Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i. / A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling. Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp. Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag. NCFFmenar på att barn behöver ha en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket enligt forskning av Statensfolkhälsoinstitut endast följdes av 10-20 % år 2009, det är det vår slutsats att det finns en godsannolikhet att barnen i vår undersökning rör sig mer än så.

The purpose of this paper is to examine how events can be successful and stay competitive.Festivals are a big part of the event world and it can be difficult to understand why certainfestivals are successful and others not. In this paper we have conducted a comparison betweentwo major festivals in Stockholm. Both of them reached success, but nevertheless one of themfailed, while the other one is still successful. With this comparison, it appeared that there aremany aspects that help a festival to reach success but also factors that can make a festival afailure. To conduct this study, a number of interviews have been carried through; these havelater been put in relation to different theories about festivals. The results of this study providesinsight into festivals ups and downs and why these happen, and can hopefully be a help toboth new and existing festivals to achieve good results.

The purpose of this qualitative study is to investigate how the welfare officer who works in the child and youth- habilitation is documenting in boys and girls journals. We also want to see if there are any differences or similarities in the journals on the basis of a gender perspective? The investigation is made from ten journals, five boys and five girls in the ages from 13 -18 years. The analysis which proceeds from prior research made on this area and from a number of gender theories and gender perspectives is based on a hermeneutic nature. The results show that the welfare officers make more documentation about the boys´ school situation than the girls´. Although is the documentation made more detailed about the girls´ feelings and general health. In the girls’ journals the family’s health gets more attention than in the boys´ ones where there is more focus on the boy himself. Further the results show that the girls altogether have had almost double as much contact whith the welfare officers than the boys had. Concerning documenting sparetimes interests the result show that three of the girls like riding while two of the boys do sports in their sparetime.

Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd amningsproblematik för att främja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att främja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått amningsvägledning. BVC-sjuksköterskornas professionella information och bemötande bör grunda sig på kunskap, förståelse och bekräftelse för att stärka mammornas självtillit till amning. Design: En empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design och induktiv ansats. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med intervjuguide och följdfrågor utfördes mellan januari och maj 2015. Totalt intervjuades elva ändamålsenligt utvalda BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det analyserade materialet resulterade i fyra kategorier; Ge råd och behandling, Motivera amning, Betydelsefullt med stöd från BVC-sjuksköterska och familj och Förmedla kunskap om amning. Slutsats: Att ge stöd och rådgivning vid amningsproblem är av stor vikt för att mammorna ska ta sig igenom problemen och fortsätta att amma. BVC-sjuksköterskorna beskriver att amning inte kan förespråkas till varje pris och att det är viktigt att stödja föräldrarna i deras val för att inte skapa skuld. Att få stöd från partner och familj främjar amningen. Samtliga BVC-sjuksköterskor är överens om att bröstmjölk är det absolut bästa för barnet och att fördelarna med amning tidigt bör förmedlas för att främja amningen och förebygga ett för tidigt avslut. / Aim: To describe child health nurses experiences of guiding mothers with breastfeeding problems to promote breastfeeding. Background: Breast milk is recommended as only food source for infants up to six months of age. Globally seen there´s a downward trend regarding breastfeeding. It is of importance to create an awareness of the breastfeeding benefits to promote the frequency. Studies show that women with breastfeeding problems not supported by health professionals stopped breastfeeding to a greater extent than those who received breastfeeding guidance. Child health nurses information and treatment should be based on knowledge, understanding and acknowledgment to strengthen mothers’ self-confidence in breastfeeding. Design: An empirical qualitative study with descriptive design and inductive approach. Method: Semi-structured individual interviews with an interview guide and supplementary questions were performed between January and May 2015. In total, eleven child health nurses were selected through purposive sampling. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis. Result: The analyzed material resulted in four categories; Provide advice and treatment, Motivate breastfeeding, Importance of child health nurse and family support and Supply knowledge about breastfeeding. Conclusion: To provide the mothers support and advice is of great importance to help them through breastfeeding problems and to help them proceed breastfeeding. The child health nurses describes that breastfeeding can´t be promoted at all costs and that it´s of importance to support the parents in all of their choices to not create any guilt. Support from partner and family promotes breastfeeding. All of the child health nurses agreed that breastmilk is the absolute best choice for the baby. The benefits of breastfeeding should be mediated early to promote breastfeeding and to prevent an early cessation.

