Denna uppsats har som syfte att undersöka om tre olika tidningars inställning till monarkin speglas i hur två kungliga bröllop presenteras. Den undersökta perioden gäller den 18, 19 och 20 juni 1976 då kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig samt samma datum år 2010 då kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifte sig. De tidningar som ingår i studien är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Svenska Damtidning. Materialet som undersökts är artiklar som handlar om bröllopen. I studien har totalt 297 artiklar och 14 bilder med rubriker analyserats. Arbetsmetoden som valts är en kombination av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bildanalys. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteorin, dagordningsteorin och nyhetsvärdering. Uppsatsens slutsats visar att tidningarna under 1976 speglade sin inställning till monarkin tydligare än under 2010.

The Royal Library (KB) of Sweden harbours great collections of different objects through a special law from 1661. This master degree paper is exploring a part of KB’s digitisation of those collections. It deals with the questions about what the KB had chosen for digitisation, why those choices were maid and who is responsible for making these decisions. The paper will also for example seek out different patterns and trends in the information. The questions were answered through examining10 of the KB’s earlier digitisation projects and tests with qualitative methods: personal interviews, interviews by phone and questionnaires. The interviews and questionnaires were performed with informants at KB. General information about KB’s digitisation and the results from the interviews and questionnaires are presented partly with each individual test and project and partly in two analyse tables. KB had chosen different kinds of objects from their collections, for example older books and posters. The main reasons for digitising objects and collections were preserving and giving access to the collections and objects. The copyright were important to notice and there were also marketing of the collections and the testing of technology. The people responsible for the decision-making were partly KB’s head council and partly the informants involved with the projects. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this bachelor thesis is to examine the similarities and differences between best practice literature regarding digitization and an existing cultural heritage digitization project. It also aims to determine whether this literature is of any help during an actual project of digitization. These results were achieved by examining literature regarding best practices in digitization and analyzing how well an actual project correlates to this advice. The information about the Digidaily project was obtained through two qualitative interviews as well as the project blog. The outcome of our research showed that although there are a great many similarities between theory and practice, the project in question was not helped by literature. However the outcome suggests that it might be of great help to smaller, less experienced institutions.

Akademisk avhandling--Teologiska fakulteten--Uppsala, 1976. / Contient l'éd. du missel de Helgeandshus. Résumé en allemand. Bibliogr. p. 245-256.

Research into how one can create architecture that will last beyond the foreseeable future. Part ONE is research based, building up a manifesto based on; structural integrity, aesthetic longevity, programmatic adaptability and cultural relevance. The research is based on observing historical architecture from the past 2,000 years, both looking into how the buildings have stood the test of time physically, but also why they might remain attractive, analysing the comings and goings of beauty through time. The research is compiled and represented through suggested ideal ways of designing each of the architectural elements, such as the wall, window, door, threshold or stair. Part TWO applies the research to a case study; the extension and renovation of the Royal Palace in Stockholm, in order to turn the residence into a public building, with the extension functioning as a connection point between the city landscape and the palace beyond. The design has no specific programme other than allowing the palace complex to be used by the public, as they wish, for the future to come. A large part of the design is essentially made up of sculptural urban landscaping, colonnaded and vaulted walkways both interacting with the waterfront, and bringing the public up to the level of the palace which today stands behind tall walls. Whilst internally the new building functions as an entrance hall with necessary facilities, and creates a route into the existing palace.

Slutord Nå, Rektorns ord den gången i gymnasiet åstadkom att jag nästan tvångsmässigt ägnar mig åt ställningstaganden där jag väljer med baktanken att inte låta Rektorn få rätt när han menar att eftersom jag inte anpassar mig kommer jag att få ångra det i hela mitt liv. Han tycker jag var feg som smet från lektionerna. Själv tycker jag att jag tar strid för min sak och lyckas hantera min omdömesförmåga och att jag växer med det, men det är lite jobbigt att inte få vara lite feg ibland för då kommer han fram den där Rektorn, som gubben i lådan, med sin sura min och överlägsna attityd. Kanske bör jag träna på att fly och vara lite feg. För ett tag sedan ställde jag in tre möten som jag skulle hålla i och som jag varken orkar eller vill vara med om. Det gick bra men Rektorn ser så opassande glad ut och det gillar jag inte, men det är kanske något som jag behöver lära mig att leva med… Jag har med denna essä velat undersöka praktisk kunskap så som den ter sig för mig, och jag har genom att identifiera ett dilemma använt detta som en forskarfråga och applicerat denna på några situationer för att studera hur min egen tysta praktiska kunskap hanterar dilemmat i fråga. I min berättelse finns dilemmat på flera plan. Dels att inte kunna skriva får sin lösning i just skrivandets förlösande praktik. Jag har velat åskådliggöra detta genom den egna skrivarprocessen och vad den behöver i form av näring för att tankegods ska transporteras från hjärna till händer och fingrar för att sedan landa på ett stycke papper. Dels i den tysta kunskap som processen att skriva ska utmynna i en berättelse om. Eller annorlunda uttryckt – processen att skriva blir en tyst kunskap och grunden för den berättelse den är resultatet av. Dilemmat att välja rätt väg får inte sin lösning men väl sin förklaring genom en händelses starka påverkan där rätt väg speglas i ljuset av att inte vilja vara feg och att rättfärdiga det val jag gjort för att gå stärkt ur denna händelse. Utkomsten av detta dilemma har bildat en kunskap som jag har med mig varthän jag går. Om denna kunskap används på rätt sätt låter jag vara osagt men den är en viktig del vid valet av åtgärd och där jag står med viljan att göra rätt och att göra upp med ett gammalt dilemma. / <p>Stockholms dramatiska högskola</p>

