I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare. Respondenterna kopplar naturvetenskap i förskolan med saker som natur, hållbar utveckling, experiment, odling, kretslopp, kunskap om djur och hur allting hänger ihop. Alla intervjuande förskollärare utrycker sig positivt, och menar att det är viktigt och intressant att jobba med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ombads att beskriva en vanlig naturvetenskaplig aktivitet. Från deras svar går att utläsa två huvudsakliga grenar i den naturvetenskapliga pedagogiken, det är spontan aktivitet eller planerad aktivitet. Dessa går i sin tur att anknyta till begreppen lek, utforskande och projektorienterad i olika stor utsträckning. Det finns även ett övergripande barnperspektiv i deras svar. Samtliga respondenter lyfter fram barnens önskningar och intresse som en nyckel till barnens lärande och utveckling. Det viktiga är att fokus ligger på barnen, deras intressen och på deras frågeställningar. De betonar även hur viktigt det är att tidigt börja lära barn att det finns hot från människors sida mot miljön.

The value of knowledge and the role of subjects have been questioned in recent years. Research shows that students need knowledge through subjects that develop their ability to participate in our society, economy and democracy. Acquisition of knowledge has to be an ongoing process where students learn how to learn by practicing how to reflect, critical thinking, practice problem solving and to set up hypotheses. The PISA report shows students skills in mathematics, science and reading. Research of today are concerned that the PISA report will undermine today’s view of what knowledge is.   The aim of this study is to examine how students with learning disabilities in special school experience their education, their view of knowledge and how they experience their own progress in learning and acquisition of knowledge. The study also views how the education mirror their self-esteem.   Data were gathered through interviews with students in an upper secondary school for students with mild learning disabilities. Theory analysis is based on Dewey´s theories of education and Moira von Wright´s reconstruction of G.H Mead´s theory about human intersubjectivity. Hermeneutic analysis were used for understanding of gathered data.   The outcome of this report is that students aim to learn is for a meaningful future and they wish to get a job and earn money. Important knowledge is mainly mathematics, Information Technology and language skills.  Also to follow rules and social skills are important knowledge. There are traces of awareness in the students answers of skills of knowing that learning is an ongoing process and the importance of acquire information. The students strongly connect acquisition of knowledge to school situations. The study also shows lack of expectations from the surrounding society and in one view of self, there is a separation from themselves and important knowledge. This study also shows that the interviewed persons are aware of that others value their knowledge and that has affected their self-esteem positively.

This study is mainly centered around the use of study materials and its presence in the swedish upper secondary school curriculum from a historic perspective regarding its change and development through three different curriculums from the 1970s. The studied curriculums are Lgy 70, Lpf 94 and Lgy 11 from the respective years of the 20th century, along with a revision of Lgy 11 made in 2017 to include digital materials as a mandatory part of the curriculum. These three curriculums are the source material used in the analysis. Through the use of qualitative text analysis as the method and political history as a theoretical starting point the main question is studied. With the main question being: how have the use and presentation of study materials in the swedish upper secondary school curriculums changed since 1970? Followed by secondary questions regarding mainly the history subject and the views of knowledge presented within the curriculums. The study shows how the history subject in the swedish upper secondary school have changed over roughly 40 years alongside with the use of study materials in the curriculum. A main point of interest to understanding this change is through the understanding of the swedish decentralization of the 1970s with the aims to allow local governing instead of state governing control over the education with the state merely supervising the results of the education. This study concludes that the prevalence of study materials and their space in the curriculum has to almost all extent vanished, but with the 2017 revision to a small extent reappeared in the shape of digital tools.

När elever i årskurserna F-3 och 4-6 gör beräkningar i addition och subtraktion, är detframförallt två metoder de använder sig av, standardalgoritm, även kallad uppställning, ochskriftlig huvudräkning. Enligt forskning finns det både för- och nackdelar med bådametoderna. I detta arbete kommer lärares tankar och upplevelser av att arbeta med dessa tvåmetoder att lyftas och synliggöras genom kvalitativa intervjuer. Syftet med arbetet är dels attundersöka för- och nackdelar med de två beräkningsmetoderna men också vilken kunskapssynsom ligger till grund för lärarnas lektioner i matematik. Arbetet har också synliggjort hur välförmågorna inom matematik utvecklas av de två olika metoderna. Det resultat som framkomvisade att lärarna helst arbetar med standardalgoritm och inte låter förmågorna påverka derasundervisning i lika stor utsträckning som de 4 F:en. Det visade sig dessutom att den skriftligahuvudräkningen i större utsträckning utvecklade de fem matematiska förmågorna.

