The aim of this study is to explore the information work of medical librarians regarding the information need of nurses and how to facilitate this in the best way. Five semi-structured interviews with medical librarians were performed to get their perspective regarding nurses information need, the information need of the librarian and their role in supporting nurses information seeking in their evidence-based practice. Then analysing the results using theory of professions and adding the concepts of cognitive authority and legitimacy. The width of nurse practices makes a general information need hard to pinpoint and with that a difficulty to have a general working solution tailored to every practise. The results further show lack of time as a major issue, ignorance of the librarian's ability to help is another, paired with an issue of reaching nurses to advertise what the library can do. Marketing of the library service could give the library an even bigger role in providing nurses with relevant new research to help in their evidence-based practice. Surveys to pinpoint information needs of separate nurse practices to tailor specific efforts, possibly paired with an investment in the library even better.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus. / The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.

Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal. Verktyget vi använt oss av, Allergirond i skolan, är en checklista som består av nio teman hälsa, inomhusmiljö, ventilation, pälsdjur, parfym, växter, rökning, kost och lokalvård. Materialet från intervjuerna analyserades i de nio teman Allergirond i skolan består av och redovisas dels tema för tema men även skola för skola. Resultaten visar att det finns mer att arbeta med på skolorna vad gäller astma- och allergiförebyggande åtgärder. / The objective of this qualitative study is to find out about school staff`s experiences at ten different schools in Malmö regarding the nine themes of Allergy Round in School. The increased prevalence of asthma and allergy has during the last decades been too rapid to only be explained as caused by genetical changes. The fast increase also has to do with changes in the physical environment and lifestyles, either through increased contact with allergens or through less contact with factors that previously protected individuals from developing allergy. As a response to this a multisectoral approach dealing with allergy issues has been initiated in Malmö. Through this cooperation schools in Malmö have been given the opportunity to join a project, aiming at strengthening the knowledge of asthma and allergy as well as to update their control regarding the factors Allergy Round in School deals with. Through Miljöförvaltningen in Malmö we have been given the task of introducing and implementing the Allergy Round in School in ten different schools in Malmö, though interviews with school staff. The tool we have used, Allergy Round in School, is a checklist of nine themes health, indoor environment, ventilation, furred animals, perfume, plants, smoking, food and sanitary care. The results from the interviews were analyzed according to the nine themes and are in this study accounted for both through theme by theme as well as through school by school. The results show that there is more to do at the schools when it comes to preventive methods of asthma and allergy.

Syftet med föreliggande studien var att undersöka om sjuksköterskors egna rökvanor påverkar attityden till tobakspreventivt arbete på sjukhuset, både till tobakspreventivt arbete med patienterna och attityden till rökfritt sjukhus. Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades och resulterade i sju olika teman: Preventiva rollen, Kunskap om prevention, Vem skall leda det preventiva arbetet, Rökkontroll, Utbildningsnivå och rökning, Sjuksköterskan, en förebild?, Vem ska hjälpa patienten vid rökstopp på sjukhuset?, Är det någon skillnad mellan icke rökande och rökande vad avser rökpreventionen?. Den preventiva rollen hamnade i fokus och skillnader fanns mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor både vad gäller preventivt omvårdnasarbete och kontroll / The aim of the present study is to investigate whether nurses smoking habits influence their attitude to tobacco prevention in hospitals, both in their work with patients and regarding their attitude to hospital smoking bans. The following question was posed: is there a difference between smoking and non-smoking nurses in patient-care activities regarding smoking prevention and control? The study is qualitative, based on qualitative interviews with six nurses at a ward of a hospital in Sweden. Interview data were analyzed and eight themes emerged: the role in prevention work knowledge of prevention who is to lead prevention work smoking control smoking and education levels the nurse as a role model who is to help the patient give up smoking possible differences between nonsmoking and smoking nurses regarding smoking prevention. The role in prevention work turned out to be central. Smoking nurses had greater difficulties in connection with preventive work and control, due to their personal experience of how hard it can be to give up smoking habits.

Omvårdnad och omvårdnadsrollen är två svårdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivå inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp då män blir allt vanligare i vården. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvårdnadsroll. För att få svar på det ställdes frågor om omvårdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar. Efter analys redovisades resultatet i tre teman: Uppfattning om omvårdnad, Processen att växa in i rollen och slutligen, Könsrollen. Omvårdnadsrollen uppfattades som ett samlingsbegrepp för allt man gör som sjuksköterska. De hade alla observerat utveckling hos sig själva i omvårdnadsrollen. De manliga sjuksköterskorna i studien hade inte observerat någon skillnad mellan mäns och kvinnors omvårdnadsegenskaper. De menade att det är individuellt men att det kanske finns någon skillnad mellan könen. / Nursing and role as a nurse are two conceptions hard to define. There is a need for increased knowledge in this area because men are getting more common in nursing. The purpose of this study was to increase the knowledge in how male nurses experience their role as nurses. To obtain answers, questions about nursing as meaning and how they experienced the process of growing in their role, were asked. The study has a qualitative research approach and was carried out through interviews with four male, professional nurses on fulltime-care-wards. After analysing the material the results were presented in three themes: The essence of nursing, The process of growing in the role as a nurse and finally, Gender. Nursing was seen upon, as a collection of all tasks that nurses have. They had all noticed that they had grown in their role. They had not experienced any differences in male versus female nurses in the essence of nursing. They thought it was individual, but that there could be a difference.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.

