Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka förskollärarnas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Nio förskollärare från fem förskolor deltog i studien. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer gjordes. Vi utgår från ramfaktorteorin för att ta reda på vilka faktorer som kan komma att påverka ramarna, i detta fall blir det systematiska kvalitetsarbetet en ram. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning finner de svårigheter med att genomföra kvalitetsarbetet i praktiken. Dessutom har förskollärarna olika uppfattningar och förståelse för hur arbetet ska genomföras. Studien visar att förskollärarna använder olika arbetsstrategier och verktyg i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Men de avsevärda svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet, brist på resurser, brist på tid, brist på kompetens, personaltäthet och barngruppsstorlek. Enligt förskollärare bidrar detta till ett hinder att utföra det systematiska kvalitetsarbetet, vilket i sin tur kan komma att påverka förskoleverksamheten i förhållande till de krav som bland annat Skolverket ställer. Utifrån förskollärarnas upplevelser och erfarenheter med hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs, är förskollärarna kritiska till hur kvalitetsarbetet kan leda till verksamhetens utveckling. / The purpose of this study was to investigate which factors that might come to affect teacher´s systematic qualitywork in preschool. Nine preschool teachers´s from five diverse preschools participated in the study. A qualitative method has been used in the study, and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical understanding is based on framefactor theory. The framefactor theory includes frames, such as time, which creates or does not create the opportunity to perform a process. The result shows that, according to the preschool teachers` opinion, they find it difficult to carry out the quality work in practice. They have different perceptions and understanding of how the work should be carried out. The study shows that preschool teacher´s use different work strategies and tools in the work with the systematic quality work. Based on the current experiences of preschool teachers of how the systematic quality work is conducted, preschool teachers are critical of how quality work can lead to the development of the preschool.

Syftet med den här kvalitativa studien är att beskriva pedagogers och vårdnadshavares uppfattningar kring kvalitéer i kommunikationen dem emellan i förskolan. Problemet vi uppmärksammade i studien var bristen på kunskap kring hur pedagoger och vårdnadshavare skapar och upprätthåller en bra samverkan med hjälp av kommunikation då man i tidigare studier belyst att kvalitén i kommunikationen varierar. För att försöka förstå vad som anses som kvalitéer i kommunikationen har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt nå en djupare förståelse kring fenomenet utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att både pedagoger och vårdnadshavare på olika sätt karaktäriserar bland annat förhållningsätt, ömsesidighet, tillgänglighet, förtroendeingivande och variation som kvalitéer i kommunikationen. Slutsatsen blir därför att flera kvalitéer i kommunikationen avgör hur samverkan mellan hem och förskola utvecklar sig. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett svar på att höja läraryrkets status. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt namn och inte bara vara ”ett utskrivet papper”.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur några förskollärare som alla utbildade sig innan införandet av Läroplan för förskolan 98, uppfattar yrkets professionella utveckling. Med införandet av en läroplan ville regeringen höja kvalitén och likvärdigheten, detta förstärktes sedan också med revideringen som kom 2010. Revideringen innebär att förskollärarna nu har det pedagogiska ansvaret för verksamheten. År 2011 började också steget mot att förskollärare ska ha behörighet och legitimation. Från juli 2015 är det endast legitimerade förskollärare som får ansvara för undervisningen i förskolorna. Jag intervjuade sju förskollärare som alla gått sin utbildning innan 1998. Mitt val av metod blev kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Utifrån teorin och tidigare forskning i ämnet professionalitet i förskolan blev mina val av centrala begrepp barnsyn, professionalitet, kvalité och likvärdighet. Detta var begrepp som återkom i tidigare forskning kring förskolläraryrkets professionella utveckling tyckte jag mig se.Mitt syfte blev aktuellt när jag läste om att Malmö kommun hade beslutat att alla förskolor likvärdighet ska gås igenom och därför hade de anställt fem kvalitetsstödjare vars uppdrag var att åka ut till Malmös alla förskolor för att prata med förskolorna kring detta (kvalitetsstödjare, 150405). Jag intervjuade en av dessa fem för att höra hur de såg på de centrala begrepp som mitt arbete har. Denna intervjun gjorde jag i syfte att få mer insikt i ämnet.Mitt resultat och slutsats är att förskollärarna upplever att införande av läroplanen har inneburit ökad professionalitet. Även om inte alla sju förskollärare hade samma syn på begreppen likvärdighet och kvalité så hade de barnen i fokus, barnen fick vara med och påverka. Detta utifrån att deras barnsyn var förändrad i och med införandet av läroplan vilket de också påpekade. Kvalitetsstödjarna menade att likvärdiga förskolor just innebär att barnen ska få vara med och påverka. En annan slutsats är att vidareutbildning är viktig för förskollärarna. Watts (2009) såg i sin studie att de som jobbar med yngre barn lätt ger upp om att vidareutbilda sig. De förskollärarna jag intervjuade pratade varmt om att ta eget ansvar för vidareutbildning

