I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder. Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation. Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor. En var belägen i centrala Göteborg och den andra i glesbygden Tranemo. Intervjuerna bestod av totalt 24 gymnasieelever som under 30 min/intervju besvarade mina frågor och fyllde i intervjumaterial som jag framställt. Jag använde den information som jag fått fram under intervjuerna och ställde den emot teorierna för att undersöka skillnader och likheter mellan ungdomarnas attityder. Resultaten stämde med teorierna till viss del men jag fann också en del intressanta avvikelser.

Sammanfattning Idag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a. från forskning om interkulturell kommunikation. De frågor som är i fokus är: hur kommunikation fungerar mellan doktoranderna, hur kulturell anpassning sker hos utländska doktorander, hur doktoranderna definierar sin identitet samt hur doktoranderna upplever känslor av gemenskap eller främlingskap i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Resultatet visar att interkulturell kommunikation upplevs som en begränsning och misskommunikation är förekommande. Under den kulturella anpassningen upplevde de utländska doktoranderna förändringar i sina vanor, förändring i sitt åskådningsperspektiv samt identitetsförändringar. Doktoranderna upplevde kulturskillnader, känslor av gemenskap och främlingskap emellan varandra.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas. Men det finns mycket mer bakom språk eftersom språket samtidigt är en del av kulturer och därför svårt att skilja ut från övriga kulturfenomen. Syftet med studien är att genom en undersökning skapa förståelse för tolkarnas roll som ett verktyg att hjälpa affärsparter övervinna kulturbarriärer, vid internationaliseringsprocessen på tillväxtmarknader.Uppsatsen har genomförts med kvalitativ forskningsmetodik med semistrukturerade intervjuer med tio tolkar med polska och kinesiska som modersmål.Slutsatsen är att den största svårigheten för tolken inte är språket utan meningar med specifik kulturbakgrund. För att tillfredsställa båda affärsparter och förmedla kulturaspekter krävs det att tolken har kunskaper inom två kulturer samt förmåga att balansera kommunikationen.

I inledningen av våra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av värdskap. Engelskans hospitality är alltför vid för att kunna förklara värdskapets betydelse inom turismbranschen. Vi har i vår uppsats belyst samt försökt förklara: Vad är värdskap? Vidare ville vi också se eventuella kulturella skiljaktigheters påverkan på värdskap. Vårt forskningsbidrag är därför en värdskapsmodell för att tydliggöra ämnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners påverkan på värdskap. Vi har också valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att få en mer djupgående förståelse för om och hur det arbetas med värdskap i praktiken. / In the beginning of our feasibility studies, we found that there was no clear definition of the subject hosting. The English definition hospitality is way too wide and includes the whole tourism industry more or less. We wanted to find out: What is hosting? We also wanted to find out if there was any cultural differences regarding hosting. Our tribute to science is a model on hosting to define the subject. The model describes different dimensions and their effect on hosting. We´ve also chosen to make interviews with scientists and personal in the travel industry to get a more and deepened understanding on if and how hosting is used in practice.

<p>Vi vill få en ökad förståelse i hur svenska SME:s etablerar sig på den afrikanska marknaden. Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi utfört intervjuer med regionala företag och organisationer. De företag och organisationer som ingår i arbetet är Sustainable Sweden, Norba, Norden samt Regionförbundet Kalmar län. Anledningen till att dessa valdes var att de har kontakt med den afrikanska marknaden. De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen etableringsform, etableringsprocess och kultur. Empirin utgör en sammanställning och jämförelse mellan de intervjuade företagen i fråga. De slutsatser vi har funnit är; vikten av kunskap vid en etablering i Afrika, vikten av rätt etableringsform, lärande i relationerna samt fördelarna med en tidig etablering i Afrika.</p>

