Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med missbruksbehandling uppfattar anhöriga till vuxna klienter samt hur anhörigarbetet till dessa kan se ut i Skåne. Studien undersöker hur de professionella ser på flera aspekter av vad det kan innebära att vara anhörig till en vuxen klient samt på vilket sätt de professionella som arbetar med missbruksbehandling kan arbeta med anhöriga för att kunna ge dem stöd.Empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer där både behandlingsterapeuter och socionomer har deltagit.  Utöver tidigare forskning har jag valt anknytningsteori och terapeutisk alliansteori för att analysera empirin i resultatet.  Resultat och analys visar utifrån två huvudteman med sex respektive fyra underteman definitionen av vem som är anhörig samt vad begreppet tillit och medberoende innebär för den anhörige till en vuxen klient. Vidare lyfter resultatet risk och skyddsfaktorer för den anhörige samt vilka konsekvenser de kan bli berörda utav i kontakt med en vuxen klient. Både samtal i grupp och enskilt för den anhörige tas fram i resultat och analys som möjlighet till behandling och vad ett ökat stöd för anhöriga kan innebära både för individ och samhälle i framtiden.

Bakgrund: Den palliativa vården handlar om att vårda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgått stora förändringar och meningarna om på vilket sätt denna vård ska genomföras är nu kluvna. Den moderna palliativa vården mål är att ge patienter hälsomässigt god sista tid, när syftet har gått från att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smärta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmågor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvården anser är viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide enligt Dahlen. Intervjuerna analyserades därefter enligt Graneheim & Lundmans modell. Resultat: Resultatet har presenterats i två kategorier med tillhörande egenskaper och förmågor som framkommit under intervjuerna. Egenskaper och förmågorna som lyfts fram är: ödmjukhet, kommunikation mot kollegor, flexibilitet, lyhördhet, förmågan att se den totala smärtan och kommunikation med patienten. Dessa egenskaper och förmågor är de som informanterna tyckte var viktiga för att kunna ge en god palliativ vård. De intervjuade sjuksköterskorna punkterade dock att de egenskaper och förmågor som lyftes fram som viktiga för palliativ vård även var viktig inom andra vårddiscipliner för att god vård skulle uppnås men att fokus i större utsträckning låg på de sociala bitarna av vården jämfört med andra avdelningar. / Background: Palliative care is about caring for patients at the end of life. From its inception in the mid-1900s until now, it has undergone major changes and the ideas about how this care should be carried out is now divided. The modern palliative care aims to give patients good health-wise last time, when the purpose has shifted from curing the patient to symptomatically treat to reduce the pain and discomfort of illness. Aim: To illustrate the qualities and abilities that nurses in palliative inpatient care consider most important in order to meet the patients’ needs in the final stages of life. Method: Five semi-structured interviews were conducted based on an interview guide created according to Dahlen guidelines. The interviews were then analysed according Graneheim & Lund's model. Results: The results are presented in two major categories and their associated skills and abilities that emerged during the interviews. Skills and abilities highlighted are: humility, communication with colleagues, flexibility, responsiveness, ability to see the total pain and communication with the patient. These skills and abilities are those the informants thought were important in order to provide good palliative care.The interviewed nurses pointed out that these qualities and abilities that were highlighted as important for palliative care was also important in other health care disciplines to achieved good healthcare but the focus on social caring within palliative was practiced in a bigger extent compared to other departments.