I vår studie vill vi bidra med kunskap om hur rektorer och förskollärare arbetar för att skapa en likvärdig förskola. I läroplanen för förskolan finns det inga konkreta riktlinjer om hur arbetet ska gå till för att skapa en likvärdig förskola för alla barn. Skolverket (2021) skriver att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning, lika kvalité och utbildningen ska verka kompenserande mot hemmet. I läroplanen (2018, s. 7) står att läsa att ” i samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”. Studien behandlar rektorers och förskollärares syn på arbetet mot en likvärdig förskola. Genom intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer har vi försökt få svar på våra frågeställningar: Vilka möjligheter med att arbeta mot en likvärdig förskola beskrivs i förskollärarnas och rektorernas utsagor? samt Vilka utmaningar med att arbeta moten likvärdig förskola beskrivs i förskollärarnas och rektorernas utsagor? Studien har använt delar av Sven Perssons (2015) rapport om likvärdig förskolan som ett teoretiskt verktyg. Resultatet i vår studie visar att rektorer och förskollärarna strävar efter att utbildningen ska utgå från barnens förutsättningar och behov men att utmaningar finns såsom ökade barngrupper, tidsbrist och personal med otillräcklig utbildning. Sammanfattningsvis visar studien att arbetet mot en likvärdig förskola ska utgå ifrån barnens förutsättningar och ge barnen möjlighet att utforska och utvecklas. Enligt Persson (2015, s. 16) ska personalen på förskolan lägga stor vikt vid att skapa pedagogiska relationer med barnen där personalens utbildningsnivå blir betydelsefull för att uppnå en god kvalité på utbildningen. Samarbetet med vårdnadshavare gör det möjligt för personalen på förskolan att skapa bättre förutsättningar utifrån barnens intresse .Det är ledning och huvudmän som har det största ansvaret att skapa förutsättningar åt personalen på förskolan så att de kan skapa en hög kvalité på utbildningen.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten. / Objective: How nurses in residential care reflect on quality follow-ups and its possible consequences for nursing care. Method: Semi-structured interviews with six nurses. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman's method. Main Results: To witch degree quality follow-ups and national quality registers are integrated in Nursing care and its development is central to if these are seen as support or as obstacle to good nursing care quality. Double documentation contributes to nurses working more consultative and administrative. This reduces the time for nursing observations and guiding the nursing staff as well as contributes to national quality registers being perceived as hindrance. The nurses used their professional expertise and clinical experience to a greater degree than registry data in nursing care assessments. These were seen as too complex to be captured in questionnaires. Conclusion: The nurses perceive that they work under severe time constraints. Time is specified as essential for quality of nursing care. In decisions about quality indicators registrations nurses’ total workload should be taken into account. Registrations should be integrated into medical record used so nurses’ re-prioritizations not have negative consequences for nursing care quality.

An expansion of an already existing production presents challenges from a productionengineering perspective. The challenges lie partly in ensuring that the new productionstructure optimally serves the requirements imposed on the production, but also inpromoting improvements in quality and elimination of problems, known as unknowns,which already exists in the production. Before an expansion, SPD in Sala wants toinvestigate how a new production facility should be designed and organized, this inorder for the production in the new plant to be able to maintain a higher tempo andquality than the current plant. The work is based on examining the company and its products first, carrying outunstructured qualitative interviews with management and employees, gatheringempirical data and then, with the support of well-established literature in the field, theorize possible concepts that would meet the challenge well or in the other hand, alleviate the problems identified at present day. The result consists of two possible layout concepts based on different process-systems, as well as concrete proposals that on their own would lead toimprovements in quality, work safety and reduction of lead times on the company'sproducts, but mainly served as a background to the design of the layout concepts, asthese improvements have as far as possible been incorporated into the concepts. The conclusion is that companies that have limited their time and resources to solvingproduction and quality-related problems in their processes have potentially greatprofits to do if they all have these in mind when working towards increasedproduction and investing in a new production facility.