Syfte & Bakgrund: Marknaden har under 2022 stött på ett skifte från den tidigarenollräntan till en ränta som i skrivande stund ligger på 3%. Fastighetsmarknaden hartidigare år karaktäriserats av kraftig tillväxt, men förväntas nu svalna av. Gapet mellanmarknadsvärdet och det bokförda värdet på fastighetsbolag tyder på att marknadenförväntar sig en värdeminskning på fastigheter. Med denna utgångspunkt har ett syftetagits fram som ämnar att studera värdering av fastigheter och fastighetsbolag utifrån treolika perspektiv: aktieanalytiker, externa revisorer och externa värderingsmän. Detta föratt sedan utvärdera eventuella skillnader i deras syn på värdering och hur perioder avekonomisk osäkerhet kan påverka arbetsprocesserna. Metod: För att undersöka detta utförs en kvalitativ studie med semistruktureradeintervjuer och intervjuobjekt från samtliga tre yrkesgrupper. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att aktieanalytiker och externa revisorerser väldigt lika på vilka faktorer som idag är viktigast för värdering av fastighetsbolag,där riskfaktorer som ränteexponering och belåningsgrad kommit att bli att mer väsentligti deras värdering. Däremot kan vissa avvikelser av hur man ser på själva fastigheternasvärden identifieras mellan aktieanalytiker och värderingsmän. Värderingsmän har tillföljd av bristande transaktionsdata behövt förlita sig till analys av marknadens sentimentvid värdering av fastigheterna. Studiens bidrag: Arbetet har bidragit till att belysa oenigheter mellan yrkesgrupperna,aktieanalytiker, externa revisorer och externa värderingsmän i deras värdering avfastighetsbolag och dess tillgångar.

Typ 1 diabetes (T1D) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar barn och ungdomar 0–18 år världen över. Ett annat vanligt tillstånd som drabbar barn och unga är Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). Vården kring T1D är krävande och ADHD försvårar exekutiva förmågor. Därför har barn och ungdomar med T1D och ADHD ett ökat behov av insatser från vården där sjuksköterskor har en viktig roll vid vårdandet.  Motiv: Det saknas idag studier som lyfter fram sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn och ungdomar med en kombination av diagnoserna T1D och ADHD. Föreliggande studie kommer att skapa förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn och ungdomar med båda diagnoserna.   Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn och ungdomar som drabbats av T1D och ADHD.     Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuksköterskor (n=9) som arbetar på diabetesmottagning och vårdar barn och ungdomar med både T1D och ADHD. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.    Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda barn och ungdomar med T1D och ADHD handlade om att individanpassa vården, att skapa yttre förutsättningar och att samverka för god vård. För att individanpassa vården var det viktigt ge stöd med egenvård och rutiner, samt visa tålamod och engagemang. Att skapa yttre förutsättningar handlade om att förmedla diabeteshjälpmedel samt hantera stress i arbetet. Sjuksköterskorna samverkade med olika aktörer för barnets bästa, exempelvis är samarbetet mellan sjuksköterskan och barnens föräldrar, barnkliniken och andra professioner viktigt.      Konklusion: Studien klargör att sjuksköterskans målsättning bör vara att sträva efter att ge en god och anpassad vård till barn och ungdomar med en kombination av diagnoserna T1D och ADHD. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling av vården.

