Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung & Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Inledning: I dagens samhälle finns en medvetenhet kring klimatförändringar som drabbar jorden och det ställs även krav från samhället att företag ska ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Det har därför blivit vanligt att företag med hjälp av hållbarhetsredovisning, publicerar information kring deras sociala och miljömässiga påverkan till interna och externa intressenter för att öka företagens legitimitet. Samtidigt ställs det även krav på att företag arbetar mot ett jämställt samhälle för världens alla människor och visar en mångsidig sammansättning av olika demografiska egenskaper hos sina anställda. Eftersom styrelsen i företag ansvarar för strategiska beslut som arbetet med hållbarhet är det intressant att undersöka hur styrelsens sammansättning kan påverka kvalitén på hållbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan styrelsens sammansättning och företags kvalité på hållbarhetsredovisning, med fokus på de demografiska egenskaperna kön, kulturell bakgrund, generation och utbildning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv forskningsansats där utgångspunkt har tagits i teorier som beskriver varför företag frivilligt hållbarhetsredovisar och teorier som beskriver hur styrelsens demografiska egenskaper kan påverka företagens prestation. Genom en kvantitativ forskningsmetod har information kring företags styrelser och hållbarhetsredovisning samlats in från 226 stycken företag noterade på Nasdaq Stockholm. Resultat och slutsats: Studiens resultat är att de demografiska egenskaperna hos styrelsen som undersökts inte har någon påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalité. Däremot finns ett positivt samband mellan företags och styrelsers storlek och kvalitén på hållbarhetsredovisningen. / Introduction: In today's society there is awareness about climate change and society has demands about social and environmental responsibilities in corporations. Therefore it has become usual for corporations to publish information about sustainability activities to stakeholders, to increase the legitimacy of the corporation. At the same time society demands that corporations are working towards an equal society, by presenting a versatile composition of demographic characteristics of their employees. Since the board in corporations are responsible for strategic decisions such as sustainability reporting, it is interesting to examine how the composition of the board affects the quality of sustainability reporting. Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the composition of the board and the quality of the sustainability reporting in corporations, with focus on the demographic characteristics gender, cultural background, generation and education. Method: The study was based on a deductive research approach with starting point in theories that describes why corporations voluntarily reveal information about sustainability activities and theories that describes how characteristics of the board can affect performance. Through a quantitative research method information about the board and sustainability reporting have been collected from 226 corporations listed on Nasdaq Stockholm. Results and conclusions: The findings of the study is that the demographic characteristics of the board that was researched, have no impact on the quality of the sustainability reporting. However, the study shows a positive relationship between quality and the size of corporations and boards.

Sammanfattning Skolverket (2018) bedriver sedan 2015 ett utvecklingsarbete som strävar, med hjälp av ett riktat statsbidrag, att öka utbildningens likvärdighet och stärka förutsättningar i förskolan för att kompensera för barns olikheter. Det ekonomiska stödet är avsett att minska antalet barn i barngrupper, där de yngsta barnen är prioriterade. Denna studie vill ta del av hur utbildningen i förskolan kan utformas och hur förändringsarbetet i att skapa mindre grupper gestaltar sig i praktiken. Syftet är att vidga kunskaperna om hur förskoleverksamheten kan utformas för att främja de yngsta barnens omsorg, utveckling och lärande. Studien genomförs genom att studera pedagogernas upplevelser av förändringsarbetet för att frambringa mindre barngrupper, på en förskola som har tilldelats statsbidrag. Undersökningen genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt samtalspromenader som är redskap av kvalitativ karaktär. De valda metoderna ger möjlighet att sammanföra pedagogernas uttryck för att skapa en bild av hur förändringsarbetet ser ut på en småbarnsavdelning. Resultatet visar att flera områden har genomgått förändringar i struktur, fysisk miljö och pedagogiskt ledarskap, allt för att skapa mindre barngrupper. De strukturella förändringarna berör avdelningens grundstruktur, barnens uppdelning i två mindre grupper samt schemaläggning av barns aktiviteter ute och inne. Fler rum har skapats på avdelningen för att vistas i med små grupper samt vid behov kunna samlas i en stor barngrupp. Miljön har anpassats och tillgängliggjorts mer för barnen för att främja barnens omsorg, utveckling och lärande i de nya gruppsammansättningarna. Förändringar i pedagogiskt ledarskap resulteras i att en pedagog arbetar självständigt och ansvarar för ett mindre antal barn. Dessutom visar resultat att mindre barngrupper främjar pedagogernas arbete med omsorg, utveckling och lärande.

