Hur upplever eleverna på skolan hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som står i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen är att undersöka den upplevda hälsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på vad eleverna lär sig under de senare åren på grundskolan därför har vi valt att intervjua 16 elever i årskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla elevernas svar till Lpo 94 är att de under hela sin skoltid följt den läroplanen.   Mycket av hälsoundervisningen sker utanför ämnet idrott och hälsa vilket resulterar i att eleverna inte upplever det som en del i hälsoundervisningen.  Då undervisningen sker i olika ämnen förstår inte alla elever att målen från kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 uppnås för de ser inte integrationen ämnena emellan. Detta resulterar i att eleverna inte upplever någon känsla av sammanhang som är det teoretiska perspektivet i den här undersökningen.    Eleverna upplever att undervisningen som de får inom hälsa är relevant och bra men att det är för lite av den inom ämnet idrott och hälsa, de skulle uppskatta fler lektionstillfällen i veckan. Detta skulle kunna ge möjlighet till mer kunskap om hur läroplanen ser ut och vad som ingår i den, ingen av eleverna vi intervjuade hade någon aning om vad som stod i Lpo 94, men de är medvetna om att den finns.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning.   Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiesyn Skolverket har hörsammat i 2019 års revidering av kursplanen i historia för årskurs sju till nio. Studien är intressant utifrån att Skolverkets revidering har varit en öppen process för externa parter att påverka genom att lämna in synpunkter i form av remissyttranden. Studien problematiserar även vilka det är som har fått genomslag för sina intressen i processen. Undersökningen genomfördes i två parallella analyser. Den första delen utgår från en jämförelseanalys av 2011 års kursplan i historia och 2019 års reviderade kursplan. Den analysmodell som användes utgick från tre tematiseringar som följer: - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en genetisk eller genealogisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en konstruktivistisk eller rekonstruktivistisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har hörsammat intressen om att historieundervisningen ska vara identitetsskapande eller fokuserad på att stimulera särskilda förmågor. Den andra delen av analysen använder samma tematiseringar för att analysera de remissyttranden som skickats till Skolverket under revideringsprocessen. Dessa remissyttranden delades in i tre kategorier: Allmänheten, akademin och skolväsendet. Analysen visade att 2019 års revidering lämnade företräde åt en genetisk och rekonstruktivistisk historiesyn samt hörsammades intressen om att historieundervisningen i högre grad ska stimulera särskilda förmågor. Den revideringen låg i linje med de intressen som representanter från skolväsendet, det vill säga lärarkåren och fackförbund, yttrat i sina remissvar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna – världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det särskilda stödet i matematik aldrig kan se likadant ut för alla, men att i de fall där det särskilda stödet sker utanför klassens ram finns viktiga faktorer att ha i åtanke. För att eleverna ska ha samma förutsättningar som sina klasskamrater att uppnå kunskapskraven i matematik ställer det särskilt stora krav på läraren, då denne inte har stöd i de normal- och högpresterande eleverna för att de svagare ska kunna utvecklas via den proximala zonen. Vidare ligger det ett stort ansvar på läraren att se till att matematiska samtal sker, så att eleverna utvidgar sitt matematiska ordförråd. Samtalet är grunden för att träna förmågorna i kursplanen i matematik, vilket leder till matematisk förståelse. Genom att använda öppna frågor i matematikundervisningen kan alla förmågor i kursplanen i matematik utvecklas.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991). The WiFi-study conducted in Sweden will explore the values that may be typical of a Swedishcontext. This work is part of the Swedish group's work in translating the WiFi study to a Swedishcontext. One way to do this is to examine whether and how the values are represented in thecurriculum for the Swedish compulsory school.The aim of this study is to identify the implications of how the use and choice of words in thecurriculum explicitly or implicitly highlights values. This is done through a critical discourse analysis.In this work it is discussed how the values is used both explicitly and implicitly in the curriculum.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs. / Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

<p>Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.</p><p>         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ”luddig” och att den borde konkretiseras något. Alla lärare använde sig av kursplanen i olika utsträckningar och merparten använde den i all planering och undervisning. Observationerna som gjordes skilde sig åt och den ene läraren hade fler punkter i kursplanen som blev synliggjorda i undervisningen. Något som båda observationerna hade gemensamt var att eleverna fick använda sig av sin fantasi i sina skriftliga arbeten. De fick möjligheten att utveckla och utvidga det redan skrivna för att stärka sina språkfärdigheter.</p><p>         Slutsatsen visar att om lärarna har kursplanen som underlag underlättar det arbetet med planering och undervisning. Även eleverna ska förstå hur kursplanens delar kan förbättra och stärka deras individuella kunskapsutveckling. I kursplanen kan de få tips om vilka mål som behöver uppnås för att eleverna ska kunna få en godkänd utbildning.</p>

Syftet med den här studien var att vinna kunskap om och ge en bild av hur lärare på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor upplevde att deras inställning i matematik påverkar elevernas inlärning i ämnet. Med studien ämnade jag även att belysa hur dessa lärare såg på kursplanen för matematik och hur dessa 4 lärare jobbade mot den. I studien tas det även upp hur dessa lärare anser att matematiken bör läras in för bästa resultat. Metoden som användes var av kvalitativ karaktär där jag använde mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sammanlagt 4 lärare, 3 kvinnor och 1 man på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor i en mindre kommun i sydöstra Sverige. Resultatet visade att båda lärarna på landsbygdskolorna ansåg att deras inställningar till matematiken påverkar eleverna medan en av de centrala skolornas lärare var likasinnad inställd som landsbygdskolornas. Den andra läraren på den centrala skolan var av uppfattningen att dennes inställning till ämnet inte påverkade eleverna nämnvärt. Angående kursplanen i matematik var alla lärare av ungefär samma åsikt. Samtliga ansåg att det var viktigt att man som pedagog är medveten om vad som står i dessa, men att de jobbade på olika sätt mot att uppnå målen i den. Hur man på bästa sätt skulle lära ut matematik var lärarna på landsbygdsskolorna av samma åsikt medans de två centrala skolornas lärare såg olikt på hur man på bästa sätt skulle undervisa i matematik. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det finns vissa olikheter mellan de centrala skolornas och lärares på skolorna på landsbygdens uppfattning om fenomenet, men det finns även likheter.

<p>Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.</p>

Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.          I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ”luddig” och att den borde konkretiseras något. Alla lärare använde sig av kursplanen i olika utsträckningar och merparten använde den i all planering och undervisning. Observationerna som gjordes skilde sig åt och den ene läraren hade fler punkter i kursplanen som blev synliggjorda i undervisningen. Något som båda observationerna hade gemensamt var att eleverna fick använda sig av sin fantasi i sina skriftliga arbeten. De fick möjligheten att utveckla och utvidga det redan skrivna för att stärka sina språkfärdigheter.          Slutsatsen visar att om lärarna har kursplanen som underlag underlättar det arbetet med planering och undervisning. Även eleverna ska förstå hur kursplanens delar kan förbättra och stärka deras individuella kunskapsutveckling. I kursplanen kan de få tips om vilka mål som behöver uppnås för att eleverna ska kunna få en godkänd utbildning.