Kunskapsöverföring vid företagsförvärv är ett relativt outforskat område. Till följd av denna forskningslucka syftar studien till att förklara hur ett urval kunskapsintensiva företag överför kunskap efter ett företagsförvärv. Ett särskilt fokus riktas till två strategier för kunskapsöverföring: kodifiering och personalisering. Studien undersöker tre faktorer som har betydelse i ett företags val av strategierna: kunskapens natur, förkunskaper och standardisering. Det teoretiska ramverket vilar främst på begreppen kodifiering och personalisering, samt vetenskapliga artiklar som vidareutvecklat strategierna och dess implementering vid förvärv. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter som företräder fem olika företag. Studiens resultat visar att faktorerna kunskapens natur, förkunskaper och standardisering har influerat de förvärvande företagens val av strategi för kunskapsöverföring, och att personalisering och kodifiering har kombinerats för att uppnå kunskapsöverföring. Resultatet visar även att personalisering har varit särskilt framträdande, vilket kan förklaras av förvärvskontexten och av företagens kunskapsintensiva karaktär.

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team-gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer. Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:   Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara  komponenter?   Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt. För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer. Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.   När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam. Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag. Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten. Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.

Enligt det kunskapsbaserade perspektivet är kunskap organisationens viktigaste resurs. Inom dagens organisationer har olika enheter möjligheter att lära av varandra och dra nytta av den kunskapsmängd som genereras internt. För att detta ska lyckas krävs effektiva och utvecklade processer för kunskapsöverföring. I den genomförda studien undersöks hur kunskap överförs mellan systemutvecklingsteam under ett skifte från en vattenfallsmetodik till en agil metodik på företaget Folksam. Uppsatsen syftar även till att besvara vilka faktorer som främjar och hindrar kunskapsöverföring under ett metodikskifte. Med anledning av att allt fler organisationer övergår till en agil projektmetodik samt att forskningen inom den studerade kontexten är begränsad, anses en studie inom området väl motiverad. Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i kunskapsbegreppet där en diskussion kring de två dominerande kunskapsepistemologierna mynnar ut i uppsatsens förståelse för kunskapsbegreppet. Vidare diskuteras hur kunskapsöverföring kan förstås genom modifiering och förflyttning av kunskapsreservoarer, vilka utgörs av organisationens individer, verktyg och aktiviteter. Ramverket inkluderar också teorier rörande faktorer som påverkar kunskapsöverföring. Den insamlade empirin består huvudsakligen av intervjuer och observationer och visar att kunskapsöverföring mellan team sker i relativt liten utsträckning samt att de tillfällen då kunskap har överförts till stor del organiserats av de agila coacher som Folksam har konsulterat. Kunskapsöverföring främjas på grund av den liknande teamkontexten och på grund av den kunskapsstruktur som den agila metodiken medför, men hindras i och med att teamen inte är motiverade till eller inser värdet av kunskapsöverföring, vilket har sin grund i att teamen har kommit olika långt i övergången till den nya metodiken. / According to the knowledge-based view of the firm, knowledge is an organizations’ most important resource. In today’s organizations, different units have the opportunity to learn from each other and make use of the knowledge that is being generated internally. However, in order for this to succeed there is a need for effective and well-developed processes for the transfer of knowledge. In the performed study, research has been done on how knowledge is transferred between system development teams during a shift from a waterfall methodology to an agile methodology at the company Folksam. The paper also aims to answer what factors that facilitate and what factors that impede knowledge transfer during a methodology shift. As an increasing numbers of organizations change to an agile methodology and previous research within the specific context is limited, a study within the area is well motivated. The theoretical framework is based on the concept of knowledge itself where a discussion of the two dominating epistemological perspectives is concluded in the thesis understanding of knowledge. Further, knowledge transfer is being defined as either a modification or transfer of knowledge reservoirs, comprised by the organization’s individuals, tools and activities and in which knowledge is embedded. The theoretical framework also includes factors influencing knowledge transfer. The empirical foundation consists mainly of interviews and observations and shows that inter-team knowledge transfer is limited, and that the occasions where transfer does take place are generally organized by the agile coaches consulted by Folksam. When knowledge transfer takes place it is facilitated by the similar team context and by the knowledge structure entailed by the agile methodology, but impeded by the team members not being motivated or able to realize the benefits with knowledge transfer, which is rooted in the teams being in different stages of the transition to the new methodology.

<p>Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.</p>

No description available.

