Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på att bedriva undervisning i relation till de resurser som finns tillgängliga i verksamheten, samt hur de förstår begreppet undervisning. För att samla in data har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare från fyra olika förskolor i en mellanstor stad i mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats med metoden innehållsanalys samt utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att hinder i undervisningen kan bero på bland annat barngruppens storlek samt att personalen är frånvarande av olika anledningar. Men resultatet visar också konkreta tips på hur förskollärarna genomför undervisningsuppdraget i förskolan genom att de skapar strukturscheman och delar på barngruppen. / The aim is to contribute knowledge about preschool teachers’ perspective on teaching in relation to the resources that are available in the preschool, and how they understand the concept of teaching. To collect data, I have chosen to use a qualitative interview method. The interviews were conducted with five preschool teachers from four different preschools in a medium-sized town in central Sweden. The collected material has been analyzed using the content analysis method and Bronfenbrenner's ecological system theory. The results show that obstacles can be due to, among other things, the size of the group of children and that the staff is absent for various reasons. But the results also show concrete tips on how the preschool teachers carry out the teaching assignment in the preschool by creating structure schemes and by dividing the group of children.

Interiör inredning i bilar idag är en faktor som konsumenter värderar högt. För att sticka ut i marknaden krävs det att alla delar upplevs högkvalitativa. Det medför att det ställs allt större krav på interiöra komponenter i bilen. Studien är i samarbete med Volvo Cars och mer specifikt deras Perceived Quality-avdelning då det är denna avdelning som fokuserar på upplevd kvalité och arbetar för att Volvo Cars bilar ska upplevas högkvalitativa. En viktig del av den interiöra inredningen är belysning. Denna studie har som mål att besvara hur stora differenser det kan vara på luminansnivåer innan det mänskliga ögat märker skillnad. De metoder som använts är observationer och experiment. Observatörer blev visade fyra olika lysande punkter där deras uppgift var att förklara när de upplevde skillnad samt hur de upplevde skillnaderna. Mätdata insamlades med luminanskamera som sedan analyserades. Data som insamlades redovisades och analyserades. Data användes sedan för att påvisa hur mycket luminansnivåer interiört i bilar kan differera innan skillnad upplevs. / Interior design in cars today is a factor that consumers value highly. To stand out in the market, it is required that all parts are experienced as high quality. This entails that there are increasing demands on interior components in the car. The study is in collaboration with Volvo Car Group and specifically their Perceived Quality department as it is this department that focuses on perceived quality and works to ensure that Volvo Car Group´s cars are perceived as high quality. An important part of the interior design is lumination. This study aims to answer how large differences there can be at luminance levels before the human eye notices a difference. The methods used are observations and experiments. Observers were shown four different luminated points where their task was to explain when they experienced difference and how they experienced the differences. Measurement data were collected with a luminance camera which was then analyzed. Data collected were reported and analyzed. Data were then used to show how much luminance levels interior in cars can differ before a difference is experienced.

Då stora förändringar skett på den svenska bankmarknaden de senaste 30 åren, dels på grund av den finansiella avregleringen men även som följd av den tekniska utveckligen, har konkurrenssituationen stärkts. Antalet banker som konkurrerar om kunderna har ökat och bankerna måste därför arbeta hårt för att både behålla befintliga samt få nya kunder.Kunderna utsätts regelbundet för marknadsföringskampanjer där de lockas med diverse erbjudanden samt av nya eller utvecklade tjänster. Bankerna försöker finna sätt att tillhandhålla något som kan höja värdet av tjänsten/produkten för kunden.Samtidigt är kunderna på bankmarknaden lojala mot sina banker och förhållandevis få kunder byter bank, oavsett huruvida de är nöjda med den bank de har eller inte. Konkurrensverket gör bedömningen att trots de goda valmöjligheterna för konsumenterna och den starka konkurrensen bland bankerna är konsumentrörligheten väldigt trög i Sverige.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka preferenser konsumenter värdesätter i valet av sin bank, samt ur ett kundperspektiv beskriva de viktigaste delarna i ett erbjudande. Detta har undersökts genom att kvalitativt datamaterial har samlats in samt analyserats.I undersökningen har vi arbetat utifrån två problemformuleringar som rör vilka betydelsefulla delar som bör ingå i ett bankerbjudande samt vilka kvalitetsfaktorer som är mest betydelsefulla för den enskilda konsumenten. Problemformuleringarna har besvarats utifrån den empiri som samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio respondenter.I resultatet kan vi se att endast ett fåtal av respondenterna kan tänka sig att byta bank om de får ett bra erbjudande från en konkurrerande bank. Kunderna värdesätter en hög servicenivå och anser att det är mycket viktigt att kunna ha förtroende samt känna tillit till sin bank.

Mellan den 20 januari och 2 mars 2016 producerar jag totalt 26 låtar med syfte att undersöka misslyckande, effektivitet och kvalitet. Så kallat kvantitativ produktion visar sig i jämförelse med kvalitativ produktion vara mer effektiv, främja kreativa beslut och känneteckna en tydlig musikalisk idé.

No description available.

<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

The purpose of this study has been to examine online travel magazines as an information source and as a virtual service scape. The traditional travel magazines are facing a change due to the technological development and the web has become an important platform for both customers and companies. The virtual service scape opens new opportunities for interaction and we found a great interest in examining which possibilities and limitations travel magazines are facing. This study is based on a qualitative approach because we wanted to gain a deeper understanding and a complete picture of our chosen subject. We have completed six interviews; three of them were consultants, one publishing director, one editor and a research student. The good variety of respondents contributes to a broader perspective and useful knowledge.In chapter five we present our conclusions on the basis of our empirical analysis. We have found in our paper that travel magazines are much more available than traditional magazines because of the possibilities the web provides. Some of the main conclusions are that online travel magazine as virtual service scapes enables interaction and involvement between customers, and the company, which creates new opportunities but also constraints. Since this is a qualitative study it is difficult to create a comprehensive picture of the final conclusions, thus we refer to Chapter 4 Empirical and theoretical Analysis and Chapter 5 Conclusion, to get a deeper understanding of our study.

The development of technology and the mechanization in the Swedish forestry has during the last 60 years resulted in depopulation of the country side and due to that the amount of distance forest owners has increased. Therefore the forest companies need to make some adjustments in order to keep the distance forest owners as customers and to attract new ones. The purpose of this essay was to examine and analyze the distance forest owners satisfaction with Södras service offering and quality of service and further develop some proposals for action. A web-based survey was sent out to 634 distance forests owners in Stockholm, Sweden, all members of Södra. 269 respondents participated in the survey and of them, 27 did also participate in a follow-up telephone interview. The results show that the members generally was satisfied with the service offering and the quality of service. Suggestions for improvement regarding the service offering is all about implementing forest management courses in Stockholm and including providing financial and generational counseling, also on location in Stockholm. The quality of service can be improved if the inspector changes the way of working towards an even more customer adapted way and also improve the dialogue with the entrepreneurs. Further suggestions for improvement is to a greater extent welcome complaints and to give some compensation and/or apologize when it is motivated.

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,