Digitaliseringstakten inom svensk byggindustri är låg, speciellt under produktionsfasen i ett byggprojekt. Flera studier visar på fördelar med att använda mer digitala hjälpmedel, exempelvis BIM samt digital ärendehantering på byggarbetsplatserna. I och med ökade energikrav och ökad komplexitet som följd, ökar kostnaderna för installationer i byggnader. Kostnaderna uppgår i vissa fall till så mycket som 50-60% av den totala produktionskostnaden och det finns stora vinningar att effektivisera förfarandet med hjälp av digitala hjälpmedel för exempelvis samordning av de olika arbetsmomenten och ärendehantering under produktionsfasen. Trots de möjligheter och fördelar som ett mer digitalt arbetssätt kan skapa för byggproduktionen sker inte införandet av digitala hjälpmedel på bred front i de olika projekten. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandeprocessen, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie med ett fokus på installationsområdet under produktionsfasen. För att få en ökad förståelse för hur digitala hjälpmedel införs och sprids i byggbranschen samt belysa vilken roll kunskapsöverföring har vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion, har litteratur från två forskningsområden studerats närmare i en litteraturstudie: innovationsspridning samt kunskapsöverföring. Litteraturstudien mynnar ut i den teoretiska referensram som sedan användes som grund till den tematiska analys som utförts i studien. I studiens slutsats presenteras vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel, vilka är decentraliserad organisationsstruktur, kortsiktighet samt anpassning av digitala hjälpmedel. För att effektivisera införandet framkom att erfarenhetsutbyte, personligt stöd under implementering, lärdomar från pilotprojekt och fördelning av individer med digital kompetens är viktiga aspekter för att effektivisera och således öka användandet av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. / The rate of digitization in the Swedish construction industry is low, especially during the production phase. Several studies show the benefits of using more digital tools, such as BIM and digital tools for case management, at the construction sites. As a result of the increased energy requirements and complexity, the cost of installations in buildings increases. In some cases, the costs are as much as 50-60% of the total production cost, and there are great benefits to streamline the process using digital tools such as coordination of the various work moments and case management during the production phase. Despite the opportunities and benefits that a more digital way of working can create for the construction industry, the wide-fronted introduction of digital tools does not occur in the various projects. By mapping challenges when introducing digital tools in the construction phase and investigating how knowledge transfer can help streamline implementation, this study aims at investigating how construction companies can increase the use of digital tools during the production phase. To answer the purpose of the research, a qualitative case study was conducted with a focus on installation work during the production phase. To gain a better understanding of how digital tools are introduced and spread in the construction industry, as well as highlighting the role of knowledge transfer when introducing digital tools in building production, literature from two research areas has been studied in more detail in a literature study: Diffusion of innovation, and Knowledge transfer. The literature study appears in the theoretical reference framework, which was then used as the basis for the thematic analysis that was made in the study. The study's conclusion presents the challenges involved in the introduction of digital tools, which are a decentralized organizational structure, short-sightedness and adjustment of digital tools. In order to streamline the introduction, experience sharing, personal support during implementation, lessons learned from pilot projects and an even distribution of individuals with digital skills are important aspects of efficiency, thus increasing the use of digital tools during the production phase.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras. Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet. Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte: Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet? Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet? En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som bland annat berör olika koordineringsmekanismer, slutrapporten och framförallt kunskapsöverföringen och den problematik som kan uppstå kring detta fenomen. Resultatet pekar på att de informella kanalerna upplevs starka inom organisationen, där tät kontakt utgör en betydande roll för kunskapsöverföringen. Det upprättas slutdokument enligt en formell mall, vilket är en förhållandevis ny rutin för organisationen. Denna utveckling har betraktats som mycket positiv eftersom det bidrar till att en erfarenhetsbank byggs upp. Vi har dock kunnat se tendenser att det finns svårigheter att tillgå slutrapporterna genom intranätet, delvis därför att projekthanteringen har tenderat att bli en ”IT-fråga”. Vi har även kunnat tyda en efterfrågan av ett mer strukturerat intranät som placeras centralt i organisationen. Avslutningsvis har vi kunnat urskilja tendenser som pekar på att ett projektkontor skulle fungera som ett potentiellt hjälpmedel till strukturen och viss problematik som respondenterna upplever. / Today's fast-changing organizations often strive to stay competitive in the labor market, which tends to place increasing demands on the efficient dissemination of knowledge. In many cases, an organization chooses to use the