Qvarfordt, K (2014). Physical activity on prescription, the individual experience. Thesisin Public Health. School of Health and Work, University of Gävle.In order to increase physical activity and to create a better health licensed staff mayprescribe physical activity to patients. The purpose of this paper is to find out how fiveindividuals experienced getting Physical activity on Prescription, FaR ®. To answer thequestion I have used a qualitative method. The result was that all five perceived thattheir health had become better both mentally and physically . Three themes emergedfrom the interpretation of the interviews: motivation, drive and goal setting. FaR ® wasseen as a good method for giving individuals the motivation for a lifestyle change. FaR® serves as a means to make it easier for individuals to find the drive to go from beinginactive to active. The individuals were assisted by FaR ® to find their own goals forincreasing physical activity.The conclusion is that FaR ® is seen as positive by these individuals and seems tosupport a lifestyle change. It is clear, however, that more research on how individualsexperience physical activity on prescription is needed.

Hensikten med studien var å forstå hvordan helsesøstre jobber for å finne og hjelpe kvinnermed fødselsdepresjon, hvor effektivt dette arbeidet oppleves og deres holdning til ny kunnskap og til å ta nye metoder i bruk i arbeidet. Fødselsdepresjon er hyppig i barselperioden og flere studier viser at tilstanden ofte oversees. Fødselsdepresjon kan føre til forstyrrelser i ”bonding” mellom mor og barn som kan hanegativ innflytelse på barnets utvikling og helse. Hjelp og støtte til kvinnene vil ha betydning for mors- og barns fremtidige helse. I en kvalitativ studie ble 14 helsesøstre påhelsestasjoner i Oslo intervjuet om hvordan de finner frem til disse kvinnene og om de finner alle, samt deres holdning til å ta i bruk Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), som er et spørreskjema utviklet til bruk i primærhelsetjenesten for å oppdage kvinner med fødselsdepresjon. Det er benyttet en hermeneutisk/fenomenologisk tilnærming. Resultatet viser at helsesøstrene mangler en klar metode for å finne kvinner med fødselsdepresjon. De baserer seg på egen erfaring, personlighet og intuisjon og innser at de ikke finner alle. De er gjennomgående positive til å få mere kunnskap og ta i bruk EPDS . Denne studien bør følgesopp med en bred debatt om hvorvidt man ønsker en screening for fødselsdepresjon og hvordan man ser for seg organisering av oppfølging for kvinnene / The aim of this study was to understand how public health nurses work to trace women with postnatal depression, how effective they find their work and their attitude towards new knowledge and methods. Postnatal depression is common in the postnatal period and studies show that the conditionoften is not detected. Postnatal depression may lead to disturbances in the bonding between mother and child which can have a negative influence on the child’s development and health. Help and support given to these women will have a positive impact on both the mothers’ and the children’s future health. In a qualitative study 14 public health nurses wereinterviewed and asked how they trace these women, whether they miss some and their attitude towards using Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), which is aquestionnaire validated for use in primary health care to detect women with postnataldepression. The design had a hermeneutical/phenomenological approach. The results showed that the public health nurses do not have a method to trace women with postnatal depression. They rely on their experience, personality and intuition and are aware that they do not trace all.They are positive towards getting more knowledge about postnatal depression and to start using EPDS. Further research should include discussions about whether screening for postnatal depression is desired and how the follow-up for the women should be organized / <p>ISBN 91-7997-116-4</p>

