<p>Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa. Resultaten visade att gruppen som var bosatt i Sverige återkallade fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än vad gruppen i Iran gjorde. Sverigegruppen återkallade också fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än till någon annan ordkategori. Irangruppen återkallade tvärtom fler specifika minnen till positiva kulturspecifika ledord, än till negativa kulturspecifika ledord. Båda grupperna hade fler specifika minnen till kulturspecifika ledord än till icke-kulturspecifika ledord. Det fanns ingen skillnad mellan gruppernas förmåga att plocka fram specifika minnen för alla ledord totalt.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.</p><p>   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.  </p>

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader. / The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.

I denna studie undersöks vilken inverkan kulturskillnader har på kunskapsöverföringsprocessen över nationsgränser i mindre svenska företag. Detta görs genom en fallstudie av det svenska elektronikföretaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt företag så såg vi ett behov av att undersöka om några av de många hinder som finns vad gäller kunskapsöverföring kan kopplas till kulturella skillnader. Ett antal nyckelpersoner inom företaget har intervjuats gällande kunskapsöverföring i företaget och kulturskillnader länderna emellan. Den insamlade datan har sedan analyserats för att se hur de kulturella skillnaderna påverkar kunskapsöverföringen. Datan har även analyserats utifrån resultat från studier som tidigare är gjorda inom området. Studien visar att den mest markanta skillnaden mellan Sverige och Malaysia, ur ett kulturellt perspektiv, är den stora skillnaden i maktdistans. Slutsatsen är att skillnaden i maktdistans har störst inverkan på kunskapsöverföringen mellan de två länderna.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur skolpersonal arbetar för att fostra demokratiska medborgare i mångkulturella F-3-skolor. Kvalitativa intervjuer med två grundskolelärare och fyra skolkuratorer kommer ligga till grund för empirin. Resultatet från intervjuerna har tolkats ur Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I resultatet framkommer det att i fostran av demokratiska medborgare ser respondenterna främst möjligheter med att fostra demokratiska medborgare i en mångkulturell barngrupp. I resultatet framkommer det även att kulturkrockar kan ske och vid stora kulturkrockar finns det inga riktlinjer från ledning över hur dessa ska hanteras utan lärare får utgå från eget sunt förnuft. I slutsatsen går det att utlösa att det sunda förnuftet inte alltid räcker till och att riktlinjer och stöd från ledning är nödvändigt.

Det svenska samhället har varit och är i ständig förändring. I och med detta krävs det även av sjukvården att följa med i denna utveckling. Den prehospitala vården är inget undantag. Bland annat har metoder för hur mötet med patienter bör gå till kontinuerligt utvecklats för att säkra en god och säker vård. En god kommunikation är här en grundförutsättning. Dagens multikulturella samhälle kan medföra kommunikativa utmaningar för den prehospitala vården Syftet med denna studie var att belysa kommunikationens betydelse i det prehospitala mötet med patienter med språkbristningar, och/eller ett annat kulturellt beteende. Metoden som användes var en litteraturstudie. En sökning efter vetenskapliga artiklar i medicinska databasen Pubmed genomfördes, och de artiklar som författarna ansåg svarade mot studiens syfte togs med i studien. Artiklarna analyserades därefter för att urskilja särskilda teman och kategorier. Litteraturstudien resulterade i totalt 16 stycken artiklar att analysera. De kategorier (och underkategorier) som framkom var; Upplevda utmaningar (språkbarriärer och kulturella skillnader), Effekterna (medicinska konsekvenser, tidsaspekter och förtroende för vården) och Strategier (befintliga strategier och föreslagna strategier). Slutsatsen var att den prehospitala kommunikationen möter dagliga utmaningar. De språkliga och kulturella barriärerna är bland de mest utmanande, då de kan vara både tidskrävande och medföra medicinska konsekvenser. Det finns strategier för att möta dessa utmaningar, och fler metoder föreslogs kunna användas. God kommunikation anses vara nödvändig för att effektivt vårda en patient, och för att ge denne en erfarenhet av att vården är trygg och pålitlig. Ambulanspersonal bör vara medvetna om att dessa utmaningar existerar, för att kunna möta våra patienter med förtroende.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p>Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades. Resultatet visade att informanterna hade en positiv attityd till relationen. Både sjuksköterskor och närstående hade behov av relationen för att lindra lidande hos patient och närstående. Närståendes delaktighet i patientens vård ansågs som positiv och det var viktigt att ta sig tid för närstående och att vara tillgänglig. Skillnader fanns i mötet med närstående från andra kulturer men det var viktig att lära sig att bemöta dem och acceptera skillnaderna. Språket var ett hinder i relationen och ibland kändes det osäkert i mötet. Öppna personligheter och engagerade närstående var faktorer som främjade relationen liksom en öppen dialog mellan sjuksköterska, patient och närstående. Hinder i relationen var främst om personkemin inte stämde och inbundna och tysta närstående. Ont om tid kunde vara ett hinder i relationen men det handlade om att prioritera. Miljön var ett hinder på grund av de stora salarna och att lugna samtalsutrymmen saknades. Genom att belysa upplevelsen av relationen mellan sjuksköterska och närstående ur sjuksköterskans perspektiv har faktorer framkommit som kan påverka relationen och som är viktiga för sjuksköterskor att ha i åtanke i mötet med närstående.</p>

<p><strong>Problem:</strong> Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina.</p><p><strong>Metod:</strong> Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.</p>

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta. Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina. Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats. Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.