I föreliggande studie undersöks mångkulturell interaktion på en forskningsavdelning i Norge för att studera hur konflikter på arbetsplatsen upplevs på en arbetsplats med kulturell mångfald. Studien baseras på information från åtta medarbetare och en chef från olika länder genom intervjuer och frågeformulär. Intervjupersonerna berättade om hur kulturella skillnader bidrog till situationer som bland annat berörde aggressivitet, ignorerande av kollegor och hot om uppsägelser. För att analysera resultatet har Hofstedes teori om kulturdimensioner använts. Resultatet visar att kultur formar och påverkar människor och att kulturella skillnader kan resultera i missförstånd, vilket skapar ett behov av kulturell anpassning hos de utländska intervjupersonerna. Flera kulturella skillnader kunde ses mellan norrmännen och de utländska intervjupersonerna. De utlandsfödda framstår exempelvis som mer kompromissvilliga än norrmännen som i sin tur uppvisar konflikträdsla. Konflikträdslan leder till att kognitiva konflikter inte alltid behandlas konstruktivt samt att konflikter undviks. Vår slutsats är att mångkulturell interaktion är någonting som kräver kunskap och förståelse snarare än någonting vars positiva resultat bör tas för givet.

Inledning: Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Psykisk ohälsa är vanligare bland utrikes födda. För att kunna möta dessa patienter från andra kulturer på deras villkor finns ett behov av ökad kultur- och omvärldskunskap bland terapeuter. Studier inom ämnesområdet mångkultur och psykoterapi kan bidra med värdefull kunskap som ökar kulturkompetens och kulturell sensibilitet hos såväl terapeuter som tolkar och därmed leder till mer framgångsrik behandling av psykisk ohälsa bland utrikes födda. Frågeställningar: Syftet var att göra en explorativ studie av kulturmöte mellan terapeut och patient i terapirummet, med frågeställningen: Vilka upplevelser har psykologer/psykoterapeuter samt tolkar av mötet mellan svenska psykologer/psykoterapeuter och patienter från persiska och arabiska kulturer i psykoterapi? Metod: Fyra legitimerade psykologer/psykoterapeuter samt fyra auktoriserade tolkar ingick i två fokusgrupper. Data analyserades och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultat: De kulturella skillnaderna mellan svenska terapeuter och persiska och arabiska patienter som såväl psykologer/psykoterapeuter som tolkar hade erfarenhet av var: att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att söka hjälp kan vara skambelagt; att kön har betydelse; att patienter mer ofta är multitraumatiserade och har andra känslouttryck; att tillit är avgörande; att terapeuter har begränsad kultursensibilitet och att psykoterapi är sammanlänkat med en västerländsk kultur. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretikers tankar om mångkultur och psykoterapi – och stämde väl överens med dessa. Den terapeutiska alliansen diskuterades, både dess betydelse och de hinder som identifierades i studien. Förslag på att terapeuten öppet talar om kulturskillnader med patienten; att terapeut och tolk samarbetar och att ha separat ingång/väntrum var exempel på åtgärder som föreslogs för att minska kulturella skillnaders betydelse i psykoterapi. / Introduction: Sweden is a multicultural society. Mental illness is more common among foreign-born. In order to be able to meet these patients from other cultures on their terms, there is a need for increasing cultural and international knowledge among therapists. Studies in the field of multiculturalism and psychotherapy can contribute with valuable knowledge that increases cultural competence and cultural sensitivity of both therapists and interpreters and thus leads to more successful treatment of mental ill health among foreign born. Question formulation: The purpose was to do an explorative study of cultural meeting between therapist and patient in the therapy room, with the question: What experiences do psychologists/psychologists and interpreters of the meeting between Swedish psychologists/psychotherapists and patients from Persian and Arab cultures in psychotherapy Method: The study had a qualitative research approach. Four legitimate psychologists/psychotherapists as well as four authorized interpreters were included in two focus groups. Data were analyzed and interpreted based on inductive thematic analysis. Results: The cultural differences between Swedish therapists and Persian and Arab patients who both psychologists/psychotherapists and interpreters had experience of were: that mental illness is stigmatized and seeking help can be shameful; that gender is important; that patients are more often multi-traumatized and have other emotional expressions; trust is crucial; that therapists have limited cultural awareness and that psychotherapy is linked to a Western culture. Discussion: The results were discussed based on previous research and theorists' thoughts on multiculturalism and psychotherapy - and were in good agreement with these. The therapeutic alliance was discussed, both its significance and the barriers identified in the study. Suggestion that the therapist openly discuss cultural differences with the patient; that the therapist and interpreter cooperate and have separate entrance/waiting rooms were examples of measures that were proposed to reduce the importance of cultural differences in psychotherapy.