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian’sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofmuseum`s four idealtypes. Their view of a museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre. Theanswers of the interviews are compared with the fourdifferent ideals from the museum, and from that conclusionsare drawn. The main method that I have used for this study isqualitative interviews that handle different aspects ofthis subject. My respondents have been four differentlibrarians from three local libraries in three counties.The results of the study were that all three libraries saw thattheir collections both have a regional and national value, andthey represent both the social and cultural history of thatcounty. Another result was that all three libraries felt that theaudience should have the pleasure to view both the originalof the collections and digital versions. Finally the studyshowed that the libraries would like that older collections inlibraries should get the same protection as Cultural Heritage. / Program: Bibliotekarie

Studien Prins eller vanlig groda? är en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen är att studera vad som kännetecknar Prins Daniels talekonst.Huvudfrågeställningen som besvaras är Vad kännetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nåtts genom att analysera tre tal, i video och text-form. Följande resultat har studien lettfram till; Prins Daniel anpassar sig väl till de situationer han håller tal i. Det sker i stilnivån påspråket, kroppsspråk och användning av rösten (actio) och innehållet i talen. Det somutmärker Prins Daniels talekonst är användningen av narrativ i talen och hans förmåga attskapa en känsla av gemenskap, ”jag är en av er”, hos publiken.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan. Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv. Den har baserats på 822 analysenheter ur tidningarna Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet Snällposten och Västerbottens Folkblad. Resultatet har sammanställts i diagram, tabeller, listor och förklarande text. Studien visar att det finns skillnader mellan både tidningarna och mellan åren. Resultatet indikerar att tidningarnas politiska färg har haft betydelse för vad som publicerats, främst 1932 och 1976. 2010 märks det istället att en mer nöjesinriktad journalistik har tagit över. Undersökningen visar även att sagomorfologins 31 funktioner inte fanns representerade i bröllopsrapporteringen, men däremot att språket i tidningstexterna om bröllopen tenderade att dra paralleller till sagan. Slutsatsen som har dragits är att historier om fantastiska sagobröllop säljer bättre än kritiska ledare mot monarkin. Nyhetsvärderingen har därmed förändrats i takt med att kommersial-iseringen brett ut sig.

This thesis studies the structural transformation of public musical life in Stockholm during the period 1840–1890, with focus primarily on the classical musical sphere. The study is based on qualitative and quantitative analysis of a number of different sources such as newspapers, music magazines, offprints, and other archival material. Using Jürgen Habermas’s theory of structural transformation of the public sphere as a starting point, the thesis aims to elucidate the processes within the structural transformation of Stockholm’s public musical life. In particular, this study examines processes of institutionalisation and professionalisation within four main areas of public musical life: the music press market, concert life, performers, and audiences. The actions of individuals and institutions are also studied in order to highlight the priorities and proclivities underlying the identified changes to public musical life. The period in question saw the transition of concert life from representational culture to the bourgeois public sphere, as well as the gradual division between ‘classical’ and ‘popular’ musical spheres. The study shows that public musical life emerged and expanded within the bourgeois public sphere. Therefore, the ideas and demands of the bourgeoisie were crucial to structural transformation of Stockholm’s public musical life. The old Royal institutions still constituted the core of the public musical life but were adapted to the new bourgeois society. The process of institutionalisation within the musical life was characterized by organisational functions, but also by social institutionalisation of practices within the four main areas mentioned above. The bourgeois ideas of musical Bildung played a significant role in the processes of institutionalisation and professionalization, as it illuminates the priorities and proclivities underlying this process. Several aspects of this development are related to influences from early nineteenth-century musical idealism. The structural transformation of public musical life in Stockholm during the period 1840–1890 laid the foundation for the further developments in the 20th century, and its impact is in some respects evident still today.