Bakgrund: Att lyckas med ett generationsskifte i familjeföretag kräver många sammanfallande omständigheter för att bli optimalt. På grund av att familjeföretag utgör en unik organisationsform som bygger på samspel mellan familj och företagande, beskrivs omständigheterna vara av både formell och informell karaktär. Den största bristen vid ett misslyckat generationsskifte är att företagsledare inte är tillräckligt förberedda. På grund av bristande planering tenderar många familjeföretag att inte överleva vid sitt första och andra generationsskifte. Forskningen är enig om att vissa omständigheter spelar större roll än andra, samtidigt menar forskare att familjeföretag är unika och därmed olika varandra. Vad som fungerar för en familj i en situation fungerar således inte för en annan familj i en annan situation. Hur dessa teorier ska realiseras i olika familjeföretag utgör därmed studiens problembakgrund, som syftar till att belysa hur dessa aspekter beaktas ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Syftet är att skapa en ingående förståelse om hur mindre familjeföretag formulerar och implementerar strategier kring ett förväntat generationsskifte. Studien syftar även till att beskriva hur den yngre generationen upplever sin roll som efterträdare. Metod: Fallstudier har genomförts i fyra familjeföretag inom olika branscher. I företagen har företrädare och efterträdare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien följer en deduktiv ansats där den teoretiska referensramen ligger till grund för problemformulering och intervjufrågor. Studiens teoretiska perspektiv bygger på tre huvuddelar: familj, strategi och generationsskifte vilka utsätts för empirisk granskning och analys. Slutsats: Strategier är vanligt förekommande i företag där generationsskiften är planerade till skillnad från skiften som inte är planerade. Engagemang och roller är avgörande faktorer för hur tidigt processen börjar. Detta ger en positiv effekt för hur efterträdaren upplever sin roll, och uppvisar en tydlig skillnad mellan efterträdare som erhållit kunskap från den äldre generationen mot de som inte erhållit det vid tiden för övertagandet. Efterträdaren agerar i det fallet initialt mer spontant i sitt beslutsfattande där strategierna är framväxande utan tydliga intentioner, för att sedan övergå till mer formella planer ju större kunskapsgenereringen blir. / Background: Succeeding with a generational succession in family businesses requires many coinciding circumstances to become optimal. The circumstances are described as both as formal and informal due to the fact that family businesses constitute an unique form of organization. The biggest shortcoming of a generational succession failure is that leaders are not sufficiently prepared. Due to lack of planning, many family businesses tend not to survive their first and second generational succession. Research shows that certain circumstances play a greater role than others, while researchers also believe that family businesses are unique entities and thus different from one another. What works for one family in a situation will not work for another family in a different situation. The question of how these theories should be realized in different family businesses thus constitutes the study’s problem discussion, which aims to highlight how these aspects are considered from a strategic perspective. Purpose: The purpose is to create an in-depth understanding of how small family businesses formulate and implement strategies for an expected change of generation. This study also aims to describe how the younger generation experiences their role as successor. Method: Case studies have been conducted in four family businesses where predecessors and successors of the family firms have been interviewed. The study applies a deductive approach where the theoretical framework constitutes a basis for problem discussion and interview questions. The study’s theoretical perspective is based on three main parts: family, business strategy and generational succession, which are subjected to empirical review and analysis. Conclusion: Commitment and roles are crucial factors for how early the process of succession planning begins. This generates a positive effect on how the successor experiences his role and shows a clear difference between sucessors who have gained knowledge from an older generation against those who did not recieve it. In that case, the successor initially acts more spontaniously in his decision making, where strategies tends to be emergent without any clear intentions and then move to formal planning as the knowledge generation becomes greater.

National libraries hold large, valuable repositories of often unique materials. How can we ensure that the knowledge is accessible without endangering the materials that hold the knowledge? Digital preservation is meant to solve this problem. With more and more material being accessible digitally, users are expected to do more and more of the finding on their own, instead of being guided by librarians. What kind of knowledge do the librarians have, that cannot be mediated through a system? How is the knowledge of experienced librarians passed on to new librarians? What is the difference between physical and digital materials? I have interviewed senior and junior librarians of Det Kongelige Bibliotek in Copenhagen, Nasjonalbiblioteket in Oslo, the National Library in Helsinki, and Kungliga Biblioteket in Stockholm to learn about their journey to knowledge of their collections. These collections are meant to function as a national memory. In discussing the how they learned, I compare this with how this knowledge is being passed on, preserving the nation&apos;s memory. I conclude that the focus on digitization of the collections is risking to close off the regions of the closed stacks even more, as librarians are either not allocated the time to do research, or not replaced when they retire. For the memory of the nation, and for the progress of knowledge, it is important to have staff trained in research, and also to have time allotted to pursue the advancement of their fields.

<p>Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns. Samtidigt fanns det andra delar av kunskap som fördes över på mer informellt sätt där inga strukturer eller kontroll fanns. Fungerande metoder för denna kunskapsöverföring fanns lokalt men de systematiserades inte för att på så sätt blir kontrollerbara och tillgängliga i hela organisationen.</p>

<p>Background: Amongst contemporary companies, knowledge is considered as an ever more important factor of production and hence a competitive device. Demands on well-developed processes of knowledge management are particularly high in project based companies. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate whether there is need to improve knowledge transfer between projects within the project based business of the case company, ABB Power Systems AB. If the investigation shows that such needs exist, the aim of the thesis is also to investigate the nature of these needs as well as to provide the company with suggestions on areas of improvement. </p><p>Delimitations: The thesis does not consider possible impacts of knowledge transfer within a group, or any one individual’s particular function within the organisation, on processes of knowledge transfer between projects. </p><p>Realisation: The investigation was carried out during a period of four weeks spent at the company’s main establishment in Ludvika, Sweden. It is based on 16 interviews with employees in two projects of different types, as well as observations on site. </p><p>Results: It is important for the company to identify existing types of knowledge within its business as well as to decide which one / ones to focus in its efforts to enhance the processes of knowledge transfer. Furthermore, the company is encouraged to decide upon one particular strategy on how to manage these matters. To identify a firmly established division of responsibility and to promote continuity in transfer processes is also important to the company. We believe that the presented reasoning can be useful not only to the case company but to other project based companies.</p>

<p>Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.</p><p>Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon.</p><p>Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.</p>