<p>Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. '</p><p>Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. </p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen. </p><p>Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.</p>

Under de senaste fem åren har tilltagande intresse i svenska kommuner riktats mot arbete med sociala investeringar. För att utveckla förebyggande lösningar på sociala problem samarbetar olika aktörer i samverkansprojekt där expertkunnande nyttjas över organisatoriska gränser. På så vis utgör projekten värdefulla forum för såväl kunskapsöverföring mellan projektmedlemmar som utveckling av ny kunskap. Tidigare forskning visar emellertid att samverkansprojektens temporära natur innebär att kortsiktiga resultat sätts i fokus snarare än lärande utvärdering och kunskapsöverföring. Därtill har forskning påvisat att projektformen försvårar hantering och överföring av vunna erfarenheter och kunskaper vid upplösning av projekt, varför adekvata mekanismer för att hantera problemet betonats. Kunskapsöverföring i samband med projektorganisering har dock tidigare främst studerats i privata företag samtidigt som forskning om sociala investeringar och projektorganisering i offentlig sektor är begränsad. Föreliggande studie riktar därför intresse mot sociala investeringsfonders samverkansprojekt som kunskapsgenererande system i syfte att bidra med förståelse för hur organisatorisk kunskap kan hanteras för att stödja kunskapsöverföring inom och mellan samverkansprojekt. Med hänsyn till syftet anläggs en kvalitativ ansats och data har genererats via fallstudier av Norrköpings sociala investeringsfond samt två samverkansprojekt som bedrivs inom ramen för fonden. Dokumentstudier och intervjuer har i samspel med tidigare forskning beträffande organisatoriskt lärande, projektorganisering samt institutionell teori bidragit till studiens resultat. För att hantera och överföra kunskap inom och mellan samverkansprojekt i kommuner bidrar studien med förståelse för vikten av kontextanpassning av mekanismer för kunskapsöverföring efter kunskapsanspråk, institutionella arrangemang och avsatta resurser. I studien konstateras att olika grader av explicita mekanismer utgör ett system där mekanismer kompletterar varandra för att kunskap ska kunna överföras från individnivå till interorganisatorisk nivå. Resultaten visar även att ett starkt beroendeförhållande föreligger mellan enskilda projekt och aktiva ägare. Här framhåller vi vikten av projektöverskridande ägare etablerade på permanent basis som har möjlighet att hantera och överföra kunskap mellan enskilda projekt över tid och rum. Studien visar att ägarnas uppgift att tillgodose att projekt redan innan de initieras besitter tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna samverka är avgörande för att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbete. På så sätt minskas risken med att fel återupprepas och fokus kan istället sättas på projektens huvudsakliga syfte, det vill säga social innovation.

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare. Kunskapenfördes i vissa fall vidare via informella hanteringssätt och i andra fall gick den outnyttjad.Det visade sig att företaget inte till fullo utnyttjar den resurs som återvändares kunskaperinnebär. Utan en formell process med helhetsperspektiv finns det risk att återvändareskunskap går förlorad.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som “tyst”. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats utgörs av Michael Polanyi som grundade begreppet ”tacit knowledge”, filosofen Ludwig Wittgenstein samt Ikujiro Nonaka och Hirotaka Takeuchis SECI- modell. Resultatet av vår undersökning visar att den tysta kunskapen är något som är inneboende hos människan. Det är en omedveten erfarenhet som finns hos människan, vilken är svår att uttrycka i ord, vilket tidigare forskning bekräftar. Den tysta kunskapen kan synliggöras och överföras genom samtal och intervjuer med de andra medarbetarna eller när de nyanställda behöver hjälp, detta genom så kallad “externalisering” som innebär att tyst kunskap omvandlas till explicit och “socialisering” som är en process då anställda lär genom andras erfarenheter. Synliggörande och överförande av den tysta kunskapen blir ännu lättare när relationen mellan medarbetarna på företaget bygger på tillit och vänlighet.

