Bakgrund: Obesitas har i modern tid blivit en av världens största epidemier, där allt fler blir drabbade. Tillståndet kan leda till såväl somatiska som psykiatriska sjukdomstillstånd. Internationellt lever idag cirka 650 miljoner människor med obesitas. Behandlingsmetoder i Sverige syftar till både kortsiktig och långsiktig hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienter med obesitas upplevelser vid möten med vårdpersonal. Metod: En kvalitativ litteraturstudie byggd på artiklar funna genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och godkända artiklar analyserades sedan av författarna. Därefter kodades och tematiserades artiklarna för att generera ett resultat som svarar på syftet. Resultat: Resultatet bygger på elva empiriska artiklar. Totalt identifierades fyra huvudteman och tio subteman. Arbetet beskriver att personcentrering främjar god vård för patientgruppen, att det finns strukturella och systemiska brister inom vården för patienter med obesitas. Resultatet belyser även bemötandets betydelse i vårdmötet och hur det kan hindra att patienterna känner sig illa bemötta samt önskemål om hur patientgruppen hade velat bli bemötta och därmed förslag på förbättringar. Konklusion: Konklusionen av studien visar på vikten av ett multiprofessionellt, holistiskt och personcentrerat förhållningssätt och belyser även den grundutbildade sjuksköterskors centrala roll i vårdprocessen. Därtill framkom vilka utmaningar som kan vara förknippade med denna profession. Slutligen identifierades brister inom vården, både strukturella och systematiska, samt i fråga om pedagogik, bemötande och empati.

Syftet med denna studie är att studera vilka möjligheter och utmaningar F-3-lärare upplever med en språkblandad elevgrupp, det vill säga modersmålssvenska elever och andraspråkselever, när det gäller deras språk- och kunskapsutveckling. Fem F-3 lärare deltog i denna studie. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet har försett studien med en bredare förståelse för hur lärare i språkblandade elevgrupper kan gå tillväga för att gynna elevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga lärare som deltagit i studien uppger att ett kooperativt lärande är ett gynnsamt tillvägagångssätt för att utveckla samtliga av deras elevers språk- och kunskapsutveckling.

Problemlösning är en stor del av matematikundervisningen och en relevant kunskap som elever i grundskolan behöver besitta. Det är flera förmågor som tränas i arbete med problemlösning och i möte med problemlösningsuppgifter ges eleverna förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. Syftet med denna studie var att ta reda på lärares uppfattningar om vad matematisk problemlösning innebär, hur de undervisar i problemlösning, samt vad de uppfattar viktigt att ha i åtanke i problemlösningsundervisning. Detta med särskilt fokus på årskurserna 1-3. Fem legitimerade lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs 1-3 intervjuades. Deras svar transkriberades och ett resultat framkom som analyserades för att svara på studiens forskningsfrågor. Det kunde utifrån analysen konstateras att lärarna förknippar problemlösning med textuppgifter där ett problem ska lösas, vilket stämmer, men de definierade inte problemlösning på samma sätt som forskningen, att vad som är ett problem beror på vem som möter problemet och hur det uppfattas hos den personen. Det visade sig också att lärarna förespråkade att arbeta praktiskt med konkret material och med visualisering av lösningsmetoder, samt att eleverna får arbeta med problemlösning i grupper. Utifrån lärarnas uppfattningar om problemlösningsundervisning har elevernas språkkunskaper visat sig vara en påverkande faktor huruvida de klarar av att möta problemlösningsuppgifter och lärarna upplever det svårt att anpassa uppgifterna efter elevernas nivåer och behov. Lärarna behöver stötta och uppmuntra eleverna genom hela problemlösningsprocessen för att eleverna ska finna tillit till sin förmåga att kunna lösa ett problem, samt för att upptäcka elevernas svårigheter med det. Det kan utifrån studien konstateras att det är gynnsamt för elevernas matematiska utveckling att få möta och arbeta med matematisk problemlösning kontinuerligt från tidig ålder, vilket kan hjälpa dem att hantera situationer som uppstår i deras vardagliga liv.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonals upplevelser av våldsamma patienter och situationer samt att se ifall omvårdnadssituationen påverkas för en våldsam patient. Även att se vilka stödjande åtgärder arbetsplatsen kan erbjuda personal som upplevt en våldsam situation och ifall Antonovskys begrepp, känsla av sammanhang, är närvarande bland vårdpersonalen på den slumpmässigt utvalda vårdcentralen. Metoden som ligger till grund för denna studie är utav en kvalitativ inriktning med ett fenomenologiskt synsätt i bakgrunden. Data insamlades genom intervjuer med en läkare, tre sjuksköterskor och en undersköterska. Resultatet visar att vårdpersonal sällan upplevde våldsamma situationer även om det förekommer. Dylika situationer orsakade obehagskänslor hos personalen. Bemötandet av patienter var en betydande del i att försöka förhindra och dämpa våldsamma situationer. Arbetsplatsen och samhörighet mellan kollegor var av stor betydelse för att hantera situationer. / The purpose of this study is to investigate the nursing staff’s experiences of violent patients and situations, and to look into the effects that these situations can have on a nursing situation for a violent patient. Also to look into what supporting measures the place of work can offer a member of the staff who has experienced a violent situation, and whether Antonovsky’s concept, the sense of consistency is present among the nursing staff at a care centre chosen at random. The method this study is based on has a qualitative aim with a phenomenologic approach in the background. Data were collected through interviews with one physician, three nurses and one assistant nurse. The result showed that the personnel rarely experience violent situations, but that situations did occur. The most commonly experienced feeling was that of discomfort in the situation. The reception of patients took an important part in trying to prevent and subdue violent situations. The place of work and the solidarity between colleagues were also of great importance in handling these kinds of violent situations.