Vad definierar en bekväm kalsong? Vanligt förekommande problem, med kalsonger, är försämrad resår samt sömmarnas kvalité och hållbarhet. I följande studie analyseras och granskas boxerkalsonger, med syfte att, teoretiskt, presentera en kalsong som tål tvätt i 60°C och att torktumling, utan att kvaliteten förändras. I rapporten har olika metoder använts för att få fram ett grundligt resultat. Sex olika typer av boxerkalsonger har tvättats och torktumlats, för att testa deras hållbarhet. Samma kalsonger har analyserats i resåren, vad gäller dess material och bindningar, samt i sömmarna. Genom kvalitativa intervjuer med experter kunde vi få svar på varför boxerkalsongerna är utformade på olika sätt, hur det påverkar kvaliteten samt vad det beror på. I slutsatsen presenteras, teoretiskt, vad som definierar en bekväm kalsong i boxermodell, enligt oss. Slutsatsen grundar sig på vad de testade kalsongerna visat för resultat genom tester, information från kalsonganvändare och intervjuer med experthjälp inom området. I studien har det framkommit att resårens komfort påverkas främst av valet av garntyp, det är viktigt att vara konsekvent. Det visade sig att det snarare var sömmarnas placering, än dess struktur som definierade en bekväm kalsong. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syftet med arbetet var att jämföra den traditionella- och prefabricerade byggmetoden ur ett ekonomiskt perspektiv där man har tagit till hänsyn flera olika aspekter utöver de givna prisuppgifterna, såsom arbetsomkostnader, tidsplan och yttre omständigheter. Studien har avgränsats genom att undersöka håldäcks- och platsgjutna bjälklag. Med ett grundligt jämförande identifierades förbättringsmöjligheterna med avseende av byggtid, kvalité och ekonomi. Kortare byggtider, låg kostnadsgrad samt en hög kvalité är det primära i dagens bostadsbyggande. Det utförs olika typer av satsningar där förbättring av teknik, material samt metod har lett till att användning av förtillverkade betongelement har ökat. Vid användning av förtillverkade betongelement uppstår en effektivitets- och produktivitetsförbättring i byggprocessen. I studien användes en kvantitativ metod, där intervjuer bidragit till att nödvändiga detaljer från yrkesverksamma individers kunskap samlats in, vilket senare har öppnat fältet för analys. För att komplettera utsagor från de yrkesverksamma användes sektionsdata som gav oss ytterligare fakta att bygga resonemangen kring. Resultatet av denna studie visar på att prefabricerade bjälklag är 27% lönsammare än platsgjutna bjälklag ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom användning av håldäckselement har arbetet utförts fyra gånger snabbare jämfört med platsgjutna bjälklaget. / The purpose of this study was to compare the traditional- and prefabricated general method from an economic perspective. Other aspects also has been taken into consideration when comparing was for example labor costs, the schedule and external circumstances. The study has been delimited to only compare hollow-core slabs and situ cast beams. Improvement opportunities were found through a similarity review regarding construction, quality and economy. Shorter time in the construction, lower cost ratio and a higher quality is the foremost important in today´s society. There are ongoing improvements on the technology, materials and methods that are used, and by these improvements the use of prefabricated concrete elements has increased. The use of prefabricated concrete elements gives an effective and productivity enhancement in the construction process. A quantitative method was used with interviews that contributed with necessary details from the workers and their knowledge. The details that has been collected has made it possible to analyze the field. Further facts from the additional section data has been used to complement the knowledge from the workers. The results from the study shows that prefabricated flooring are 27% profitable than situ cast beams from an economical perspective. It is four times faster to build with prefabricated floors.