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i det svenska samhället. En möjlig delförklaring till detta kan vara bristen på utrymme för existentiella frågor i vården såväl som i samhället i stort. På senare tid har existentiella dimensioner av hälsa uppmärksammats allt mer. Det digitala Livsstilsverktyget är utformat för att främja hälsa ur ett holistiskt och existentiellt perspektiv. Denna studie syftade till att undersöka användares upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget. Sex användare intervjuades och materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i tre teman: Hitta sin egen väg, Omvärderade förhållningssätt och Att vila i något större. Upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget berörde ökad självkännedom, förändrade förhållningssätt till sig själv och sin omvärld, närvaro i livet och utforskande av andlighet. / Mental illness is a widespread problem in the Swedish society. A partial explanation for this could be the lack of space for existential questions in healthcare and in society as a whole. Recently there has been an increased recognition of existential dimensions of health. The digital lifestyle-tool Livsstilsverktyget is designed to promote health from a holistic and existential perspective. This study aimed to examine users' experience of existential health in relation to Livsstilsverktyget. Six users were interviewed and the material was analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three themes: Finding one’s own way, Reassessed approaches and To rest in something bigger. Experiences of existential health in relation to Livsstilsverktyget included increased self-awareness, changed approaches to oneself and one's surroundings, presence in life and exploration of spirituality.

Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter värdesätter en god kommunikation som grundar sig på humanitära inslag av respekt, värdighet, genuinhet och värme. Patienterna värdesätter även att ha sjuksköterskor närvarande under livets slutskede. Det framgår även att anhöriga upplevde en lättnad när patienterna blev omhändertagna av sjuksköterskorna. En uppskattning fanns under sjuksköterskornas omvårdnadsnärvaro då en ömsesidig anknytning främjades. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård under livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analysering av tio artiklar presenteras i examenarbetets resultat. Resultat: Efter analys framkom två teman: Upplevelser av olika känslor och uppleva värdefulla möten med patienter och anhöriga. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs där totalt sex subteman identifierats. Slutsats: Viljan av att kunna göra mer under livets slutskede handlade om att kunna vara närvarande för patienter och anhöriga. Att kontinuerligt kunna utvecklas som sjuksköterska och att kommunikation är viktigt att upprätthålla. Upplevelser av bristande vård kunde handla om konflikter med anhöriga, hög arbetsbelastning och om bristande kunskap i sjuksköterskans profession. / Background: Previous research shows that patients value good communication that is based on humanitarian elements of respect, dignity, genuineness and warmth. Patients also value having nurses present during the end of life. It also appears that relatives experienced a sense of relief when the patients were cared for by the nurses. An appreciation existed during the nursing presence of the nurses when a mutual connection was promoted. Purpose: To describe nurses' experiences of palliative care during the end of life. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Analysis of ten articles is presented in the results of the thesis. Results: After analysis, two themes emerged: Experiences of different emotions and experiencing valuable meetings with patients and relatives. Nurses' experiences are described where a total of six subthemes have been identified. Conclusion: The desire to be able to do more during the final stage of life was about being able to be present for patients and relatives. To be able to continuously develop as a nurse and that it is important to maintain communication. Experiences of lack of care could be about conflicts with relatives, high workload and about a lack of knowledge in the nursing profession.