project format to complete the tasks. A projects temporary nature means additional handling experience and lessons learned, especially when there is a risk that the experience is wasted when a project is finished. For this reason, there are many methods and theories that explain how the organization should capture the lessons learned and disseminate them between projects. One method consists of routine and structured creation of final reports, which includes the experience to be captured, stored and archived. The purpose of the study is to identify trends regarding the handling of the final document and the options available to spread and share experiences and lessons learned at Karlstad University. Two research questions were formulated to answer the purpose of the study: How does the handling of the final document work at Karlstad University? How does project managers perceive the opportunities to distribute and share lessons learned between projects at Karlstad University? A qualitative approach has been applied where we performed five interviews with project managers at Karlstad University. The empirical data were then analyzed on the basis of our theoretical framework of matters, including various coordination mechanisms, the final report and in particular the transfer of knowledge and the problems that may arise regarding this phenomenon. The results indicate that the informal channels perceived strong within the organization, where close contact had a significant role in knowledge transfer. The final document is made from a formal template, which is a relatively new procedure for the organization. This development has been seen as very positive because it contributes to a wealth of experience in the organization. However, we have been able to see trends that there are difficulties in accessing the final reports through the organization systems, partly because project management has tended to be a “IT-matter”. We have also been able to see a demand for a more structured system that is placed centrally in the organization. Finally, we have been able to discern some tendency’s that indicate that a project office would serve as a potential tool to the structure and certain problems that the respondents are experiencing.

Organisationer strävar efter att ha konkurrensfördelar på sina respektive marknader. Kunskapshantering är ett sätt att skapa dessa fördelar. När arbete sker i projektform skapas en tillfällig organisation för att skapa ett resultat, projektledaren har nyckelrollen i denna tillfälliga organisation. Det är denna individ som ska styra, leda och förvalta projektet på rätt väg. Kunskapsöverföring under projekt görs både formellt och informellt, men det styrande dokumentet, den så kallade slutrapporten är mer anpassad för organisationen som strävar efter att se ett effektiv och bra resultat. Kunskapshantering sker i mån av tid, detta kan utvecklas genom klara direktiv och tydliga ramar för kunskapsöverföring i projekt. Studiens resultat återspeglar att projektledarna uppfattar att organisationerna fokuserar mer på resultatet än kunskapsskapandet. De anser att det finns en tidsbrist för att kunna genomföra kunskapsöverförande på bästa möjliga sätt, nya projekt blir tilldelade och kunskaper riskerar att glömmas bort i dokument som sällan används. Undersökningen har tittat på hur projektledare arbetar med kunskapsöverföring, vilka förutsättningar som måste ges projektledarna samt hur detta kan förbättras. Därav har två dokument skapats för att förbättra arbetet kring kunskapsöverföring vid avslutade projekt. Detta genererar ett tydligt sätt för projektledare att arbeta på när det gäller kunskapsöverföring och minimerar risken att det blir ett dokument som alla andra, och kunskapen kan tas tillvara på av andra.

Kunskap har alltid setts som en viktig resurs, både för företag och den enskilda individen. Detta gör att det är av stor betydelse för revisionsbyråer att hitta effektiva sätt för juniora medarbetare att tränas in i yrket. Samtidigt påverkar digitaliseringen de flesta branscher, inte minst revisionsbranschen. Branschens ökade digitalisering kan leda till förändringar av arbetssätt, vilken medför att metoder för att överföra kunskap kan behöva anpassas därefter. I studien görs en uppdelning mellan tyst och explicit kunskap med grund i tidigare forskning. Därpå har det identifierats att den tysta och den explicita kunskapen inom revisionsbranschen kan komma att påverkas i olika grad i samband med en ökad digitalisering. Syftet med studien är att undersöka hur tyst kunskap överförs mellan juniora och seniora revisorer, och hur det påverkas i samband med en ökad digitalisering inom branschen. Vidare syftar även studien till att skapa en förståelse för hur revisorer tränas in i professionen kopplat till en ökad digitalisering. Med hjälp av en kvalitativ studie som baseras på personliga intervjuer med juniora, seniora och auktoriserade revisorer så besvaras studiens problemformulering: Hur skapas och överförs tyst kunskap inom revisionsbranschen och hur kan detta påverkas i samband med en ökad digitalisering? Studien kan genom den insamlade empirin visa på tre konkreta faktorer som upplevs bidra till hur juniora revisorer tränas in i yrket: genom interna utbildningar, att lära genom att praktisera sina kunskaper och genom feedback från kollegor. Genom empiriinsamlingen tyder denna studie på att fenomenen professionell bedömning och professionell skepticism är två typer av tyst kunskap inom revisionsbranschen som grundar sig i erfarenheter. Studien tyder även på att den tysta kunskap både överförs genom interaktion mellan kollegor och genom utbildning. Slutligen indikerar studien på att överföringen av den tysta kunskapen kommer anpassas i samband med en ökad digitalisering.