Studiens syfte är att undersöka instrumentallärares uppfattningar och erfaranheter av att arbeta med rytmik i instrumentalundervisning. Undersökningen grundar sig i intervjuer av fyra instrumentallärare. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden, rytmikinspirerad undervisning och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt har ett fenomenologiskt perspektiv med ett livsvärldsperspektiv använts för att ta del av instrumentallärarnas erfarna livsvärld i användningen av rytmikinspirerad undervisning. Metoden som används i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som presenteras i metodkapitlet. Här presenteras studiens analyssätt som är tematisk analys. Metodkapitlet ger även en presentation över de fyra intervjupersoner som ligger till grund i föreliggande studie. I resultatkapitlet presenteras instrumentallärarnas användande och syn på rytmikinspirerad undervisning. Kapitlet är uppdelat i tre teman: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning, erfarandet av rytmikinspirerad undervisning ochbegränsningar. Resultatet visar att lärarna använder sig av rytmikinslag på liknande sätt men olika mycket.  Erfarandet av rytmikinspirerad undervisning som framkommer är klapp, stamp, gå i puls och att kroppen används för i utlärning av takt, periodkänsla och gestaltning. I resultatet framkommer även att de flesta lärarna vill använda sig av rytmikinspirerad undervisning, men på grund av begränsningar såsom tid, rum och okunskap gör de inte det. Dessa lärare vill även ha mer fortbildning för att lära sig mer om rytmik och hur det kan integreras med de instrument de undervisar i. I diskussionen lyfts studiens frågeställningar fram i två teman utifrån studiens frågeställningar: upplevelsen av rytmikinspirerad undervisning  ocherfarandet av rytmikinspirerad undervisning. / The aim of this study is to explore the instrumental teachers' perceptions and experience of working with rhythm in instrumental teaching. To investigate the this purpose, four instrumental teachers have been interviewed about rhythmically-inspired teaching. The background chapter describes the Dalcroze method, rhythmically-inspired teaching and previous research on rhythmics. The theoretical starting point for this study is a pheomenolocical perspective with a life-world perspective used to take part in the instrumental teachers' experience in the use of rhythmically-inspired teaching. The method used in this study consists of semi-structured interviews and is presented in the method chapter. Thematic analysis is also presented as the studys method of analysis. The result chapter presents the instrumental teachers' use and view of rhythmically inspired teaching. The chapter is divided into three themes: the view of rhythmically-inspired teaching, the use of rhythmically-inspired teaching andconstraints. The results show that the teachers use rhythmic themes in a similar way. However they use it in various amount. Rhythmically-inspired teaching that emerges is handclaps, stamp, pulse and the body is used for the learning of pace, periodicity and gesture. Evident in the analysis is that most teachers in the study want to use rhythmically inspired teaching but due to limitations such as time, space and ignorance, they do not. These teachers also want more education to learn more about rhythmics and how it can be integrated with the instruments they teach. In the discussion, the study's research questions are divided in two themes: the use of rhythmically-inspired teaching and the view of rhythmically-inspired teaching.

I dagens skolor ska demokratiska medborgare formas, men vad uppfattar eleverna själva att de får vara med och bestämma samt hur delaktiga är de i beslutsfattande processer? Vad innebär inflytande och delaktighet för eleverna? Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar att de har inflytande och delaktighet i fritidshemmet. Utifrån ovanstående syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vad är elevers uppfattningar av inflytande och delaktighet? Hur uppfattar eleverna sitt eget inflytande i fritidshemmets verksamhet? Hur uppfattar eleverna sin egen delaktighet i fritidshemmets verksamhet? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. Sex stycken elever deltog i intervjuerna. Studien utgår från barns perspektiv där elevers uppfattningar skulle synliggöras, tolkas och analyseras. Shiers (2001) modell som synliggör elevers inflytande och delaktighet användes som ett raster genom hela studien, med avsikt att synliggöra dess nivåer från inflytande till delaktighet i verksamheten. Analysen gav en övergripande bild av elevers uppfattningar utifrån de olika nivåerna. Resultatet visade att eleverna använde sig av en förslagslåda i fritidshemmet för att få sin röst hörd och såg förslagslådan som den största vägen till inflytande. Eleverna ville bli mer delaktiga i beslutsfattande processer som att få vara med och bestämma vad som ska köpas in till fritidshemmet samt när eleverna ska få vara inomhus och utomhus.