Ämnet kompetensöverföring och kompetensbevaring är ett aktuellt ämne för dagens arbetsmarknad. Generationen Baby Boomers, den ovanligt stora efterkrigsgenerationen, personer födda mellan 1946 – 1964 (Valueoptions, 2015), kommer de kommande 10 åren att gå i pension vilket riskerar att även deras komptetens går förlorad. Kompetensöverföring och kompetensbevaring är även aktuellt vid ett ägarskifte eller en nyanställning. Om kompetensöverföringen inom organisationer inte sker på ett korrekt sätt så löper det en stor risk att värdefull kunskap går förlorad. Kompetensen och den tysta kunskapen är viktiga att identifiera och bevara till nyanställd personal. Vår uppsats syftar till möjliggörandet av kunskapsöverföringen samt hur man kan göra det på ett effektivt sätt. Forskningsfråga Hur kan kompetensbevaring ske i ett personalskifte utan att förlora värdefull kompetens? Syfte Syftet med studien är att se hur man på ett enkelt sätt kan genomföra kompetensbevaring utan att förlora värdefull kompetens. Resultatet kan sedan användas av företag i framtiden. Studien kommer att lyfta fram eventuella problematiska aspekter samt värdefullt verktyg för en lyckad kompetensbevaring. Förutsättningar, differenser samt möjligheter på två helt olika företag kommer att undersökas och analyseras för att nå ett resultat med studien. Metod En kvalitativ forskning har utförts med strukturerade- och semistrukturerade intervjuer på två olika företag där bakgrundsliggande aspekter har undersökts som innefattar kultur, miljö och arbetssätt som möjliggör en god kunskapsöverföring. Vi har intervjuat en HR-specialist på Fortifikationsverket samt två chefer och två rådgivare på SEB-banken. Litteraturen i studien omfattar områden där förutsättningarna för en korrekt organisatorisk kunskapsöverföring uppstår och där personalen i fråga är motiverade och har viljan att delge sina kompetenser.  Resultat Resultat av studien är en innovativ kompetenbevaringsmodell, som kan användas av företag med brister i sin kompetensöverföring vid rekrytering och bevaring av personal. Vi har undersökt förutsättningar, differenser samt möjligheter på två helt olika företag och analyserat det för att nå resultatet.  Modellens validitet har säkerhetsställts av Näshultastugor AB, ett företag som inte var insatta i studien från början, utan togs in endast för detta syfte.

Företag runt om i världen har sedan länge insett vikten av att överföra kunskap inom sin organisation för att skapa sig konkurrensfördelar. Idag saknar tekniska bemanningsföretag fungerande processer för kunskapsöverföring och resultatet är att överföring av kunskap inte är en naturlig del av företagskulturen.Syftet med denna studie är att undersöka de förutsättningar som ökar möjligheten för att kunskapsöverföring ska bli en naturlig del av företagskulturen inom tekniska bemanningsföretag. Fokus i studien är den tysta, erfarenhetsbaserade, kunskapen. För att uppnå syftet valdes kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Detta för att producera detaljrik och djupgående data för att öka förståelsen kring problematiken. En litteraturstudie genomfördes för att även lyfta fram ett teoretiskt perspektiv på problematiken.En slutsats som erhållits är att bemanningspersonalens engagemang är en avgörande förutsättning för att kunskapsöverföringen ska vara en process som är en naturlig del av företagets kultur. Att dela med sig av kunskap genom att besvara en fråga upplevs mest motiverande utifrån bemanningspersonalens perspektiv. Viljan att dela kunskap är dock inte ovillkorlig, att få uppskattning och kunskap i utbyte är ett krav. Med hänsyn till att bemanningsföretag bemannar sina anställda till externa uppdrag är även en förutsättning att bemanningspersonalen har möjlighet att interagera med varandra utan att befinna sig på samma geografiska plats.Med studiens slutsatser i åtanke, rekommenderas tekniska bemanningsföretag att implementera ett internt kunskapsforum där medarbetarna bland annat har möjlighet att dela kunskap genom informativa inlägg eller genom att besvara frågor.

