Företag har under årens gång fått en ökad press från samhället att börja ta ett större samhällsansvar. De aktiviteter som företag gör för att ta sitt samhällsansvar kan organiseras med hjälp av att företag också arbetar med hållbarhetsredovisning vilken ligger till grund för när företag kommunicerar sina hållbarhetsaktiviteter med en hållbarhetsrapport. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på effekter av företags hållbarhetsaktiviteter medan mindre forskning har utförts om själva effekterna av att företag rapporterar om sina hållbarhetsaktiviteter. Det som har framkommit av tidigare forskning är att företag genom att kommunicera sin hållbarhetsredovisning kan bygga upp sin företagsidentitet, konkurrens­kraft, legitimitet samt sin relation till både intressenter och samhället. Företag har de senaste åren genomgått flera kriser på grund av händelser i omvärlden och forskning har då kommit fram till att företags absorptionsförmåga och förmåga att förändra sig samt att agera snabbt under kriser är avgörande för företags prestation och överlevnad. Forskning om krishantering lyfter fram behovet av att vara proaktiv för att hantera kriser vilket leder fram till denna studies syfte att undersöka synen på om hållbarhetsredovisning kan vara ett användbart verktyg för företag före och under en kris. Utifrån studiens syfte har den teoretiska referensramen inkluderat intressentteorin, företags absorptionsförmåga, legitimitets­­teorin samt teori om krishantering.   Med en kvalitativ metod har data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och respondenterna omfattar yrkeskategorierna extern redovisningskonsult, revisor samt rådgivare där alla i varierande grad rådger företag om hållbarhetsredovisning. Empirin har analyserats genom tematisk analys och utifrån den visar studiens resultat och slutsatser på att hållbarhetsredovisning går att koppla till företagsidentitet och hur företag vill ses av intressenter och samhälle samt att den kan användas som ett kommunikationsverktyg för att hantera och förebygga kriser relaterade till företags förtroende och rykte. Vidare kan hållbarhetsredovisning användas av företag som ett slags lednings- eller styrdokument för att hantera förändring samt bidra till att öka företags resurser exempelvis genom konkurrens­fördelar när det gäller att attrahera kompetens och ta vara på affärsmöjligheter. Studien visar även en indikation på att företag kan använda hållbarhetsredovisning på ett proaktivt sätt som ett kris- och riskhanteringsverktyg för att upptäcka risker och bibehålla kontroll under kriser. Slutligen framkommer att strategiskt arbete med hållbarhets­redovisning tillsammans med företags absorptionsförmåga kan göra företag mer motståndskraftiga under kriser.

Denna studie avser att skapa en förståelse för klienter i missbruksbehandling och bemötande vid återfall från behandlingspersonal. Syftet med studien är att undersöka vad tidigare missbruksklienter upplevt under sin behandling och behandlingspersonals bemötande vid återfall. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Respondenterna i studien är fem tidigare missbruksklienter som har varit fria från sitt missbruk under minst ett års tid. Materialet har analyserats och tolkats med grund i begreppen handlingsutrymme, KASAM, stigma och högrisksituationer. Studiens resultat visar att när bemötande är välfungerande finns tillit och trygghet i relationen till behandlingspersonal enligt respondenterna. Resultatet visar även att det finns brister i bemötande och hantering vid återfall från behandlingspersonal. Vidare visar studien att där bemötande inte är tryggt och tillitsfullt kan respondenter känna sig ensamma och omotiverade. Flera respondenter uttrycker missnöje med utebliven behandling och bemötande från behandlingspersonal efter återfall. En slutsats som dras i studien är att det finns brister i kunskap och bemötande hos viss behandlingspersonal. Genom att få ökad kunskap inom området kan behandlingspersonal bidra med en minskad stigmatisering hos klientgruppen samt till en bättre och effektivare vård.