Saljii, M & Nylander, R. Sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin - en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.   Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Behandlingen är lång och familjen tillbringar stor del av sin tid på sjukhus. Varje familj är unik vilket gör varje möte unikt. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån både ett barncentrerat och ett familjecentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor möter dessa familjer under en lång tid under barnets sjukdomstid vilket gör att det finns ett behov av ökad medvetenhet och kunskap för att kunna möta familjer inom barnonkologin.   Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor (n=10) med erfarenhet inom barnonkologi. Intervjuerna genomfördes digitalt (n=8) och fysiskt (n=2). Respondenterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval som därefter analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförd analys resulterade i fyra huvudkategorier som belyser sjuksköterskans upplevelse i mötet med familjen inom barnonkologin; Att känna motstridiga känslor, Att känna sig som en del av familjen, Att möta en familj i kris, Att inte förstå varandra. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever svårigheter i sitt möte med familjer där det förekommer språkförbristningar samt vid motstridiga känslor i jämförelse med familjen. Det önskas en ökad tillgänglighet av medicinskt utbildade tolkar, att tolkar finns på plats, samt en ökad kunskap och fler redskap för att kunna möta familjerna i olika skeden inom barnonkologin. / Saljii, M & Nylander, R. Nurses experience of meeting families in pediatrics oncology. A qualitative interview study. Essay in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2023.   Background: When a child is affected by cancer the whole family is influenced as well. The treatment is immense and the family attends most of their illness duration inside of a hospital. Every family is exclusive and unique which makes every meeting extraordinary. The nurse should work from a child-concetrated and a family-centered approach.  Nurses meet these families during a particularly long time which gives an increased apprehension and knowledge of having the means for family meetings within pediatric care. Purpose: The purpose of this study was to enlighten the nurses experience of meeting families within pediatrics oncology.  Method: The data collection was implemented with semi structured interviews with profession diligent nurses (n=10) in pediatric oncology. The interviews to place digitally (n=8) and in their workplace (n=2). The respondents were recruited through convenience selection thereafter was analysed through a qualitative content analysis.  Results: Completed analysis resulted into four main categories that highlight the nurses experience in the meeting with the family in Pediatric oncology: To feel conflicting emotions, feeling a part of the family, meeting families in crisis and, to not understanding each other. Conclusion: The nurses experience difficulties in the meeting with the family when it befalls language flaws as well as different emotions in comparison with the family. There is a desire for increased availability out of medically educated interpreters, interpreters to be on site as well as increased knowledge and tools in managing to meet the families in different stages within pediatric care.

Nästan hälften av landets enskilda skogsägare finns i Götaland och tillsammans äger de nära 80% av den produktiva skogsmarken i denna region. Flera studier har undersökt den enskilde skogsägarens mål och handlingar men ofta saknas djupare kunskap om vad som ligger bakom dessa mål och hur eventuella hinder och utmaningar påverkar dem. I denna studie genomfördes 11 kvalitativa intervjuer med enskilda skogsägare i Kronobergs län. Resultatet visade att alla skogsägare hade i genomsnitt fem olika mål med sitt skogsbruk och att ett mål kunde ha flera olika motiv. De hinder eller utmaningar som nämndes rörde många gånger faktorer som storm, klimatförändringar, skadedjur, skadesvampar, vilt, politiska beslut och EU- regleringar. Generellt kommenterades hinder eller eventuella utmaningar som faktorer skogsägarna var medvetna om och tog hänsyn till men som ej utgjorde någon större källa till oro.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man kan skapa motivation och öka den för elever i ämnet svenska på gymnasiet. Sex svensklärare och sju elever på olika gymnasieskolor har deltagit i denna studie. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och transkriberingarna från dessa har sedan blivit tematiskt analyserade. Resultatet har visat att motivationen i ämnet svenska brister för vissa elever men att detta inte behöver bero på svenskämnet i sig, utan mer på den undervisande svenskläraren eller vilket moment de arbetar med. Av intervjuerna framgår att relationen mellan svensklärare och elever viktig, då man utan relationen tenderar att misslyckas med svenskundervisningen. Dessutom kan relationen leda till att man som svensklärare kan hitta de rätta verktygen för att motivera eleverna, vilket i sin tur leder till en kunskapsutveckling hos eleverna.

