Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i skolålder. Skolsköterskor har identifierats som en profession med goda möjligheter att arbeta preventivt inom detta område. Emellertid finns en avsaknad av riktlinjer för hur preventionsarbetet mot psykisk ohälsa ska utföras av denna profession. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av preventionsarbete mot psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Metod: I denna semi-strukturerade intervjustudie deltog 14 skolsköterskor. Analysmetoden som användes var tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskorna angav att de arbetade preventivt mot psykisk ohälsa på en rad olika sätt. Dessa arbetssätt skilde sig delvis åt och i vilken utsträckning preventionsarbetet kunde prioriteras bland skolsköterskorna varierade. Den huvudsakliga anledningen till dessa variationer i arbetssätt och prioritering ansågs bero på avsaknaden av tydliga riktlinjer om hur det preventiva arbetet skulle bedrivas. Resultaten samlades i fyra kategorier: Skolsköterskans verktyg i det preventiva arbetet, Betydelsen av samverkan, Befintliga utmaningar och Framtida behov. Slutsats: Trots att skolsköterskorna utför ett omfattande preventivt arbete mot psykisk ohälsa behöver arbetet både synliggöras och tydliggöras ytterligare. Preventionsarbetet skulle därigenom kunna vidareutvecklas och möta de behov som den ökande förekomsten av psykisk ohälsa kräver. / Background: Mental illness is increasing among school aged children and youth. School nurses have been identified as a profession with opportunities to work preventively within this field. However, there is a lack of guidelines regarding how preventive work should be executed by this profession.Aim: The aim was to illuminate school nurses experiences of preventive work against mental illness among pupils in elementary school. Method: In this semi-structured interview study 14 school nurses participated. The method of analysis that was applied was thematic content analysis with an inductive approach. Result: The school nurses reported that they worked preventively against mental illness in a variety of ways. These ways of working were partly differentiated and the extent to which preventive work could be prioritized among the school nurses varied. The main reason for these variations in ways of working and prioritizing was considered to be caused by the lack of explicit guidelines regarding how the preventive work should be conducted. The results were gathered in four categories: The school nurses’ tools in the preventive work, The importance of collaboration, Existing challenges and Future needs.Conclusion: Although the school nurses execute a comprehensive preventive work against mental illness, the work needs to be made more visible and clarified. Preventive work could thereby further be developed and meet the requirements that the increasing prevalence of mental illness demands.

Den aktuella studien har genom semistrukturerade djupintervjuer med flyktingar haft som mål att utifrån flyktingars perspektiv identifiera metodologiska hinder vid studier av flyktingar. Vikten av studier rörande denna målgrupp är ständigt ökande, särskilt sett till de ökade migrationsströmmarna. Inom litteraturen delas de metodologiska barriärerna in i tre kategorier, varav dessa är strukturella, individuella och institutionella barriärer. I den aktuella studien har enbart de två förstnämnda behandlats. Teorin om socialt kapital har använts som en teoretisk referensram, då den påvisar vikten av sociala relationer och social tillit i förbättrandet av samhällsstrukturen. Resultatet som genererats inom denna studie har tytt på en någorlunda samstämmighet bland respondenterna där det råder konsensus om att det lämpligaste tillvägagångssättet för att nå ut till de är genom en organisation. Kunskap kring kultur har understrukits som viktigt, medan andra faktorer så som kön, ålder och ursprung inte varit avgörande faktorer för viljan att delta i ett forskningssammanhang. Det rådde skilda åsikter gällande den språkkunskap som intervjuaren bör ha, där det för den ena respondenten var avgörande, men inte för den andra. Slutligen rådde det konsensus gällande att vissa frågor inte var lämplig att ställa. / The current study has, through semi-structured interviews with refugees aimed at from refugees perspective identify methodological barriers in refugee studies. The importance of studies relating to this target group is constantly increasing, especially considering the increased migration flows. Within the literature, the methodological barriers are divided into three categories, which are structural, individual and institutional barriers. In this study, only the first two have been treated. The theory of social capital has been used as a theoretical framework, as it demonstrates the importance of social relations and social trust in the improvement of social structure. The result generated in this study has indicated a moderate degree of consistency among the respondents, where there is consensus that the most appropriate approach to reaching out to them is through an organization. Knowledge about culture has been emphasized as important, while other factors such as gender, age and origin have not been as decisive factors for the willingness to participate in a research context. There were different opinions regarding the language skills the interviewer should have, where it is crucial for one of the respondents, but not for the other. Finally, there was consensus that some issues were not appropriate to ask.