Abstract The Finland-Swedish migration towards Sweden has increased during the latest years. Moving to the western neighbour has become more and more usual amongst the younger generation of Finland-Swedes. However, recent studies have shown that half of those who have moved to Sweden do not move back to the motherland, creating a major net loss of Finland-Swedish citizens in Finland. A majority of those who move to Sweden do so with the intention of studying at a university. As a result, Finland suffers a potential risk of brain drain, whilst Sweden on the other hand has a chance of benefitting from a potential brain gain. For Umeå it is vital whether or not the newly graduated students, who possess valuable academic competence, stay in the municipality.  This study has explored which primary motives Finland-Swedish students give regarding their choice of where to live after graduating. This study has also aimed to investigate which factors are considered beneficial for a location, i.e. pull factors, and which factors tend to be considered less desirable, i.e. push factors, regardless of whether the intention is to stay in Umeå, move back to Finland or move to a completely different location.  As a consequence of personal preferences and experiences, the respondents give different motives for moving. Despite of this some patterns can be distinguished from the results, among which the value of social bonds, in or close to a certain location, can be found. Furthermore, the results show that the respondents’ experience of cultural differences between Finland and Sweden also affect their future plans on moving.    Keywords: Motives for moving, push factors, pull factors, social bonds, cultural differences

<p>Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?</p><p>Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (<em>Inte som min syster).</em></p><p>Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation.</p><p>Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.</p>

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar.   Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen.   Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i.   Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid.   Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts med tre svenska affärsmän som har lång erfarenhet av att leva och arbeta i Kina. Materialet från intervjuerna har kompletterats med rapporter från Sveriges Exportrådet, vilket har bidragit med värdefull information om hur den ekonomiska situationen för svenska företag i Kina ser ut idag.   Resultat och slutsatser: Enligt studien har vi kunnat identifiera sju utmaningar vilka grundar sig i kulturella skillnader mellan Sverige och Kina. Dessa tyder på utmaningar gällande beslutsfattande, chefens roll samt en grundläggande skillnad i synen på pris och kvalitet. Vi har även sett att synen på begreppet relation skiljer sig mellan länderna vilket vi ser har stor påverkan på relationen. / Background: The collaboration between Swedish and Chinese companies has significantly grown as the number of Swedish companies establishing in China has increased. This has resulted in collaborations between companies where new relationships develop in aim to gain bigger market share. One obstacle is the difference in culture between Sweden and China that creates challenges in developing the relationship between the two parties.     Purpose: The purpose of this study is to investigate the challenges that may occur in the business relationship between Swedish and Chinese companies as well as the cultural characteristics that they are based on.   Theory: The theoretical framework proceeds from theories that describe the cultural differences between Sweden and China. The priority is to understand the most significant cultural characteristics within each country’s business culture to be able to distinguish the challenges that can occur. We will further explain the characteristics that are important to business relationships as well as how the relationships have changed over time.   Method: The empirical study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews from three individuals with long experience of living and working in China. The material from these interviews has been complemented by reports from the Swedish Trade Council, which has provided valuable information about what the economic situation for Swedish companies in China looks like today.   Result and conclusion: According to this study we have identified seven challenges that are based on cultural differences between Sweden and China. These results refer to challenges in decision-making, the role of the manager and fundamental difference when it comes to price and quality. We have also noticed that the concept of relationships differs between the countries, which we believe have a big impact on the business relationship.