<p>Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet <em>kvalitet stod i fokus.<em> </em></em><p>För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet <em>totalkvalitetsstyrning</em> översatt från engelskans <em>Total Quality Management (TQM)</em> och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.<p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007. Genom intervjuer med Riksteatern nationells dramaturg och chef för dramaturgiatet, samt med utvalda teaterföreningarna via email, har vi studerat hur tillämpningen av totalkvalitetsstyrning påverkat deras organisation. Då Riksteatern fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium av omorganiseringen, fick vi detta resultat; de mindre föreningarna har ännu inte märkt av någon större förändring i organisationen. Vi får troligtvis vänta ytterligare några år för att få en klarare bild av den nya organisationen.<p> </p><p> </p><p> </p></p></p></p>

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007. Genom intervjuer med Riksteatern nationells dramaturg och chef för dramaturgiatet, samt med utvalda teaterföreningarna via email, har vi studerat hur tillämpningen av totalkvalitetsstyrning påverkat deras organisation. Då Riksteatern fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium av omorganiseringen, fick vi detta resultat; de mindre föreningarna har ännu inte märkt av någon större förändring i organisationen. Vi får troligtvis vänta ytterligare några år för att få en klarare bild av den nya organisationen.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands. Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer. Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del. Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat. Vårt språk och våra idéer och ideologiska övertygelser påverkar vår förståelse av vårt samhälle och således också våra politiska ställningstaganden. Hur dessa förstålelser av vårt samhälle konstrueras och införlivas som sunt förnuft hos oss synliggörs i denna studie i ett exempel, analysen av debatten om kulturpolitik i det civila samhället. Studiens material har hämtats från de två olika tidskrifterna Neo och Arena. Studien genomförs med Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Centrala begrepp i studien, kring vilka analysen av det empiriska materialet kretsar, är diskurs och hegemoni. Resultatet av studien visar att det i det studerade materialet kan identifieras två olika diskurser. Dessa diskurser är konstruerade med snarlika diskursiva praktiker, men som har olika resulterande betydelser. I relationen mellan diskurserna är det betydelsen av kulturpolitik kampen handlar om.</p>

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss.

This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ”Everyone should have the opportunity to participate in cultural life”. And it is also a comporative study of discourse regarding accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system.   Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews.   My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives. Several different discourses are used and compete as free-flowing signifiers of accessibility interpretation and the order of discourse at Värmland Archives. The other actors´ discourse regarding Accessibility generally means that the cultural and cultural life should be accessible, transparent and usable for “all” people with a democratic perspective of everyone´s right to information and participation in society.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat. Vårt språk och våra idéer och ideologiska övertygelser påverkar vår förståelse av vårt samhälle och således också våra politiska ställningstaganden. Hur dessa förstålelser av vårt samhälle konstrueras och införlivas som sunt förnuft hos oss synliggörs i denna studie i ett exempel, analysen av debatten om kulturpolitik i det civila samhället. Studiens material har hämtats från de två olika tidskrifterna Neo och Arena. Studien genomförs med Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Centrala begrepp i studien, kring vilka analysen av det empiriska materialet kretsar, är diskurs och hegemoni. Resultatet av studien visar att det i det studerade materialet kan identifieras två olika diskurser. Dessa diskurser är konstruerade med snarlika diskursiva praktiker, men som har olika resulterande betydelser. I relationen mellan diskurserna är det betydelsen av kulturpolitik kampen handlar om.

The purpose of this study is to investigate how public libraries in Norrbotten provide multilingual media and how the commitment is legitimized. In January 2014 there was a change to the guidelines for the International Library’s service for providing multilingual media. The responsibility for the provision of this service was also changed. The result shows there has been different ways of implementing the guidelines in practice; this has led to inequalities in the local library service.We have assembled data through qualitative interviews with five different public libraries in the north of Sweden. The result has been analyzed thematically based on Dorte Skot-Hansens culture political theory. Our study shows that the way the libraries legitimize their work is basically in the social field with overreaching values as democracy and equality.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.