Matematiksamtal är en förutsättning för att stimulera elevernas resonemangsförmåga vid inlärningsprocessen. Dock förekommer variationer i tillämpning av matematiksamtal i samband med matematikundervisningen vilket kan bidra till en ojämlik undervisningskvalitet. Hufferd-Ackles med kollegor (2004) har beskrivit nivåer av matematiksamtal som syftar till att bedöma och få en förståelse för hur frågor ställs i klassrummet, vem som är huvudinnehavaren av kunskap samt vem som ansvarar för att inlärningen sker. Denna fallstudie syftar till att undersöka nivån av matematiska samtal i klassrummen med utgångspunkt i teorierna av Hufferd-Ackles med kollegor (2004). Studien syftar även till att presentera lärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar av att bedriva samtalen samt hur de anser att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom dessa. Genom observationer i tre olika klassrum samt intervjuer med tre lågstadielärare genomfördes studien och analyserades med teoristyrd tematisk analys för observationerna respektive empiristyrd tematisk analys för intervjudata. Resultatet indikerar på en låg nivå utifrån kvalitativa aspekter gällande matematiska samtal.  Den insamlade data från observationer och intervjuer visade ett samband mellan nivåerna och lärarnas upplevelser där klassrumsklimatet framträdde som den mest betydelsefulla faktorn för samtalens nivå. En trygg miljö i klassrummet gynnar samtalen och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva kvalitativa samtal såväl för lärare som för elever. Lärarna var eniga om att elevernas resonemangsförmåga utvecklas genom att bedriva matematiska samtal och att arbete i läromedel inte bidrar till detta i samma utsträckning.

Substansmissbruk är ett stort och utbrett samhällsproblem i Sverige som medför konsekvenserför både den som är i missbruket, likväl dem som står människan nära. En grupp som påverkasnegativt är partners till människor i ett substansmissbruk. För att minska de negativakonsekvenserna finns det anhörigstöd som partners har rätt till. Det är däremot otydligt enligtnationella riktlinjer vad stödet ska innefatta. Partners kan dölja sina problem för andra, vilkethindrar stödsökandet. Därav är syftet att undersöka hur yrkesverksamma verkställeranhörigstöd för partners till människor med ett substansmissbruk, och att upplysa de faktorersom yrkesverksamma anser har gett en förutsättning för partners att ingå i anhörigstöd.Insamlandet av empirin har genomförts genom fyra semi-strukturerade intervjuer med femyrkesverksamma som arbetar med anhörigstöd. Därefter har materialet bearbetats genom enkonventionell innehållsanalys och anlägger en induktiv metodansats. Med hjälp av denkonventionella analysen fann vi sex teman som legat till grund för att uppnå studiens syfte. Desex teman som har återfunnits är: drivkraft, misskreditabel, yttre förutsättningar, utförande,strukturella brister och “medberoende”. Studiens slutsats är att anhörigstöd är individanpassatoch innefattar individuellt stöd och valbart gruppsamtal. De yrkesverksamma inspireras avandra behandlingsmetoder, men de säger sig inte erbjuda behandling. Studiens andra slutsats äratt yrkesverksamma spelar en stor roll i att fånga upp partners, men att partners själva ocksåbidrar till deras eget ingående i stödet. Yttre faktorer såsom stödets struktur, förändringar isamhället och stora händelser kan också vara bidragande faktorer till partners ingående i stöd.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om skolbiblioteksansvarigas tillvägagångsätt vid inköp av litteratur till skolbiblioteken. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka kriterier de ansvariga för skolbiblioteken förhåller sig till vid inköp av litteratur. Resultatet visar att de ansvariga förhåller sig till budget, elevernas önskemål och representation men att det inte finns några gemensamma kriterier utan landar på de ansvarigas val. Slutsatsen blir därför att det inte finns någon ram att förhålla sig till och att det därför skiljer sig mellan de olika skolbiblioteken.