Demographic trends are challenging social welfare in Europe. To be able to offer effective social care and health care and meet the population's needs, requirements and expectations, a transition to Good quality, local health care is required. Digitalization and welfare technology are highlighted as important complements to be able to meet the social welfare challenges, but for digital solutions to be used and useful, they must meet the needs of users. Introducing new innovations into a complex system is also a very complicated processes, and nothing that individual actors can do on their own. In realizing the transition to Good quality, local health care to be implemented, cross-sectoral collaboration between different actors is needed. All actors in the society need to break new ground and together explore new, innovative ways of offering welfare services. The purpose was to describe participants' experiences of cross-sectoral collaboration between the municipality, region and supplier in the development of a digital solution in healthcare. The study was conducted through a participant-based approach, a so-called action research approach. The study context was a collaborative project / R&D- program that involved five workshops with cross-sectoral representation of strategically selected participants. An inductive qualitative research approach was used to gain an in-depth understanding of the experiences of the collaboration work. The data collection consisted of nine individual interviews.  Through thematic analysis, three themes and ten subthemes were identified. The result suggests that there are great similarities between cross-sectoral collaboration work and usual teamwork, but that cross-sectoral collaboration probably requires more, possibly based on its need for an interprofessional composition of people from different areas and its special focus on the development of new innovations. The analysis shows that the three themes relate to each other in a certain order, in a linear movement, which is about creating the conditions before the collaboration work, collaborating in partnership, and accelerating the joint work from collaboration to action-oriented co-creation. Furthermore, the analysis shows that there seem to be common intersections, both among the three themes, and for all of them together. From that perspective, it can be assumed that that all three themes should be included for the work to lead to expected delivery. More knowledge is needed about how different actors of society can work together in the development of digital solutions. There is also a need for more research on how national governance, laws and regulations affect this type of collaborative work and what would be needed to facilitate and enable collaborative work in the digital transformation. Keywords: cross-sectoral collaboration, digitalization, health and welfare, qualitative study, welfare technology

No description available.

Tillgången till data är större än någonsin och genom exploatering av öppna data kan verksamheter och organisationer generera nya innovativa lösningar. Tidigare studier visar att öppna data har ett högt potentiellt värde men processen att utvinna detta värde ofta är invecklad. Studien ämnar undersöka inställningen till användning av öppna myndighetsdata för företag inom den privata sektorn. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer med informanter från ett lokalt konsultföretag genomförts. Analysen av den insamlade empiriska data visar att trots ett erkänt högt potentiellt värde och tillgång till nödvändig kompetens så finns det fortfarande tvivel på öppna myndighetsdatas roll inom verksamheten. De användningsområden som visade sig intressanta är rekrytering, benchmarking mot intern statistik och underlag för expansionsbeslut. I det vardagliga arbetet identifierades inga användningsområden, vilket kan förklaras genom att företaget främst jobbar mot kunder inom privat sektor. Informanterna kände låga eller inga förväntningar och krav på sig att använda sig av öppna myndighetsdata i den dagliga verksamheten, och i de fåtal fall det kändes aktuellt beskrevs det på sin höjd som nice-to-have. Informanterna är öppna inför att använda sig av öppna myndighetsdata och tror att det kan bli aktuellt i framtiden.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ”manliga sexualvanor”, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle. Andra elever irriterade sig över filmens föråldrade kvinnobild, eftersom de tyckte att den förmedlade gamla stereotyper och förväntningar på kvinnliga egenskaper, utseenden och beteenden. Eleverna fördjupade sig i diskussioner kring individens frihet och kring vikten av att själv välja livsstil, snarare än att de sökte politiska eller kollektiva lösningar på exempelvis ”kvinnofrågan”. En del av eleverna ansåg att kvinnofrågan handlar om att stå för sin person och inte för sitt kön och de menade att bortsett från en hel del stereotypiska drag så kunde de relatera till filmen.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat.Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen.Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare.Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman. Slutsatserna är att praktiskt estetiska ämnen passar elever i behov av särskilt stöd, då de får möjlighet att tillfredställa sina rörelsebehov och att genomföra arbetsuppgifter med konkreta resultat som de själva är nöjda med. Under dessa förutsättningar får de även möjligheten att samarbeta med sina klasskamrater på ett naturligt sätt genom samtal och diskussion kring sina arbeten. Att känna att man klarar av någonting och kan slutföra en uppgift stärker dessa elever och ger dem självförtroende att även klara andra mer teoretiska ämnen. Nyckelord: läromiljö, lärande, praktiskt estetiska ämnen, barn i behov av särskilt stöd och kvalitativ metod

Med bakgrund mot att barn idag ses som kompetenta och lek ses som en tillgång för barns unika lärande, kunnande, förståelse och meningsskapande, valde vi att göra denna studie. Leken är både komplex och intressant och forskning har visat att lek, genom alla tider, har tillfredsställt barns olika behov av självförverkligande, bearbetning och kreativt tänkande. Att vara kompetent innebär även att kunna utöva makt, men hur barn utövar makt i den fria leken på förskolan belyser föreliggande uppsats. Studiens syfte är att undersöka hur barn i åldern 3-5 år utövar olika sorters makt i den fria leken på förskolan. De metoder som använts är deltagande observation, filmning och ljudupptagning. Studien visar, utifrån Foucaults maktteori, att barn utövar olika sorters makt vilka är disciplinär makt, dynamisk makt och relationell makt. Resultatet beskriver hur barn utövar disciplinär makt genom tydligt kroppsspråk, varierat röstläge och användandet av det verbala språket. Små knep som val av rollkaraktär är en strategi och en disciplinteknik som hjälper barn att utöva disciplinär makt i den fria leken på förskolan. Vidare visar resultatet att barn utövar dynamisk makt genom kommunikation, både genom kroppsspråket och verbalt. Kommunikationen fungerar som ett verktyg för att kunna förflytta makten mellan varandra i leken. Dynamisk makt skapar magin, som för leken framåt. Slutligen visar vi att relationell makt utövas genom att barn använder sin kunskap och erfarenhet för att ta eller få makt, den relationella makten är situationsbunden och uppstår där kunskapen finns. Resultatet visar även att motmakt kan ske där relationell makt utövas.

