This master thesis has been carried out at Scania R&D at the department of Powertrain Control System Development during the winter 2011/2012. The purpose of the thesis was to produce a method that with the result of troubles codes from the field testing would be able to say something about the maturation of a component, in this case the VGT, variable geometry turbocharger. To start with, it was necessary to investigate hich information was available. After the information been summed up in tables and charts, this so that it was possible to understand the huge amount of data, the calculations started. Since the thesis was about maturation of a component the proportions were calculated of components that had a trouble code in contrast of those who passed the test without a trouble code. This Thesis includes background information about basic of statistics and about the company Scania and its testing process. The reader will also be able to read a short section about the component VGT. The proportions from the testing were analyzed together with the proportion from the customer with the help of linear regression. A connection between the two proportions could be shown. About the possibility of predicting when software will be ready for release, unfortunately it was not possible to produce a method for this, since the different tests had different conditions. Therefore instead a chart for displaying the results from the field testing was produced in a way that a comparison between different software versions could be made. To not break the confidentiality agreement all values are made up by the author. / Populärvetenskaplig sammanfattning Utfallet av felkoder är ett sätt att mäta resultatet av testningen av mjukvaran i fordon. Felkoderna används för att se vad som är fel och för att kunna informera om vilka åtgärder som måste vidtas. Det är sista delen i testprocessen fältprov och felkoderna som uppstår under fältprov som har varit av intresse för rapporten. Examensarbetet har utförts vinter 2011/2012 på Gruppen Powertrain Control Systems Development, Test Coordination and Support på Scania, Forskning och Utveckling i Södertälje. Examensarbetet har utrett om det går att använda felkodsutfallet i fältprov för att kunna uttala sig om mognad hos en komponent samt om det är möjligt att prediktera när en godkänd mjukvara kommer vara möjlig att leverera. Den aktuella komponenten för rapporten är VGT som står för variabel turboladdare. Data från fältprov och kundfordon sammanställdes och analyserades. Tabeller och grafer togs fram för att tydligt kunna visualisera det insamlade datamaterialet. Då examensarbetet hade fokus på komponentnivå lades stort fokus på proportion av VGT med felkodsutfall. Då uppmätt proportion i fältprov jämfördes med uppmätt proportion hos kundfordonen med hjälp av linjär regression framgick ett samband efter att outliers, avvikande värden, hade rensats bort. När det kom till att hitta en metod för att uttala sig om mognaden och kvalitén hos komponenten uppstod det tyvärr problem då de olika testerna har mycket olika förutsättningar då det är olika många fordon som går i olika drift testerna emellan. För att på ett tydligt sätt visa resultatet från fältprov för att kunna göra jämförelse mjukvaruversioner emellan, togs en graf fram som redovisar hur långt de felfria respektive de icke felfria testerna har körts, hur många fordon som har haft respektive inte haft ett VGT-relaterat fel samt avslutningsvis en beräkning av km/felkod. För att inte bryta sekretessavtalet med Scania är samtliga värden fiktiva.

Abstrakt Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens “Allmänna råd” och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas. Nyckelord: Kvalité, praktik, fastighetsmäklarstudenter, fastighetsmäklare, handledare.

Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis. Den specialpedagogiska utvärderingen görs främst på individnivå och framförallt i ämnet svenska. Kommunen lever i stora drag upp till kraven på utvärdering enligt styrdokumenten.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om huruvida specifikt inriktad högskoleutbildning mot fritidshem hos personalen respektive avsaknaden av densamma har någon betydelse för verksamheten och hur det påverkar personalens arbete i fritidshemmet ur såväl fritidspedagogers som rektorers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativundersökning där sex fritidspedagoger och fyra rektorer intervjuats. Resultaten av studien har analyserats med hjälp av Colnerud och Granströms (2013) professionsteoretiska begrepp: auktoritet, yrkesmässig autonomi, systematisk teori och egen kontrollerad yrkesetisk. Några resultat som redovisas i studien är hur fritidspedagogers utbildning bidrar med en kunskapsbas med verktyg och modeller för ett legitimt arbete i fritidshemmet. Något som också påvisas är hur fritidspedagoger har svårt att stänga ute obehörig personal trots att det framkommer hur outbildad personal bidrar till lägre kvalité i verksamheten och yrkets tillsynes låga status. En slutsats som dragits av studien är att fritidspedagoger måste och förväntas ta ett större ansvar för att bedriva verksamheten när de arbetar med outbildadpersonal. En annan slutsats som dragits är att en verksamhet med högskoleutbildad personalförväntas vara en verksamhet med hög kvalitet där arbete utförs i enlighet med fritidshemmetsuppdrag och där barns lärande och utveckling ställs i fokus.

Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens "Allmänna råd" 3 och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas.