Background: According to the ethical guidelines, family members of the patient should be allowed to be present during cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses should be able to, besides performing CPR, decide if family presence is appropriate, support and explain the course of events to the family. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of family presence during resuscitation. Method: A literature study has been made of 11 qualitative studies, where differences and similarities were analysed. The studies were published between the years 2000 – 2015. Result: Two main themes were identified and five subthemes. The main themes were: "The nurse's experience of their work situation" and "The nurse's experience of the circumstances that affects the nursing". The findings showed that the nurses experienced a dilemma when they needed to decide if family presence was appropriate. The nurses experienced that a bond could be created with the families through the role of support person. They experienced that the family members could participate in the care but they could also be a distraction and a source of stress. Conclusion: Clear local guidelines would facilitate the decision if family presence is appropriate. A support person for the family would also facilitate the family's presence. More education and experience in this subject helps nurses overcome fears of difficulties often associated with family presence.

Idag finns det ett samband mellan ekonomi och hälsa, kopplat till utrikesfödda i Sverige. Det är ofta utrikesfödda som drabbas av ojämlikhet på arbetsmarknaden, som därefter påverkar ekonomin. Ett interventionsprogram (Grönkvistprogrammet) har utvecklats och implementerats i syfte att minska den ekonomiska stressen och främja hälsan på kort- och långsiktig väg av Landstinget Västmanland och Samhällsmedicinska enheten. Studien undersökte deltagarnas upplevelser av programmet. Teorierna KASAM samt Socialt stöd har kopplats samman med resultatet. Metoden i studien hade en kvalitativ ansats och tio deltagare har intervjuats i enskilda intervjuer. Resultatet påvisade att den ekonomiska betydelsen för deltagarna var av stor vikt och hade en viktig roll i det dagliga livet. Programmet hade även påverkat deltagarna genom, förändrade levnadsvanor, mer insikt om ekonomin och relaterade områden samt att de har mer självmakt efter programmet. Deltagarnas positiva upplevelser var att handledarna var kunniga och att materialet förekom på olika språk. Deltagarna hade även fått mer kunskap om Sverige generellt och deltagarna upplevde att spridning av den nya kunskapen var möjlig efter programmet. Utvecklingsmöjligheterna som framkom i resultatet var att programtiden kunde ha varit längre, fler moment i programmet som berör ekonomin, mer extern reklam för programmet samt fortsatt spridning av programmet till andra målgrupper. / Today there is a connection between the economy and health, linked to foreign-born personsin Sweden. There are foreign born who suffer from inequality in the labor market which subsequently affects the economy. An intervention program (Grönkvist program) has been developed and implemented in order to reduce the financial stress and promote health in the short and long-term way of Västmanland County Council and Community Medicine Unit. The study examined the participants' perceptions of the program. The theories SOC and Social support has been linked with the outcome. The method of study was a qualitative approach and ten participants were interviewed in individual interviews. The results demonstrate that the economic importance of the participants were of great importance and had an important role in daily life. The program also had affected the participants through,changing lifestyles, more insight about the economy and related areas and that they havemore empowerment after the program. The participant’s positive experiences was that the supervisors were knowledgeable and that material occurred in different languages. The participants also had gained more knowledge about Sweden and the participants generally felt that dissemination of the new knowledge was possible after the program. The development opportunities that emerged in the result was that the program time could have been longer, more program elements that affect the economy, more external advertising forthe program and the continued spread of the program to other target groups.

Ungdomar och unga vuxna är de främsta användarna av digitala spel och även de främsta entusiasterna av fenomenet E-sport. Spelvanor är av betydelse då studier har påvisat att det finns determinanter, både fysiologiska och psykologiska som kan påverka individens välbefinnande.Syftet med studien var att undersöka professionella E-sportspelares erfarenheter av att utöva sin sport och hur de upplever att detta påverkar hälsan. En kvalitativ metod användes och datainsamling utfördes genom intervjuer över internet. Insamlade data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar på att E-sportspelare har haft ett spelintresse sedan tidig ålder och ansett sig vara relativt skickliga i det tidigare spelen innan de valde att satsa på en karriär inom E-sport. Erfarenheter av träning och matcher påverkar den fysiska hälsan genom värk i ryggen och spänningsvärk i nacken. Att tävla inför publik har även effekt på spelarens emotionella välbefinnande där press att prestera är en påverkande determinant för hälsan. En professionell karriär inom E-sporten kräver mycket av spelarens tid och detta kan således medföra obalans mellan arbete och privatliv. Deltagarna i studien är eniga om tron på en fortsatt ökad tillväxt av intresse samt investering i E-sportsvärlden.