Johansson, P och Palm, P. Kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakultet hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär ett ingrepp i kvinnliga genitalier somän idag praktiseras i delar av världen. Könsstympning är en tradition som existerari delar av Afrika, Mellanöstern och Asien och utförs av kulturella skäl.Könsstympning strider mot kvinnors mänskliga rättigheter och medförhälsorisker. Ingreppet medför kortsiktiga komplikationer så som blödning ochinfektioner. De långvariga komplikationerna är exempelvis sexuelldysfunktionoch menstruationsproblematik. För att kunna erbjuda dessa kvinnorpersoncentrerad omvårdnad är det av största vikt att sjuksköterskor i Sverigeerhåller djupare kunskap om fenomenet. Syfte: Syftet var att belysa kvinnorserfarenheter av att vara könsstympade. Metod: En litteraturstudie som bygger påtio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För att hitta rätt data identifieradesämnesord som var kvinnor, könsstympade och erfarenheter. Litteratursökningenutfördes i CINAHL och PubMed, efter kvalitetsgranskningen återstod tio artiklarsom med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analyserades. Resultat: Efteranalysen framträdde ett tema som var psykiska och fysiska konsekvenser i detdagliga livet, som grundades på kategorierna psykiska konsekvenser, fysiskakonsekvenser samt oro och rädsla inför förlossning. Till följd av ingreppet leverkvinnorna med pågående oro, ångest samt smärta i det dagliga livet. Konklusion:Könsstympade kvinnor lider av både psykiska och fysiska konsekvenser efteringreppet. Det är där av stor vikt för den könsstympade kvinnan att sjuksköterskanär medveten om hur kvinnans dagliga liv påverkas efter ingreppet, för attsjuksköterskan ska ha möjlighet att erbjuda personcentrerad omvårdnad.Nyckelord: erfarenhet, kvalitativ studie, kvinnor, könsstympning, litteraturstudie. / Johansson, P and Palm, P. Women´s experiences of female genital mutilation. Aliterature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University:Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2019.Background: Female genital mutilation involves an intervention in femalegenitalia that are still practiced today in parts around the world. Genital mutilationis a tradition found in parts of Africa, the Middle East and Asia and is performedfor cultural reasons. Genital mutilation is contrary to women's human rights andentails health risks for the woman in the form of short-term and long-termcomplications such as infections, sexual dysfunction and menstrual problems. Tobe able to offer these women person-centered care, it´s of the outmost importancethat nurses in Sweden obtains deeper knowledge of the phenomenon. Aim: Theaim where to highlight women's experiences of being genital mutilated. Method:A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. Tofind relevant data for the literature review, subject words were identified, thesewere women, genital mutilation and experiences. Literature search was performedin CINAHL and PubMed, after the quality audit ten articles were left which wereanalyzed using a qualitative content analysis. Result: After the analysis, a themeemerged that was psychological and physical consequences in daily life, whichwas created by the categories psychological consequences, physical consequencesas well as concern and fear of childbirth. As a consequence of the procedure, thewomen live with anxiety and pain in their daily life. Conclusion: Genitalmutilated women suffer from both mental and physical consequences after theprocedure. It is of great importance for the women who has been mutilated thatthe nurse is aware of how the women´s daily life influences after the procedure, inorder for the nurse to have the opportunity to offer person-centered care.Keywords: experience, genital mutilation, literature review, qualitative study,women.

Sverige ses som ett av de ledande länderna rörande papparollens utveckling från familjeförsörjare till en mer barnorienterad roll. Papparollen belyses ur ett samhälleligt och anknytningsteoretiskt perspektiv. Tio engagerade småbarnspappor i Sverige, intervjuades om sin upplevelse av papparollen. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att papporna identifierar sig som förälder, snarare än pappa och ser sig själva som en del av en ny papparoll. Den egna pappan är en viktig inre förebild som förknippas med maskulinitet. Papporna vill vara mer delaktiga i alla aspekter föräldrarollen och strävar efter att vara både emotionellt och fysiskt närvarande för sina barn. Partnern ses som ett viktigt stöd och mansrollen ses som krävande och problematisk. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och belyser metodologiska dilemman. Vidare forskning bör riktas mot att underlätta pappors övergång till föräldrarollen.