<p>This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was:</p><p>• The size of the company was of great importance in both choices.</p><p>• Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices.</p><p>• Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases.</p><p>• Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree.</p><p>• We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.</p>

<p>Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder:</p><p>”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?”</p><p>Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna.</p><p>Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från.</p><p>Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006.</p><p>Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscherna samt en sammanställning av Svenska Large Cap.</p><p>Slutligen resulterade studien i ett konstaterande att införandet av en obligatorisk revisorrotation skulle ha en inverkan på de bolagen som är noterade på Svenska Large Cap.</p>

<p>Idag finns det många aktörer inom fastighetsmäklarbranschen. Det är en tuff konkurrens och det är viktigt för fastighetsmäklarföretagen att fokusera på alla olika delmoment vid förmedlingen. Att skapa goda kundrelationer är därför en förutsättning för att behålla och locka nya kunder till sig. Nöjda kunder ger företaget ett gott rykte vilket i sin tur leder till att andra får en bra uppfattning om företaget. För att kunna skapa goda kundrelationer räcker det inte med att prestera bra på en del av förmedlingen, ex annonsutformning, utan alla delar måste ha lika hög kvalité för att kunderna ska få en positiv bild av företaget.</p><p>I denna studie har vi genom enkäter undersökt vad kunder förväntar sig på en visning samt tydliggjort vad fastighetsmäklarna idag tror att kunderna förväntar sig. Litteratur som behandlar begreppet kundtillfredsställelse belyser idag att det är viktigt att företaget vet vad en kund förväntar sig för att kunna leva upp till kundens förväntningar.</p><p>Efter att ha studerat befintlig litteratur kunde vi se ett mönster hos de olika forskarna/författarna. För att få en bra översikt över den litteratur vi ansåg vara relevant valde vi att göra en egen teoretisk modell som denna studie har byggt på. Modellen visar kundens förväntningar följt av kundens upplevelser d v s huruvida kunden blir nöjd eller inte, kundtillfredsställelsen och avslutas med kundens slutliga utvärdering av tjänsten.</p><p>Studien har bland annat visat att förväntningarna är väldigt olika från kund till kund men framförallt anser vi att den har visat att kunden inte direkt har förväntningar på själva visningen utan på själva objektet. Den enskilda kunden har precis som Zeithaml,</p><p>Berry och Parasuraman i sin forskning kommit fram till personliga behov och de påverkar i sin tur förväntningarna. När det kommer till denna tjänst, vad spekulanter har för förväntningar på en visning, märks det ganska snabbt, främst genom kommentarer från spekulanter och iakttagelser från vår sida att det först och främst inte är visningen spekulanterna har förväntningar på. Det är själva lägenheten som är det intressanta och som de har höga förväntningar på.</p><p>Visste då fastighetsmäklarna att det var det här spekulanterna förväntade sig av deras visning? Ja i det stora hela uppnåddes spekulanternas förväntningar på visningen ochvissa saker har de lyckats uppnå trots att de inte trodde att det var vad kunderna förväntade sig.</p><p>Något som var anmärkningsvärt i studierna var dock att de flesta spekulanterna går ifrån visningen med uppfattningen att bemötandet varit bra men inte så mycket mer än det. Vi tycker att detta är något som företaget bör arbeta med, de bör kunna erbjuda något extra till sina kunder som gör att kunderna går därifrån med uppfattningen att bemötandet varit något utöver det vanliga.</p>

This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was: • The size of the company was of great importance in both choices. • Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices. • Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases. • Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree. • We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.

Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder: ”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?” Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna. Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från. Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006. Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscherna samt en sammanställning av Svenska Large Cap. Slutligen resulterade studien i ett konstaterande att införandet av en obligatorisk revisorrotation skulle ha en inverkan på de bolagen som är noterade på Svenska Large Cap.