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes. Begreppet kunskap uppfattade lärarna som ganska svårgripbart och komplext. De flesta framhöll att de tyckte att man kunde dela in kunskap i olika typer och nivåer precis som Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn gör. De tyckte dock att det inte alltid var så lätt att göra dessa indelningar i olika nivåer i praktiken.Från resultatet i denna undersökning går det att se att det finns många likheter mellan lärarnas tankar kring lärande och kunskap och Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Det finns även vissa skillnader som har att göra med att lärarna använder andra begrepp och nämner andra områden än grundsynen.

Student motivation is a topic that is constantly relevant. In this literature study we have asked 'How does the personal epistemology affect the motivation in social science?'. Based on a social constructive perspective of knowledge and in relation to how motivation functions (based on an expectation-value theory), we have analyzed studies conducted in the field of personal epistemology with a meta-analytical method in order to draw a conclusion about how students’ personal epistemology influences their motivation in the field of social sciences. The result of the study is that students with a sophisticated view of knowledge, there is more motivation for learning versus students with a more simple understanding of knowledge. A sophisticated understanding of knowledge helps students to put more value in a task and expects to accomplish and understand tasks ahead of them, rather than to assess grades and other external motivational factors. In the context of the subject social sciences discursive character, a sophisticated understanding of knowledge becomes even more important for learning as the subject of social sciences is of a holistic, constructive and normative character, which can largely be equated with the knowledge that the research classifies as sophisticated.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad lärare i andra ämnen än idrott och hälsa anser är kunskap i skolan såväl som i ämnet idrott och hälsa. Det undersöktes även hur eller om samarbete sker mellan lärarnas ämnen tillsammans med idrott och hälsa. Den tidigare forskningen lyfter hur lärarna i idrott och hälsa ser på vardagen i skolan både svensk och internationell kontext. Forskningen visar även hur samarbeten kan ske mellan ämnen och att det har blivit mer förekommande att lärare i idrott och hälsa arbetar närmare med andra kollegor. Metoden för studien har varit semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Det teoretiska perspektivets utgångspunkt har varit bildningsteorier och en modell om kollegialt lärande. Resultatet visar att det finns en relativt enhetlig kunskapssyn. Det finns en god grundsyn på idrott och hälsa men det finns potential att utveckla undervisningen. Vad gäller samspel mellan olika ämnen har några uteslutit det helt medan två respondenter har samarbetet ämnesövergripande. Det finns potential bland flera om ämnesövergripande arbete. Slutsatserna som dras är att idrott och hälsa betraktas som ett viktigt ämne och det finns potential från andra ämnen att samarbeta med idrott och hälsa. Det konstateras även att olika tävlingsmoment ska undvikas.

AbstractHolmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssätt – entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan. Implementing a new method – Entrepreneurial learning in upper secondary school. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Studien syfte var att undersöka hur implementeringen av ett nytt arbetssätt, i detta fall entreprenöriellt lärande, genomförs och mottas av ett arbetslag. Vidar syftar vår undersökning till att ta reda på hur skolledare respektive lärare uppfattar att ett sådant arbetssätt påverkar elevernas motivation och möjlighet att nå målen i läroplanen.Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av sju personer vilka representerar olika områden inom skolan organisation. Anledningen till vårt val av skola är att rektorsområdet är nybildat och man har för avsikt att utveckla verksamheten mot ett entreprenöriellt lärande som arbetssätt.Resultatet av undersökningen visar att implementeringsprocessen av ett förändrat arbetssätt är problematisk i en organisation med sedan länge etablerad struktur. Undersökningen visar också att man inom organisationen inte har en gemensam samsyn och tolkning av centrala begrepp. Däremot visar det sig att alla i undersökningsgruppen är överens om att elevernas motivation har goda förutsättningar att öka genom det entreprenöriella lärandet som arbetsmetod.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Begrepp som motivation och metakognition är viktiga att ta in i lärandeprocessen. Trots pedagogernas vision och vetskap om det som undersöks framstår hinder som försvårar för pedagogerna att bedriva undervisningen som de själva önskar. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som har de styrkor som skolan mest präglas av gällande hur man tar in ny och svår kunskap har ett försprång att lyckas i ett längre perspektiv.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation.Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper.Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra. Eleverna och föräldrarna har avgörande betydelse för elevens framgång. Elevernas möjligheter att praktisera elevdemokrati och elevinflytande påverkar deras utveckling positivt.