Bakgrund: Sjuksköterskor i psykiatrisk vård upplever en inre konflikt när vården som erbjuds strider mot egna etiska värderingar och ideal om god psykiatrisk vård inte går att upprätthålla. Den inre konflikten kan provocera fram en motreaktion i form av en handling som gynnar patienten men avviker från rådande riktlinjer inom verksamheten. Fenomenet har benämnts som positivt rebelledarskap i forskningssammanhang. Rebelledarskap utmanar gängse riktlinjer i verksamheten med avsikten att möta patienternas behov, upprätthålla professionell standard och erbjuda god vård. I nuläget finns det bristande kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och vad det innebär för patienten. Syfte: Syftet med aktuell studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av rebelledarskap i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Datainsamling har skett med kvalitativ deskriptiv metod via semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som hade erfarenhet av rebelledarskap inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård. Materialet analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och med fokus på det latenta innehållet i textmaterialet. Resultat: I resultatet framkom varierade erfarenheter av rebelledarskapet vilka utmynnade i två huvudteman: Att följa barnet i en plastisk dans och Att dansa fridans i verksamhetens klassiska balett, och sex subteman: Att lära känna sin danspartner, Att våga ta nya danssteg, Att alla segrar, Att kollidera på dansgolvet men fortsätta dansa, Att fridansa tillsammans och Att fridansa är en självklarhet som fler kan lära sig. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av det goda rebelledarskapet visar att rebellsjuksköterskan arbetar följsamt och personcentrerat för att främja patienters återhämtning. Tilldelas rebellsjuksköterskan mandat att arbeta i enlighet med det positiva rebelledarskapets värdegrund så ökar vårdens kvalitet, möjligheten att initiera barn och ungas återhämtningsprocess och även sjuksköterskans arbetsglädje, yrkesstolthet och vilja att utvecklas i sin profession.

Bakgrund: Bensår är ett globalt hälsoproblem och befolkningen blir allt äldre. Därmed ökar kroniska sjukdomar och risken att utveckla bensår. De flesta bensåren behandlas inom primärvården där distriktsköterskans roll är central. Det krävs att distriktssköterskan har en helhetsyn i vårdandet och därmed ett personcentrerat arbetsätt. Personcenterad vård är en av distriksköterkans kärnkompetenser varför erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med personer med bensår utforskas. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av personcentrerad vård i mötet med personer som har bensår. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Nio distriktsköterskor intervjuades genom individuella semistrukturerade intervjuer. Texten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad vård ansågs vara ett naturligt arbetssätt för distriktssköterskorna och innefattade helhetsyn, delaktighet och kontinuitet. Resultatet belyste distriktsköterskans roll att anpassa sitt förhållningsätt, vikten av teamarbete samt att distriksktssköterskorna besitter djupare kunskap i det personcentrerade vårdandet av personer med bensår. Det framkom varierande förutsättningar för personcenterad vård i organsiationer, arbetsplatsen och patientmöten. Slutsats: Distriktssköterskorna har en central roll i den personcentrerade vården genom fördjupade kunskaper. Därför är det viktigt att det finns goda förutsättningar för personcentrerad vård för personer med bensår eftersom det kan öka livskvalitén och minska tiden för sårläkning. Det kan även bidra till större arbetstillfredsställelse för distriktsköterskor och kostnadseffektivitet. / Background: Leg ulcers are a global health problem and the population is getting older. This increases chronic diseases and the risk of developing leg ulcers. Most leg ulcers are treated in primary care where the district nurse's role is central. It is required that the district nurse has a holistic view of care and thus a person-centered way of working. Person-centered care is one of the district nurse's core competencies, which is why experiences of person-centered care when dealing with people with leg ulcers are explored. Aim: To describe district nurses' experience of person-centred care in the meeting with people having leg ulcer. Method: Qualitative interview study. Nine district nurses were interviewed through individual semi-structured interviews. The text was processed with qualitative content analysis using an inductive approach. Results: The result showed that person-centred care was considered a natural way of working for the district nurses and included a holistic view, participation and continuity. The result highlighted the role of the district nurse in adapting their approach, the importance of teamwork and that the district nurses have deeper knowledge in the person-centred care of people with leg ulcers. Various conditions emerged for person-centred care in organisations, the workplace and patient meetings. Conclusions: The district nurses have a central role in person-centred care through in-depth knowledge. Therefore, it is important that there are good conditions for person-centered care for people with leg ulcers because it can increase the quality of life and reduce the time for wound healing. It can also contribute to greater job satisfaction for district nurses and cost efficiency.