet är att studera hur en enskild kommun förhåller sig till sitt specifika kulturarv samt att undersöka hur kulturarvet kan användas som en turismresurs och inom ett platsskapande. Hässleholms kommun är föremålet för studien och kulturarvet är snapphanehistorien. Frågeställningarna är: Hur värderas snapphanehistorien i Hässleholms kommun som ett kulturarv och som en turismresurs? Hur kan Hässleholms kommun använda sitt kulturarv som en turismresurs och inom ett platsskapande? Den teoretiska förståelsen utgår främst från Jonas Grundbergs material om kulturarvsturism och Lotta Braunerhielms studie om kulturarv inom platsskapande. En fallstudie har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med ansvarig destinationsutvecklare från kommunen, slottschefen på Hovdala Slott, ansvarig på Tourism in Skåne samt tio lokalinvånare. Resultaten visar att det finns en diskrepans i hur kommuninvånarna värderar kulturarvet snapphanar kontra kommunansvariga. Lokalinvånarna vill bland annat att snapphanearvet ska levandegöras mer i kommunen och användas inom turism, något som nu inte är gällande. Vidare framgår att kommunen inte ser Hovdala Slott för alla dess värden. Studien ger verktyg till hur Hässleholms kommun kan använda sig av kulturarvet snapphanehistorien tillsammans med Hovdala Slott för att skapa en mer lokalt förankrad turism och som en väg för ett nytt platsskapande.

<p>Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i</p><p>så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska</p><p>litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket</p><p>Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.</p>

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.

Vår uppsats handlar om hembygdsföreningeni rollen som turistisk aktör. Vi granskar vilka drivkrafter som aktören uppvisar samt hur dessa påverkar synen på modernisering och digitalisering inom den egna föreningen. Vi vill också lyfta fram hembygdsförening som en vagga i vårt kulturarv. Att låta dåtidens levnadssätt gå hand i hand med nutidens digitaliserade levnadssätt kan göra ett modernt historiskt-och kunskapsmässigt samarbete för kommande generationer. Vidare diskuteras hur medvetenheten om dessa drivkrafter är viktiga för att balansera den konventionella synen på turism ur ett management perspektiv, tillsammans med den ideella föreningens mer psykosociala identitetsskapande syn. Vårt syfte är att definiera hur en hembygd arbetar med turism och hur stor roll turismen har inom föreningen. Vihar sedan använt oss av frågeställningar och en problemformulering där vi tagit upp olika hjälpmedel och undersökt vilka drivkrafter som får aktörerna att ta tag i vissa projekt och användandet av digitalisering. Vårt angreppssätt i dennauppsats är att använda oss av teori som ett ramverk för de påståenden och argument som presenteras i vår empiri och metod-del. Med stöd av vårt teoretiska angreppssätt tillsammans med intervjuresultaten är det vår förhoppning att tydliggöra betydelsen av kulturarvsturismen.Genom kvalitativa intervjuer tar vi upp begreppet kulturarv och förklarar dess innebörd på ett konkret sett. Vi träffar äldre människor där många har minnen från förr och med egna ord kan återspegla historien. I vår uppsats har vi redogjort för Sveriges kulturarvshistoria inom hembygdsföreningar, där vi analyserar de drivkrafter som ligger bakom arbetet med att bevara Sveriges historia hos de enskilda aktörerna. Vår bakgrund inom medieteknik gör att vårt arbete präglas av en världsbild där tekniken är ett verktyg som underlättar utvecklingen av produkter inom turism. Genom insamlat resultat ser vi att aktörerna är överens om att vår historia om hembygdsföreningar och kulturarv behöver bevaras för att människan ska kunna känna en gemenskap och trygghet till sin hembygd. Kulturarvet kan också användas som ett verktyg för att framföra kunskap till olika generationer och vidare kan den digitala utvecklingen av kulturarvsattraktioner nå ut till fler människor i framtiden på ett mer interaktivt sätt. I vår uppsats har vi också kommit fram till att kulturarvsattraktioner spelar en viktig roll inom upplevelseturism på många olika plan genom att studera drivkrafter hos de eldsjälar som erbjuder omgivningen något varaktigt och minnesvärt, som räcker långt framöver. / Our essay revolves around the local history associations and the actors within it as part of the tourism sector. We have researched the driving-forces that these actors possess, their view on modernization and digitalization within the association. With this paper we also want to highlight that local history associations works as a cradle for our cultural heritage. These actors want the life of past times to go hand-in-hand with the digital lifestyle of modern times, which will contribute with historical knowledge for future generations.Furthermore,we discuss how these driving-forces are an important part of the balance between the conventional view on tourism from a management perspective, and the non-profit association’s psycho-social view. Our purpose is to define how local history works within tourism and how big of a role it has within the associations. We discuss different tools at hand and explore what driving-forces that get the actors to use digitalization in certain projects. The method of our essay is to use a theory as a framework for thestatements and arguments that are introduced in our empirical data. With the support of our theory and the results of the interviews, it is our hope to clarify the meaning of cultural heritage site tourism and how the actors work within it.We have used qualitative interviews to discuss the concept of heritage sites and to explain its meaning in a concrete way. We have met with elderly people and made it possible for them to share their memories from past times while also exploring their role within heritage site tourism. In this essay we described the heritage site through local history associations, where we analyze the underlying driving-forces behind the work of individual actors as they attempt to preserve the history of Sweden. This essay also presents the concept of interactive digital storytelling where technology functions as a tool that simplify development of the tourism product . As a conclusion our results show that the actors agreed upon that our history in terms of local history associations and heritage sites needs to be preserved, so that future generations do not lose the feeling of safety and a sense of belonging that comes from being part of a community in their local home environment. The cultural heritage site can be used as a tool to present knowledge to different generations through the means of digital development, the heritage sites can reach a wider audience in the future by presenting interactive modern day solutions.In our essay, we have also found that cultural heritage sites plays an important role in leisure tourism on many different levels through driving-forces of the individuals that offer their surrounding something memorable that will last for eternity.