Repeated mistakes within the same company is a frequent occurrence in theconstruction business. The cost for repeated mistakes within construction projectsis stated to be 10-30 percent of the project’s total revenue. Constructioncompanies usually divide their work into several projects where the employeeswork in parallel project groups. This leads to lack of knowledge and return ofexperience. Due to the lack of time often experienced in the construction business,the termination of projects is not handled properly. Conclusion meetings are not apart of the routine which in turn leaves knowledge and return of experienceunheeded.In this report, a study of Åhlin &amp; Ekeroth Byggnads AB has been performed. Thegoal was to create an understanding of how the company handles the processregarding termination of projects, knowledge and return of experience. Theunderstanding was created through interviews which together with theoreticalbackground lead to an assessment and a discussion of recommendations for Åhlin&amp; Ekeeroth Byggnads AB. Since Åhlin &amp; Ekeroth Byggnads AB is a medium-sizedcompany in Sweden, our studies’ recommendations can be practiced also by othercompanies.In this study we reached the conclusion that there are elaborate documents forhow the termination of projects should be handled and performed within Åhlin &amp;Ekeroth Byggnads AB. These documents also contain usage of knowledge andreturn of experience as well as when and how this should happen. The complex ofproblem within the construction company is that one does not follow thedocumented plan when terminating a project which leads to a suffering return ofknowledge and experience. The recommendations given in this study explain howto create a common structure for handling termination of projects. This in order tocreate participation among the employees which in turn contributes to increasedengagement and routine based terminations of projects. Further, the companyshould create a searchable database containing simple and systematic documents.It is also important to set aside time for knowledge and return of experience. Inconclusion, it is important to keep the employees motivated to prioritize knowledgeand return of experience – something that is created by participation and simple,systematic documents.

Sveriges byggbransch får ständigt kritik från olika håll i samhället, byggfel och olika former av slöseri som leder till förseningar och kostnadsökningar förekommer ofta ute på byggarbetsplatserna. Utredningar efterfrågade av svenska staten visar att byggsektorn inte tar vara på de kunskaper och erfarenheter som finns bland dess medarbetare, dokument och databaser. Flertalet personer i branschen vittnar om att samma fel upprepas kontinuerligt och menar att byggsektorn aldrig lär sig av sina misstag. Denna viktiga återföringsprocess av kunskaper benämns konventionellt som erfarenhetsåterföring och innebär generellt ett företags förmåga att samla in, strukturera, förbättra och sprida information bland medarbetare. Syftet med examensarbetet är således att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan olika byggprojekt fungerar, för att fortsättningsvis bestämma genomförbara förbättringsåtgärder som kan medföra en mer effektfull erfarenhetsåterföring mellan projekt. Metoden bestod av en litteraturstudie och en enkät. Litteraturstudien resulterade i den teoretiska referensram som låg till grund för studiens analys och slutsatser. Den hjälpte även till vid framtagningen av studiens enkät som var källan till det empiriska materialet. Enkäten skickades ut via e-mail till utvalda tjänstemän på flertalet företag runt om i landet för att ta reda på hur de arbetar med erfarenhetsåterföring. Av enkätundersökningens resultat framgick att merparten av byggbranschens tjänstemän har god kännedom kring erfarenhetsåterföring och har möjlighet till att dela med sig av kunskaper. Dock visade undersökningen också på stora problem, det saknas tydliga riktlinjer, tid fattas och arbete med erfarenhetsåterföring prioriteras lågt i branschen. Vidare används tekniska verktyg i låg utsträckning och kunskapsdelningen sker främst genom informella möten. De huvudsakliga, generella slutsatserna som studien mynnade ut i är att erfarenhetsåterföring måste börja prioriteras. Förslagsvis genom att en erfarenhetsåterföringssansvarig tillsätts som ser till att rutiner och kunskapsutbyten mellan projekt utvecklas och förbättras. Ett lätthanterligt ICT-system bör introduceras och en tydligare mötesstruktur etableras.

Denna uppsats undersöker kunskapsöverföring av tre projekt mellan arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier (BI) och fem av dess medlemsföretag. Flera studier har gjorts där dyadisk kunskapsöverföring mellan enheter i multinationella företag undersökts. Vanligen har dessa studier fokuserat på enstaka element av kunskapsöverföringen eller på enstaka enheter i en dyad eller ett nätverk. Till skillnad mot dess studier syftar denna studie till att redogöra för den dyadiska kunskapsöverföringen med hänsyn till flera faktorer. Genom att studien sker inom en annan organisation än ett multinationellt företag bidrar den till förståelse av kunskapsöverföring inom andra sorters organisationer än vad som brukar studeras. För att undersöka kunskapsöverföringen görs en fallstudie av tre separata projekt som drivs av BI och dess implementering och genomslag i fem medlemsföretag. Studien realiseras med kvalitativa semistrukturerade intervjuer av de fem företagen samt två chefer på BI. Studiens resultat visar att det finns flera faktorer som påverkar kunskapsöverföringens effektivitet. Främst den överförda kunskapens karaktär, om den är explicit eller så kallad tyst kunskap, samt företagens absorptionsförmåga som varierar beroende på flera faktorer, bland annat företagets storlek och dess existerande kunskapsreservoar.