Background and problem discussion: Society's increased concern about environmental pollution, the greenhouse effect, climate change and human rights violations have inspired business practices that take greater account of social responsibility. This has led to the fact that since 2017 it is mandatory for companies of a certain size to report non-financial information on how they deal with social and environmental issues in a sustainability report. An industry that has high pressure to report how they work for sustainable development is the aviation industry, but previous studies show that there is uncertainty about how to report sustainability and that it has led to a lack of quality in the reports. Purpose: The purpose of the study is to examine and add understanding of quality in sustainability reporting. The study also aims to compare sustainability reports over time and examine if the quality within sustainability reporting has changed. Method: This study uses a comparative and longitudinal research design. The study is based on a qualitative research strategy with quantitative elements using a qualitative content analysis. An encoding scheme is used to assess the companies' sustainability reports. Results: The study's empirical data shows that the quality of the sustainability reports within European airlines has improved considerably between 2015-2018, but there is still room for sustainability reporting to develop. Through a review of the companies‟ sustainability reports, you can see a clear direction that the sustainability reports are showing more and more similarities in terms of quality, and the companies have focused most on improving the reporting of trends over time as well as their performance in environmental issues. / Bakgrund och problemformulering: Samhällets ökade oro kring miljöförstöring,växthuseffekten, klimatförändringar och kränkningar av mänskliga rättigheter har inspirerattill affärsmetoder som tar större hänsyn till socialt ansvar. Detta har lett till att det sedan 2017 är obligatoriskt för företag av en viss storlek att redovisa icke-finansiell information kring hur de bemöter sociala och miljörelaterade frågor samt utmaningar i en hållbarhetsrapport. En bransch som har hög press på sig att redovisa på vilket sätt de arbetar för en hållbar utveckling är flygbranschen, men tidigare studier visar att det råder en osäkerhet kring hur man ska hållbarhetsrapportera och att det lett till en bristande kvalité på rapporterna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samt tillföra förståelse för kvalité inom hållbarhetsredovisning. Vidare syftar studien till att jämföra hållbarhetsrapporter över tid och undersöka om det skett någon förändring gällande hållbarhetsredovisningens kvalité. Metod: Denna studie använder sig av en komparativ samt longitudinell forskningsdesign. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med kvantitativa inslag där en kvalitativ innehållsanalys används. Ett kodningsschema används för att undersöka företagens hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Studiens empiri visar att kvalitén på hållbarhetsredovisningen inom Europeiska flygbolag har förbättrats avsevärt mellan år 2015-2018, men det finns ännu stort utrymme för hållbarhetsredovisningen att utvecklas. Genom en granskning av bolagens hållbarhetsrapporter ser man en tydlig riktning mot att hållbarhetsredovisningarna visar alltmer likheter kvalitetsmässigt, och bolagen har lagt mest fokus på att förbättra redovisningen av trender över tiden samt deras prestationer inom miljömässiga frågor.

<p>Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att:</p><p>- reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet.</p><p>De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering.</p><p>Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.</p><p>Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.</p><p>När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts.</p><p>I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande.</p>

<p>Audit is a service of society that takes place in the public interest. To guarantee the quality of auditing a quality control is done with predetermined time intervals. The purpose of this paper is to investigate and analyze the concept quality and the procedure of the quality control and further to tie concepts like trust and ethics to the audit profession. To make the picture complete the paper also provides an insight regarding what deficiencies in quality, in other words failures, means to the audit profession. By performing semi-structured interviews with seven qualified auditors, active on different auditing firms in Skåne, substantial information was collected. The main purpose of the interviews was to find out what auditors perceive as good quality in the auditing profession and to clarify the performed procedure concerning internal quality control. The respondents’ experiences and reflections are compiled in an empirical analysis where similarities and differences are described. To simplify the picture the auditing profession is put in relation to everyday situations where Lisa makes everyday purchases where quality, trust and control have a great significance for the choice she is about to make. The result is based on the respondents’ perceptions and the theory we used. The paper result in a position that quality is hard to define and that the easiest way to define it is to conform to current regulations. Another result is that the quality control is necessary to demonstrate confidence to stakeholders and that an audit failure is when the auditor fails to comply with his/her planning.</p> / <p>Revision är en samhällsnyttig funktion som sker i allmänhetens intresse. För att säkerställa kvalitén på revideringen utförs kvalitetskontroller med bestämda tidsintervall. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera kvalité och förfarandet vid kvalitetskontrollen samt att knyta an större begrepp som förtroende och etik till revisionsbranschen. För att ge en komplett bild ger uppsatsen även en inblick över vad brister i kvalitén, genom misslyckanden, innebär för revisionsbranschen.</p><p>Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju kvalificerade revisorer, verksamma på olika revisionsbyråer i Skåneregionen, samlades väsentlig information in. Intervjuerna syftade till att få en uppfattning om vad revisorn anser vara god kvalité inom revisionsbranschen samt klargöra hur en intern kvalitetskontroll går till. Respondenternas erfarenheter och reflektioner sammanställs i en empirisk analys där likheter och skillnader utgör analysen.</p><p>För att ge en förenklad bild av revisionsbranschen ställs den i relation till vardagliga situationer i en slutanalys där Lisa har huvudrollen. Lisa gör vardagliga inköp där kvalité, förtroende och kontroll har stor betydelse för vilket val hon kan tänkas göra. Resultatet utgör respondenternas uppfattningar i relation till den teori vi har använt. Uppsatsen resulterar i ett ställningstagande om att kvalité är svårdefinierat och att det lättaste är att definiera kvalité genom att följa gällande regelverk, att kvalitetskontrollen behövs för att visa tillit till intressenterna samt att ett misslyckande är när revisorn misslyckas med att följa sin planering. </p>