Bakgrund: Amputation av extremitet innebär en stor omställning för patienten. Som grundutbildad sjuksköterska behövs kunskap och hantering av postoperativa infektioner, sårvård samt rehabilitering men även kunskap om hur sjuksköterskan bemöter patienters psykiska välbefinnande och behov för att hjälpa patienter att hantera sin nya livssituation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera forskning om patienters upplevelse av livskvalitet efter amputation av nedre extremitet. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie med en kvalitativ inriktning. Studier som publicerats i databaserna Cinahl och PubMed har studerats, lämpliga studier valdes därefter ut och granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Därefter gjordes en innehållsanalys enligt riktlinjer från Popenoe (2021) där resultatet kategoriserades. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första var patienternas fysiska välbefinnande som inkluderade subkategorierna förändrad kroppslig medvetenhet och anpassning för en lättare vardag. Den andra huvudkategorin var psykiska välbefinnandet där subkategorierna emotionellt välmående, acceptans, finna sin nya identitet identifierades och information. Tredje huvudkategorin var socialt välbefinnande som inkluderade subkategorierna isolation, samhällets inverkan, stöd från familj och vänner samt stöd från peer support. Konklusion: Slutsatserna som dras efter att resultatet i denna studie sammanställts är att arbeta personcentrerat är viktigt. En amputation påverkar mer än enbart den fysiska aspekten och där kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion genom att identifiera eventuella omvårdnadsbehov inom de andra dimensionerna. Vården fortsätter en tid framöver för dessa patienter och sjuksköterskan behöver dessutom ha ett framtidsperspektiv för att optimera vården för dessa patienter. / Background: Amputation of a limb involves a major adjustment for the patient. As a nurse, knowledge and management of post-operative infections, wound care and rehabilitation is needed but also knowledge of how to deal with patients' psychological well-being and needs to help patients manage their new life situation. Aim: The aim of this study was to explore research on patients' experience of quality of life after lower limb amputation. Method: This is a literature review with a qualitative focus. Studies published in the databases Cinahl and PubMed have been studied, suitable studies were then selected and reviewed according to SBU's quality review template for qualitative studies. A content analysis was then carried out according to guidelines from Popenoe (2021) where the results were categorized. Results: Three main categories were identified. First was the patients' physical well-being, which included the subcategories of changes in physical awareness and adaptation for an easier everyday life. The second main category was mental well-being where the sub-categories emotional well-being, acceptance, finding one's new identity and information were identified. The third main category was socially well-being, which included the subcategories isolation, impact of society, support from family and friends and support from peer support and. Conclusion: The conclusions that are drawn after the results of this study have been compiled are that it is important to work person-centered. An amputation affects more than just the physical aspect and there the nurse can fulfill an important function by identifying possible nursing needs within the other dimensions. Care continues for some time to come for these patients, and the nurse also needs to have a future perspective in order to optimize care for these patients.

Background: In Sweden and Norway, several thousand abortions are performed each year, which means that many women come into contact with abortion care. Undergoing an abortion can be both mentally and physically stressful for the woman, both the process of making a decision, going through the abortion, and the period after. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 11 original articles with qualitative studies. All studies were carried out in Sweden or Norway. Main results: The literature study showed that women's experiences varied. Many women were satisfied with the care and felt that the health care staff supported the women in the process, despite this there were also many who were dissatisfied as women did not feel helped or seen. The information given in connection with the abortion was mostly perceived as insufficient, and the pain relief during the abortion itself as well. The treatment during the abortion could be seen as both cold and distant, and it was common for the women to feel overlooked. Opinions were divided regarding home abortions, with many satisfied with the treatment they received from health professionals during the abortion, while others did not appreciate the way the abortion was performed, largely because they did not know where to turn with questions. The help they received after the abortion was often perceived as insufficient, and many wanted follow-up after the abortion, but were not offered any time for a return visit. Conclusion: Women's experiences of abortion are different and highly individual. It mainly depends on where they received care and which healthcare staff they came into contact with, but also depending on the reasons why they choose to have an abortion. For example, it can be due to unwanted pregnancy, birth defects or socio-economic factors. The choice to have an abortion can affect women differently. Many feel satisfied with their choice, and feel that it was necessary, while the choice can still have negative consequences both physically and psychologically. Keywords: Experience, induced abortion, nursing, qualitative study, encounter / Bakgrund: I Sverige och Norge görs det flera tusen aborter varje år, vilket gör att många kvinnor kommer i kontakt med abortvården. Att genomgå en abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan, både processen att ta ett beslut, gå igenom aborten, och perioden efter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av att genomgå en abort. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar med kvalitativa studier. Alla studier var genomförda i Sverige eller Norge.  Huvudresultat: Litteraturstudien visade att kvinnors upplevelser varierade. Många kvinnor var nöjda med vården och upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen stöttade kvinnorna i processen, trots detta fanns det även många som var missnöjda då kvinnor inte kände sig hjälpta eller sedda. Den information som gavs i samband med aborten upplevdes för det mesta otillräcklig, och smärtlindringen under själva aborten likaså. Bemötandet under aborten kunde ses som både kallt och avståndstagande, och det var vanligt att kvinnorna kände sig förbisedda. Det fanns delade meningar angående hemaborter, där många var nöjda med bemötandet de fick från hälso- och sjukvårdspersonal under aborten, medan andra inte uppskattade sättet att göra abort på, mycket för att de inte visste var de skulle vända sig med frågor. Hjälpen de fick efter aborten uppfattades många gånger som otillräcklig, och många ville ha uppföljning efter aborten, men blev inte erbjuden någon tid för återbesök.  Slutsats: Kvinnors upplevelser vid abort är olika och högst individuella. Det beror främst på var de fått vård och vilken hälso- och sjukvårdspersonal de kommit i kontakt med, men även beroende på anledningarna till varför de väljer att göra abort. Det kan till exempel bero på oönskad graviditet, fosterskador eller socioekonomiska faktorer. Valet att göra abort kan sedan påverka kvinnor olika mycket. Många känner sig nöjda med sitt val, och känner att det var nödvändigt, medan valet fortfarande kan medföra negativa följder både fysiskt och psykiskt.  Nyckelord: Bemötande, inducerad abort, kvalitativ studie, omvårdnad, upplevelse