Miljöbyggnadscertifieringarna har ökat markant sen systemet lanserades och allt fler byggnader uppförs i Sverige idag med stort miljöfokus. Men hur bra är kvalitetskontrollerna som ska säkerställa att byggnaden uppfyller certifieringskraven? Denna rapport syftar att svara på hur noggrant kvalitetskontrollerna för certifiering av Miljöbyggnad utförs samt hur bra dessa kontroller är på att säkerställa certifieringen ur ett kvalitetsperspektiv. För att svara på syftet så undersöks och kartläggs det vilka kvalitetskontroller som gjorts på referensobjektet framtidens US i Linköping. Efter att kvalitetskontrollerna kartlagts så har de utvärderas och fått ett betyg efter utvärderingsparametrar som tagits fram i samarbete med energiexpert, kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Alla olika typer av kontrollers betyg har lett till ett samlat indikatorbetyg som återspeglar hur bra kontrollerna kring varje indikatorn är på att säkerställa kvalitén på certifieringen. Resultatet ger en spridd bild över hur bra kontrollerna är på att säkerställa kvalitén på certifieringen. Det förekommer höga felmarginaler i kontrollerna och detta leder till ett sämre betyg. Generellt så har indikatorbetygen varit väldigt bra när det gäller att säkerställa kvalitén på certifieringen.

Intresset för hälsa har lett till att konsumenter efterfrågar högre kvalité där fokus inte längre enbart är pris. Allt eftersom kvalité hamnar i centrum är det intressant att undersöka hur kvalité skapas. En produkt som tydligt följer denna trend är kaffe. Denna uppsats ämnar undersöka hur svenska kafferosterier skapar kvalité på kaffe genom en studie av sex rosterier av varierande storlek i Sverige. Studien följer en kvalitativ struktur som utformats efter en av de dominerande teorierna inom kvalitetsforskning, Total Quality Management, där analysmodellen primärt baserats på The Juran Trilogy. Resultatet visar att råkaffe är den viktigaste faktorn för skapandet av kvalité vid samtliga rosterier, däremot råder skilda meningar kring förhållandet till certifieringar. Författarna fann även att råkaffe inte är den enda faktorn som skapar kvalité, utan att mycket av kvalitetsskapandet ligger i relationen mellan rostare och odlare, samt den kunskap människor i produktionen besitter.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskan är arbetsledare i omvårdnadsteamet och har ett stort ansvar i omvårdnadsarbetet. Inom hälso- och sjukvård är arbetsbelastningen en utmaning relaterat till underbemanning. Underbemanning kan uppstå på grund av att det inte finns tillräckligt med personal eller att vårdarbetet blir tyngre och kräver mer resurser.  Något som kan få konsekvenser i sjuksköterskans arbete och i mötet mellan sjuksköterska och patient.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden.  Metod: Litteraturstudien har utformats efter Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed som slutligen gav 13 artiklar efter relevans- och kvalitetsgranskning. Samtliga artiklar granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för att säkerställa artiklarnas kvalité.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbemanningens påverkan på omvårdnaden var att den blev av sämre kvalité. Omvårdnad som emotionellt och praktiskt stöd, patientutbildning och läkemedelshantering uteblev också då sjuksköterskor inte hade tid att utföra sina arbetsuppgifter på grund av underbemanning. Slutsats: Omvårdnadskvalitén påverkades av underbemanning på ett negativt sätt i form av att vissa omvårdnadsårgärder senarelades eller uteblev. Sådana åtgärder var avvikande läkemedelshantering, uteblivet stöd och utbildning till patienten och dennes anhöriga.

Endoskopiska undersökningar har blivit vanligare och ökat i antal. Detta på grund av den  ökade livslängden. Möjligheten att behandla och att bota sjukdomar har också blivit bättre.  Screening av kolorektalcancer leder också till ett ökat antal patienter. De endoskopiska  undersökningarna har tidigare endast utförts av läkare. För att patienterna inte skall behöva  vänta för länge på undersökning har det införts endoskoperande sjuksköterskor runt om i  världen. Omvårdnaden runt de patienter som behöver genomgå endoskopiska undersökningar  är mycket viktig då undersökningarna kan upplevas som obehagliga och smärtsamma.    Syftet är att belysa vad som finns beskrivet angående patienttillfredsställelse och kvalité vid  endoskopiska undersökningar genomförda av sjuksköterskor.      Metod som valts till detta arbete är forskningsöversikt. Sammanlagt ingår 19 artiklar från  olika delar av världen.    Resultatet visar att patienttillfredsställelsen är god och att många patienter föredrar  endoskoperande sjuksköterskor. Kvalitén på undersökningarna var god och i jämförelse med  läkare är sjuksköterskor mer noggranna och finner flera avvikande fynd. Dock tar de  sjuksköterskeutförda undersökningarna längre tid i jämförelse med undersökningar utförda av  läkare.     Enligt denna forskningsöversikt har artiklarna i detta arbete visat att patienttillfredsställelsen  är god vid endoskopiska undersökningar genomförda av sjuksköterskor. Resultatet av denna  studie visar att sjuksköterskor genomför endoskopiska undersökningar med god kvalité och  med hög säkerhet för patienterna. Detta sammantaget med att väntetiderna för  undersökningarna kan kortas med hjälp av sjuksköterskor kan här ses en vinst för patienterna.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.