Syftet med uppsatsen var att genom iterativ intentions- och receptionsanalys undersöka begränsningar och möjligheter gällande kommunikation om ljud och intentioner. Studien är baserad i en ljudläggningsbeställning som jag utfört till spelet Wildheart. Genom teoribildning om tyst kunskap identifierades liknelser, metaforer och referenser som metoder för att underlätta kommunikation. Beställarens intention och reception kategoriserades mellan dessa tre metoder för att studera hur de används. I resultatet visas det att liknelser oftast används för att kommunicera om ljud och att metaforer och referenser används för att kommunicera intentioner. Kommunikationen har varit avslappnad och personlig. Den har skett via videosamtal, mail och chatt. I analysen redogörs förhållandet mellan liknelser, metaforer och referenser. Dessa förklaras som beskrivningar med olika abstraktionsnivåer. Liknelser används för att beskriva ett specifikt ljud, metaforer används för att beskriva helheten och referenser kan beskriva specifika ljud och helheten. Att vara medveten om dessa abstraktionsnivåer vid kommunicerandet av ljud och intentioner ges som förslag för att enklare kommunicera kring ämnet. Avslutandes ges förslag på framtida forskning för att bestämma generaliserbarheten på resonemanget gällande beskrivningarnas abstraktionsnivåer.

Ökningen av antalet personer som arbetar på distans, som var markant under coronapandemin 2020, har lett till nya utmaningar för företag som vill erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta hemifrån. Förändring av platser där medarbetare möts och interagerar kan även förändra hur kunskapsdelningen fungerar mellan de anställda, som är en viktig faktor för kompetensutvecklingen hos företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka platser för informell interaktion som finns vid distansarbete, samt hur kunskapsdelningen ser ut vid dessa. Fem intervjuer med personer vid fyra olika företag utfördes för att diskutera kunskapsdelning på respektive arbetsplats. Alla fem personer arbetade på ett kunskapsbaserat företag, med erfarenhet av minst sex månaders distansarbete. Fem nämnda platser bedömdes vara för informell interaktion; digital fika, spontant samtal för frågor, chattkonversation parallellt med möte, spontana sociala samtal och kommunikationskanaler såsom chatt. En av dessa, chattkonversation parallellt med möte, var inte möjlig vid fysiskt kontorsarbete. Två platser nämndes som saknade vid distansarbete; kaffeautomaten och korridoren. Tekniska hinder såsom fördröjningar i telefon- och videosamtal och begränsade verktyg för att rita för hand upplevdes som störande vid kunskapsdelning. Dock skapades också möjligheter till att enkelt spela in samtal med instruktioner och informationsdelning för att kunna upprepa vid ett senare tillfälle, samt upplevde en respondent det lättare att ta egna anteckningar vid möten och samtal. Indirekta barriärer såsom färre och sämre sociala interaktioner med kollegorna, har för flertalet intervjuobjekt upplevts negativt, både för välmåendet och motivationen. Hur mycket det påverkar kunskapsdelningen kan inte sägas. De två minst erfarna intervjuobjekten tycker det är en lägre barriär att fråga kollegor om hjälp via telefonsamtal än på ett kontor, men undersökningen visar inte ifall kunskapsdelningen gynnas av det.