Background: Dementia is a condition for several diseases affecting primarily the elderly population causing impaired cognitive abilities. Other complications include weight loss, nutritional concerns, diminished speech ability and personality changes amongst other. Problem: An unsatisfactory eating environment for persons with dementia can cause diminished food intake leading to increased varius health problems. Lack for insight health care professional can increase the risk for malnutrition, dehydration and deterioration in quality of life. Purpose: The purpose is to describe how health care professionals can support persons with dementia with nutrition and the chalenges that arise. Method: A systematic literature study describing synthesis according to Evans (2002). Result: The theme” adjust the meal situation” with corresponding subthemes” plan before the meal” and” plan during the meal”. The theme ”adjust the meal setting” with corresponding subthemes ”the physical setting” and ”the social setting”. Conclusion: The thesis highlights the challenges the health care professionals face in special care units for persons with dementia. The challenges with meal settings that can lead to deteriorating quality of life. The thesis also highlights the strategies implemented by the health care professionals to provide the persons with dementia nutritional intake leading to better quality of life. It was clear from the beginning the complexity the health care professionals are facing in their approach towards the persons with dementia regarding their nutritional statues. Keywords: Dementia, environment, meal, nutrition, qualitativ study.

På senare år har det diskuterats i olika medier om hur skolan ska lyckas med att få alla eleverna att nå godkända resultat i bland annat svenska och matematik. När Sverige jämförs med andra länders elevresultat, exempelvis Finland så har Sveriges ett sämre resultat. Syftet med den här studien var att ta reda på hur specialpedagoger/speciallärare i grund- och gymnasiesärskolan arbetade med läs- och skrivinlärning. Vårt fokus låg på speciallärares och specialpedagogers arbetsmetoder i läs- och skrivinlärning. Det var en kvalitativ studie och den bestod av åtta intervjuer som var halvstrukturerade. Speciallärare och specialpedagoger i grund- och gymnasiesärskolan intervjuades. Resultatet visade att specialpedagoger och speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan använde många olika metoder för att arbeta med läsoch skrivinlärning. Några av metoderna var Bornholmsmodellen, läsfixarna och att skriva sig till läsning (ASL). Flera av de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna betonade vikten av att eleverna hade bra självförtroende för att få ett bra resultat. Vikten av dialog mellan alla som arbetade runt eleverna var något som ledde till framgång för läs- och skrivinlärningen och god samverkan kan leda till att eleverna får rätt stöd. En slutsats vi kunde dra var att det var många olika metoder som används och dessa kombinerades för att det skulle passa varje enskilds elevs behov.

