Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska.

The purpose of this Master thesis is to deepen understanding of how the concept of information literacy is used within Swedish higher education. The empirical material consists of course syllabi from three different programmes offered at Kristianstad University, Sweden. These are analysed from a sociocultural perspective through qualitative content analysis. Using a data-driven coding frame with different categories, the method helps to define the level of clarity with which information literacy is expressed in the texts. The results of the study reveal that information literacy is seldom explicitly expressed in course syllabi. Information literacy is usually only implied or a potential connection can be discerned. It is concluded that the invisibility of information literacy as such may render it unimportant to students. It is suggested that in a sociocultural perspective, the teaching of information literacy ought to be embedded in the curricula. This requires cooperation between teachers and librarians, something which historically has been difficult to achieve. The analysis also shows that there are connections to information literacy in the syllabi in areas that are highly valued by both professions. These include creative thinking, scientific working processes and the use of information- and communication technology. By shedding light on these similarities, this thesis suggests ways of bringing the two professions closer together.

Den här uppsatsen analyserar hur geografiämnets identitet framträder i den svenska gymnasieskolans geografiundervisning i syfte att studera på vilket sätt skolämnet geografi har förändrats över tid. Undersökningens fokus har riktats mot de statliga styrdokument som innehåller skrivningar om skolämnens syften, innehåll och kunskapskrav, nämligen kursplanerna. Det empiriska material som använts för att studera förändringen av skolgeografin är alltså de tre senaste kursplanerna för geografi på gymnasienivå sedan ämnet återintroducerades i och med 1994 års läroplansreformer. För att analysera materialet har jag tagit hjälp av den tidigare forskningens teoretiska utgångspunkter gällande begrepp som didaktik, läroplansteori och geografiska traditioner. Jag har sedan använt mig av en kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Resultaten av studien visar att det skett förändringar men att det dominerande syftet med geografiundervisningen kan kopplas till den samhällsvetenskapliga traditionen av geografi. Jag finner därmed att skolgeografin har en sammanhållen identitet.

The aim of this essay was to investigate how the syllabuses of religious education have changed from 1970–2011. To do this the following questions were answered: How have the syllabuses of religious education changed from 1970–2011? What has been removed and what has been added? How have the training course objectives changed? How has the content of the syllabuses changed? The method used in this essay is content analysis. The results of this essay show that the content of the syllabuses has not changed, although it is now described in further detail. The modern syllabuses are far more detailed then the oldest syllabus. One conclusion was that Christianity was the only expressly named religion.

<p> </p><p>Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.</p>

Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling. Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11. Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid. Det har inte varit en jämn utveckling från en ämnessyn till en annan. Båda analysverktygen visar istället hur ämnessynerna har rört sig fram och tillbaka för att slutligen landa i en syn på svenskämnet som något som ska ta tillvara på och utgå från elevernas erfarenheter samtidigt som eleverna ska förberedas inför en framtid som aktiva samhällsmedborgare.

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning. Resultatet visar även att modern litteraturteori finns återspeglad i olika grad beroende på vilka värderingar som finns hos den som läser kursplanerna. Lärare har olika sorts "glasögon" som bland annat har att göra med synen på svenskämnet. / 2010ht4728

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt. Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen. Vidare höll det rödgröna blocket (S, V och MP) före att den nya kursplanen i religionskunskap inte var bra samt att lärare bör fokusera lika mycket på alla fem världsreligionerna i religionsundervisningen. / 2010ht4677

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden. Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle. Exempel på detta är problemlösningsförmåga och praktiskt tänkande. Jämförandet mellan forskningsresultat i den valda litteraturen och den inledande delen i kursplanerna ledde fram till slutsatsen att de stämmer väl överens och att skolslöjden därför i politisk mening fyller sin uppgift i dagens samhälle.