Introduction: This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. The purpose of this thesis was to critically examine discourses of sustainable cultural tourism, and how different sustainability dimensions and ideals can coexist and be applied in practice. The starting point was a case study of the World Heritage Site “The Hanseatic town of Visby”, where the relationship between the conservation and the availability of the world heritage site was investigated. The research questions that were formulated were which actors and agendas that cooperate in the production of sustainable heritage tourism, how global and national guidelines for sustainable cultural tourism correspond to the local development work of the Visby world heritage city, which are the prominent discourses in the documents on sustainable heritage tourism in the world heritage city of Visby and how they are described as well as whether there is opposition between the conservation and the availability of cultural heritage, and what potential solutions to such opposition can look like. Theory: Prior to the study, previous research on sustainability, sustainable heritage tourism and the world heritage site Visby has been studied and used as a springboard for the thesis research questions. The theoretical perspectives that were used in the analysis consisted of theories regarding sustainable tourism, posthumanism, system theory and authorized heritage discourse, AHD. Method: The method chosen for the study was Laclau &amp; Mouffes discourse analysis. This enabled a closer examination of the development plans and documents on sustainable heritage tourism produced by local, national and global actors. This was complemented with short interviews with thirteen stakeholders. Results and analysis: The result and analysis showed that several different actors and agendas are involved in the production of sustainable heritage tourism. However, there are difficulties in letting all actors get their voices heard and being part of the decision-making process, such as the local population, which are often disregarded. In addition, interaction between different actors could get better with more clearly defined areas of responsibility. The result also showed that, in particular, the concepts of sustainability and sustainable develop-ment were used in the documents about the development of the world heritage city of Visby, but the concept of sustainable heritage tourism was rarely used. The Swedish National Heritage Board and the region of Gotland are currently working on developing sustainable tourism strategies. At present, however, there is unclear correspondence between global guidelines and local application, where it is up to the municipalities to interpret and apply Unesco’s guidelines themselves, which may be difficult since the guidelines are quite general and vague. The study also showed that there are three clear discourses in the documents about sustainable heritage tourism. Under the overall discourse of sustainable tourism in Visby there is an ecological discourse, an economic discourse and a social discourse. In all documents, sustainable tourism is described as consisting of three discourses, but there is great freedom of interpretation in the use of the term. The discourses are also prioritized and described differently in different documents. Conclusion: The study's conclusion is that there are both oppositions and solutions. Both documents and interviews show that there are oppositions between ecological, economic and social interests in a place like the world heritage site in Visby. At the same time, there are also various suggestions for how the different dimensions can coexist and the actors were generally optimistic. Basically, it is about finding a balance between conservation and accessibility, taking into account both contemporary and future interests. Suggested solutions are to work further with information and knowledge, improve interaction between different actors, work with conservation-based development, productize heritage, better interaction with the local society, develop creative industries in historical buildings, and include visitors in the conservation work. However, most voices agree that the issue is difficult and complex and requires more knowledge and research.