Den offentliga sektorn arbetar alltmer i projektform, vilket kan innebära både fördelar och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring mellan projekt- och linjeorganisation är väsentlig för organisationens utveckling. Syftet med denna studie var därför att få en förståelse för projektledares upplevelse av kunskapsöverföringen mellan projekt- och linjeorganisation inom offentlig sektor. Det finns omfattande forskning inom området när det gäller den privata sektorn, dock inte inom den offentliga sektorn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med den kvalitativa metoden tematisk analys. Resultaten visar fem teman: Projektbemanningens prövningar, Den flexibla styrningens konst, Drivkrafter för lärande, Där dialog blir framgång samt Gemensamt ansvar - starkare tillsammans. Temana står var för sig men har även inbördes beroenden som länkar dem samman. Temana visar att projektledare upplever både hinder och möjligheter med kunskapsöverföring mellan projekt- och linjeorganisation. Resultatet belyser behovet av att skapa tydliga strukturer och främja kommunikation och samarbete för att underlätta denna process. Slutsatsen är att organisationer behöver vara medvetna om de utmaningar som projektledare står inför och erbjuda stöd och resurser för att hjälpa dem att hantera kunskapsöverföringen effektivt. Denna studie kan vara en del i att öka förståelsen för hur kunskap kan överföras mer framgångsrikt inom organisationer och därmed det organisatoriska lärandet och organisationernas utveckling över tid.

Idag ställs högre krav på lärare i sitt yrke, då utförandet av arbetsuppgifter kräver att ständigt uppdatera sina ämnes- samt yrkeskunskaper. Detta kan göras genom kollegialt lärande, som en form av kompetensutvecklingsinsats för lärare vilken innefattar kunskapsöverföring mellan kollegor. Denna studie har därför syftat till att undersöka lärares upplevelser av kollegialt lärande. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma lärare i två fristående högstadieskolor med samma huvudman i Stockholmsområdet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tre övergripande teman: inträffande, upplevelser och resultat av det kollegiala lärandet, samt teman som framkommit av empirin. Begreppen informellt och formellt lärande samt teorin om communities of practice (CoP) har använts som verktyg under analysen för att bidra med kunskap kring vart samt hur det kollegiala lärandet sker. Resultatet visar att det kollegiala lärandet sker framförallt genom informella aktiviteter som spontana samtal, men även genom formella aktiviteter som veckomöten eller planerade träffar. Ett välfungerande kollegialt lärande uppfattas ha stor betydelse för de intervjuade lärarna, och påverkas av både formella förutsättningar som styrning från skolledare samt känslomässiga förutsättningar utifrån individen själv och arbetslaget. Vidare anser lärarna att det kollegiala lärandet har många positiva resultat både för de själva som individer samt för eleverna och skolan i stort. Däremot finns det både individuella och organisatoriska faktorer som kan förhindra det kollegiala lärandet. Individuella faktorer handlar delvis om olika personligheter och samarbetsförmåga, och de organisatoriska faktorerna handlar bland annat om tidsbrist och för strikt eller lös styrning. Lärarna upplever delvis risker med kollegialt lärande, exempelvis ur en synpunkt att inte dela samma syn på undervisning eller elever, men de ser också stora möjligheter med att ta inspiration och lära sig av varandra. Sammanfattningsvis resulterar studien i en ökad förståelse för lärares upplevelser av kollegialt lärande, och ett förslag på vidare undersökningar inom området är att undersöka skolor där det kollegiala lärandet inte värderas lika högt som i denna skolverksamhet samt hur digitaliseringen påverkar det kollegiala lärandet.