En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vårdtiden. / A qualitative study about how persons affected by stroke experience individualized information during hospitalization.

Sammanfattning/abstraktObeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school – A qualitative study on the education of pupils with severe language impairmentfrom a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective.SyfteSyftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap. Dessutom syftar studien till att belysa hur denna verksamhet och undervisning bedrivs ur ett inkluderingsperspektiv.MetodMed utgångspunkt från tidigare forskning kring språkstörning, inkludering och Vygotskijs sociokulturella syn bygger undersökningen på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av en lärare med specialpedagogpåbyggnadsutbildning och två skollogopeder från kommunikationsskolan. Undersökningsresultat har tematiserats, tolkats, analyserats och diskuterats ur ett inkluderingsperspektiv och med Vygotskijs sociokulturella teori som ramverk.ResultatUndersökningen visar att kommunikationsskolans verksamhet bedrivs för att undervisa och bemöta elever med grav språkstörning och att det är en individorienterad sådan, vilken syftar till att utveckla eleverna språkligt, socialt och kunskapsmässigt utifrån deras förutsättningar. Samtliga åtgärder som vidtas på organisations-, grupp- och individnivå gagnar skolans syfte då det språkutvecklande arbetet är anpassat för elevernas specifika behov och det professionella bemötandet av eleverna genomsyrar hela verksamheten.Placeringsprocessen är väl genomtänkt och bygger på ett kategoriskt synsätt då urvalet av eleverna avgränsas så att endast elever med primär grav språkstörning antas. Urvalet sätter en tvärprofessionell bedömning och diagnostisering av dessa elever i centrum. Under placeringsprocessen sker en del förfaranden vilka resulterar i en god kartläggning av elevernas språkliga och sociala utveckling. Man förbereder även för goda relationer och för en trygg start på skolan. Skolans verksamhet är anpassad efter elevernas specifika behov av särskilt stöd. Pedagogerna har en bred kunskap om språkstörning och man satsar på kompetensutvecklingen inom språkområdet. Klasserna består av sex till sju elever, vilka har en lärare och en assistent och på så vis har de tillgång till ett stort vuxenstöd. Klassundervisningen och arbetsmetoderna är förankrade i vetenskaplig forskning kring språkstörning. Den är även individinriktad men genomsyras av den sociokulturella synen på inlärningen då man har många inkluderingsstrategier. Inkluderingsgraden avgörs av elevernas förutsättningar. Man erbjuder gemenskap, social- och pedagogisk delaktighet i undervisningsmiljön genom arbetet i klassen, över klass- och årskursgränser och genom att samarbeta med den ordinarie grundskola som de delar skolgården med. Man håller den röda tråden tydlig genom hela skolverksamheten då man har ett kompensatoriskt förhållningssätt i arbetet med eleverna med fokus på språkutvecklingen. Eleverna börjar träna på att använda datorn och kompensatoriska datorprogram i årskurs ett och upp i skolåren. Fokus läggs på utvecklingen av elevernas kommunikativa förmåga och på ett förebyggande arbete där eleverna får stöd som möjliggör att de utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Eleverna får intensiv logopedbehandling och deras språkutveckling följs upp regelbundet av skollogopedernaDet finns ett gott samarbete i arbetslagen. De intervjuade personerna har en positiv syn på skolans verksamhet och dess beredskap för att möta dessa elever.Specialpedagogiska implikationerKommunikationsskolan är en exkluderad verksamhet där det finns medvetna pedagogiska inkluderande processer och strategier. Många av komponenterna som är önskvärda i en skola för alla är tillgängliga för eleverna där. Detta medför att denna verksamhet kan ses som en kompensatorisk pedagogisk modell som gagnar alla elever med grav språkstörning. Verksamheten utför även ett strategiskt förebyggande specialpedagogiskt arbete. Ett sådant stöd gynnar elevernas framtid och möjliggör att eleverna utvecklas så långt som möjligt utifrån deras egna förutsättningar. Studien har hittat goda skäl till att inte i första hand förespråka inkludering för elever med grav språkstörning och till att man inte bör offra dem för att placera dem i ordinarieklasser. Det handlar i högsta grad om att eleverna ska få det bra.