Bakgrund: Depression utgör tillsammans med ångestsyndrom 90 procent av sjukskrivningarna i Sverige i de fall där psykisk ohälsa är bakomliggande orsak. De två vanligaste fysioterapeutiska behandlingsformerna vid depression är fysisk aktivitet och basal kroppskännedom. Syfte: Syftet var att utifrån kvalitativa studier sammanställa hur personer med depression upplever fysisk aktivitet och träning respektive basal kroppskännedom. Material och metod: Sökningarna gjordes i Web of Science, Scopus, Cinahl, PubMed, PsycINFO och PsycARTICLES genom avancerade sökningar samt fritextsökningar. Fem studier inkluderades, fyra studier för fysisk aktivitet och träning och en studie för basal kroppskännedom. Resultat: Behandlingsmetoderna bidrog till mestadels positiva upplevelser hos deltagarna vilket skapade förkroppsligad erfarenhet och ökad kroppsmedvetenhet. Detta ledde till ökad energi och ökat deltagande i livet i stort. Deltagarna beskrev känslan av att behöva bryta sig igenom ett motstånd och att det krävdes ett engagemang för att kunna överkomma de barriärer som diagnosen innebär. Stödet utifrån belystes och fysioterapeuten ansågs inneha en viktig roll som professionellt stöd. Konklusion: Fysioterapeuter bör ha ett professionellt bemötande, bygga en förtroendeingivande terapeutisk relation, inneha ett personcentrerat vårdperspektiv och individanpassa behandlingen. Genom detta utvecklas förkroppsligad erfarenhet vilket ökar kroppsmedvetenhet och leder till strategier som förbättrar livssituationen för personer med depression. Materialet till denna litteraturstudie var begränsat och visar på att det behövs mer forskning inom områdena.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur unga med judisk tillhörighet upplever antisemitism på mikro- och makronivå för att uppnå en bättre förståelse för hur dagens antisemitism i Sverige påverkar individer med judisk religiös tillhörighet utifrån deras egna känslor kring ämnet. Det har använts semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från Sveriges storstäder. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategoriserats samt tematiserats utifrån uttalade upplevelser och känslor av upplevelserna. Resultaten visade att respondenterna upplever en ökning i antisemitism. De menar också att det bör genomföras åtgärder för att öka kunskap om antisemitism i skolan samt att få ett större fokus på ämnet inom polismyndigheten. Arbete mot en större anmälningsbenägenhet bör också prioriteras enligt respondenterna. / The purpose of this study was to research how youth with Jewish affiliation experience antisemitism on both micro- and macro level, this to gain a greater understanding of how antisemitism affects religious jewish individuals based on their own feelings towards the subject. Semistructured qualitative interviews have been used for five respondents from the largest cities in Sweden. Afterwards, the transcribed material was analyzed with qualitative content analysis, and categorized and thematised based on expressed experiences and feelings towards the experiences. The results show that respondents feel an increase of antisemitism. They also believe that actions such as increase of knowlegde about antisemitism in schools and a greater focus on the subject at the police should be done. According to the respondents, work towards more people reporting to the police should be prioritized.

Denna uppsats handlar om skolbibliotek samt skolbibliotekariers roll och litteraturfrämjande arbete. Skyltning av böcker i skolbibliotek undersöks också då denna anses vara nära sammankopplad med litteraturfrämjande verksamhet. Detta undersöks utifrån frågeställningarna: Vilka syften har skolbiblioteken och dess litteraturfrämjande arbete? Vad ingår i skolbibliotekariens arbete? På vilka olika sätt exponeras böcker i skolbibliotek? Vilka syften finns med särskild exponering av vissa utvalda böcker? De som intervjuats har varit skolbibliotekarier eller personer som tidigare varit skolbibliotekarier. Observationerna har gjorts på olika typer av skolbibliotek. Skolbibliotekens huvudsakliga syfte har framkommit vara det läsfrämjande uppdraget där bland annat särskild exponering av olika typer av litteratur ingår. Många av de intervjuade kopplar även detta till att eleverna ges förutsättningar till att bli en del av samhället, där demokrati och yttrandefrihet är nära sammankopplat med individers läsförmåga. Skolbibliotekariens uppdrag består av många olika komponenter och mycket är upp till individen bakom titeln. Särskild exponering används inom majoriteten av skolbiblioteken och alla intervjuade nämner detta som ett viktigt och effektivt sätt att presentera böcker. Syftet med denna typ av skyltning är att främja elevernas intresse av böcker. Till detta hör även att rekommendera olika typer av litteratur, där främst nyheter och böcker personalen vill rekommendera blir placerad. Skyltning av böcker har därav en betydande funktion inom skolbibliotekens litteraturfrämjande arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>

Utematematik är ett komplement till den vardagliga matematikundervisningen, men frågan är hur många lärare som väljer att använda sig av metod i sin undervisning. Den här studien syftar till att ta reda på hur stor del av matematiken som sker utomhus. Studien behandlar även frågeställningarna vad lärare tycker om, och hur de ser på utematematik, samt för och nackdelar med lärarnas arbetssätt. Min studie baseras på tre olika metoder, observationer med intervjuer och enkäter av totalt 16 deltagande lärare som jobbar i årskurserna f-1. All data som samlats in har transkriberats och analyserats, och sedan sammanfattats i ett resultat. Studiens resultat visar att lärarna ser många fördelar med utematematik, att dessa överväger de nackdelar som finns. Majoriteten av lärarna utövar utematematik en gång i veckan, men skulle gärna gå ut under fler tillfällen.