Flera aktörer inom byggbranschen påtalar vikten av en väl fungerande erfarenhetsåterföring som skapar förutsättningar till effektivisering och förbättring av metoder och arbetsprocesser. Erfarenhetsåterföring skapar utrymme för tillvaratagande av erfarenheter som vidare kan användas och nyttiggöras i nästkommande projekt. Även dåliga erfarenheter bör identifieras och granskas i syfte att undvika upprepning av misstag och ineffektiva metoder för att vidareutveckla och förbättra arbetstillvägagångssätt samt processer. Utöver att uppfinna goda metoder, arbetsprocesser och arbetssätt möjliggör även erfarenhetsåterföring att nyttiga erfarenheter tas tillvara. Trots att många påtalar vikten av erfarenhetsåterföring så är det fortfarande något som utförs bristfälligt i många organisationer. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur erfarenhetsåterföring hanteras i investeringsprojekt inom Gatuavdelningen inom den tekniska förvaltningen i Borås Stad. Arbetet önskar skapa förståelse i hanteringen av erfarenhetsåterföring samt markera ut eventuella svårigheter i syfte att skapa en värdefull, fungerande och effektiviserad erfarenhetsåterföring inom organisationen. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie utifrån kvalitativa metoder som utförs inom Gatuavdelningen på den tekniska förvaltningen. Studien skapar bredare förståelse kring hur erfarenhetsåterföringen hanteras inom organisationen, vilket sedan kan behandlas och tolkas utifrån tidigare teorier. Medarbetarna inom Gatuavdelningen förstår innebörden och betydelsen av en fungerande erfarenhetsåterföring. Inom organisationen råder ett öppet klimat där intrycket är att flertalet är mer än villiga att dela med sig av och ta emot erfarenheter, vilket skapar bra förutsättningar för vidareutveckling. Dock utförs erfarenhetsåterföringen bristfälligt då ett tydligt och lättanvänt databasverktyg saknas, vilket mynnar ut i att arbetet utförs osystematiskt och ostrukturerat. Utöver detta saknas tydlig kommunikation från ledningen angående vilka rutiner och målsättningar som bör efterföljas i arbetet med erfarenhetsåterföring, vilket leder till oengagerade medarbetare och brist på ambition. För att effektivisering av erfarenhetsåterföring ska uppnås inom Gatuavdelningen så kan ett lämpligt första steg vara att utveckla ett nytt dokumenthanteringssystem. Utöver utvecklandet av ett system är avdelningen i behov utav att förnya och förtydliga rutiner samt arbetstillvägagångssätt för att engagera medarbetare att arbeta mot dem gemensamt uppsatta målsättningarna och sträva efter ständig förbättring. En väl fungerande erfarenhetsåterföring bidrar till utveckling av verksamheten, undvikande av återupprepande misstag samt tids- och kostnadsbesparingar. Erfarenhetsåterföringen bidrar även till att kunskap utökas samt bibehålls inom avdelningen. / Several participants in the construction sector point out the importance of a well-functioning experience feedback system that creates the optimal conditions for improving efficiency, methods and work processes. Experience feedback creates the opportunity to gain experience that can be used and applied in subsequent projects. Even bad experiences should be identified and reviewed in order to avoid repetition of mistakes and ineffective methods to further develop and improve working approaches and processes. In addition to reinventing good practices, work processes and ways of working, experience feedback also enables useful lessons to be learned. Despite the importance of feedback, it is still insufficient in many organizations. The aim of the thesis is to investigate how experience feedback is handled in investment projects within the Street Department at the Technical Administration in the City of Borås. The work wishes to create understanding in the handling of experience feedback and highlight possible difficulties in order to create a valuable, functioning and streamlined experience feedback within the organization. The objective is achieved by means of a case study based on qualitative methods carried out within the Street Department of the Technical Administration. The study provides a broader understanding of how experience feedback is managed within the organization, which can then be addressed and interpreted based on previous theories. The staff of the Street Department understands the meaning and importance of effective experience feedback. There is an open climate within the organization where everyone is more than willing to share and receive experiences, which creates good conditions for further development and improvement. However, feedback is poorly executed due to the lack of a clear and easy-to-use database tool, which results in the work being carried out in an unsystematic and unstructured manner. In addition, there is a lack of clear communication from management regarding the procedures and objectives that should be followed in the experience feedback work, which leads to disengaged employees and a lack of ambition. In order to improve the efficiency of experience feedback within the Street Department, a good first step could be to develop a new document management system. In addition to the development of a system, the department needs to renew and clarify procedures and working methods in order to engage employees to work towards the jointly set objectives and strive for continuous improvement. A well-functioning feedback system contributes to the development of the business, the avoidance of repetitive mistakes and time and cost savings. It also contributes to the development and retention of knowledge within the department.

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team-gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer. Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:   Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara  komponenter?   Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt. För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer. Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.   När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam. Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag. Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten. Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.