<p>Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ”vägen tillbaka”. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ”kommit tillbaka”, de hinder som försvårat i ”vägen tillbaka” samt hur identitet och självbild påverkats i processen. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv, bestående av både teori och metod. Inom perspektivet anses människors upplevelser vara centrala. Datamaterialet har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden (en empirisk fenomenologisk psykologisk metod). Resultatet presenteras i två huvuddelar, först utifrån informanternas gemensamma upplevelser av processen och sedan utifrån de skillnader som karaktäriserar resan tillbaka.</p>

<p>In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School.</p><p>The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS.</p><p>To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language.</p><p>The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question.</p> / <p>Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att</p><p>utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst.</p><p>Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen.</p><p>Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare.</p><p>Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk.</p><p>Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.</p>

In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School. The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS. To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language. The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question. / Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst. Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen. Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare. Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk. Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.

The aim of this study was to examine how young people, who have been treated for their misuse and/or to learn to handle a parent's misuse, portrayed the network's implication in their wishes about improving their lives, to make new choices. The network included members of nuclear family, relatives, important persons at school/work and friends. The “professional network” (therapists and social workers) also became a part in the young people's life during a period. The main issues of this study concerned differences in their experiences of the young persons´ network relationships in before, during and after completed treatment. And also what has been important in the treatment. The most important result of the study shows that despite that all the young people have had experiences of difficult problems and life relations nevertheless came to improve their life conditions. The process of change, for several of the young people, took place during a long period of time, sometimes several years. The most important aspect in this process was the own will to change. The study shows a significant change in the composition of the network. From the time of drug abuse friends of the same age were the most important persons in the network. But the relationships with the family network did improve and was experienced as important after the completion of the drug abuse, also when the youth was over 18 years of age. When the treatment was connected to a network perspective the youths´ social networks came to play a more important role after completed treatment. And thus, when there was no network approach the youth often stood entirely alone, lacking support from both family and “the professional network”. Other important factors in the treatment concerned the relationship between the youth and the professional, where private consultations played an important role. It was likewise important that the professional made it possible for the youth and other members of the family network to start a dialogue about problems in the life situation of the youth. The fact, furthermore, that other related persons outside the core family has been invited to conversations, did also contribute to a positive outcome of the process. / Uppsatsen är också publicerad genom FoU Södertörn, Skriftserie nr 77/09 - Att göra nya val - om nätverkets delaktighet i ungdomars väg ut ur missbruk

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners. Det saknas dock kvalitativa studier kring gruppens värderingar och syftet med denna studie är att öka förståelsen för värderingar och beteenden kring sexualitet och se om det finns en påverkan från kulturella aspekter. Vidare syftar studien också i att undersöka om det finns ett samband hos ungdomarnas familjesamhörighet i relation till alkohol och drogvanor. Utifrån en kvalitativ ansats undersöks 12 assyriska/syrianska ungdomar genom skriftliga intervjuer som besvaras anonymt. Materialet analyseras genom meningskoncentrering där utvalda citat kortas ner och kategoriseras utifrån olika teman. För att tolka och analysera respondenternas värderingar och beteenden kring sexualitet, alkohol och droger, kulturella aspekter samt deras familjesituation, användes valda teorier som verktyg; intimitetens omvandling i förhållande till sexualitet, gemeinschaft och gesellschaft i förhållande till kultur samt socialt kapital i förhållande till familjesamhörighet. Detta för att nå en djupare förståelse för respondenternas värderingar. Slutdiskussionen berör diskussioner kring en varierad förekomst av värderingar och beteenden gällande sexualitet där flera uppger att de är emot föräktenskapliga relationer och andra som har en mer liberal syn och menar att det är upp till var och en att bestämma. Det framgår även att kultur eller religion har en inverkan hos de respondenter som uppger värderingar som är emot föräktenskapliga relationer. Även diskussioner kring familjesamhörighet samt alkohol och droger förs där det eventuellt finns kopplingar mellan svag samhörighet eller svag kommunikation i relation till missbruk. / Sexual habits among young people have in general terms undergone great change. Sexual debut age drops and it´s more common with an increased number of sexualpartners. An early sexual debut, however, can be problematic in many aspects. Research shows that early sexdebut should be seen as a sign of a harmful lifestyle when it revealed that adolescents with early sexual relationships also tend to use more alcohol and drugs compared with youths without sexual experience. One study indicates that the Assyrian/Syrian youths in Sweden tend to debut late and have a low number of sexual partners. However, no qualitative studies have been made about the group´s values and behaviors about sexuality. The purpose of this study is to increase understanding of the values and the behaviors about sexuality and if there is an influence from cultural aspects. Furthermore, the study also aimed to investigate whether there is a connection between familyconnectedness with alcohol and drug habits. Based on a qualitative approach 12 Assyrian/Syrian youths is being examined through written interviews answered anonymously. The material was analyzed by sentence concentrator and selected quotes were shortened and categorized based on different themes. In order to interpret and analyze the respondents values and behaviors about sexuality, alcohol and drugs, cultural aspects as well as their family situations, were following selected theories used as tools; intimacy transformation in relation to sexuality, gemeinschaft and gesellschaft in relation to culture and social capital in relation to family connectedness. This is to achieve a deeper understanding of the respondents’ values.  The final discussion involves discussions of a varied presence of values ​​and behaviors regarding sexuality, where some respondents say they are against premarital relationships and other who have a more liberal view and say that it is up to each individual to decide. It also shows that culture or religion has an impact of those respondents who indicates values ​​that are against premarital relationships. Even discussions about family connectedness in relation to alcohol and drugs are presented where there might be a possible link between weak connectedness and poor communication in relation to alcohol or drug abuse.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children’s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children’s competencies and their need for care. The focus of this study is to investigate how this effects the pedagogues work with the children’s self-esteem.   The study investigates the pedagogues views on self-esteem and how they work to strengthen and develop the childrens self-esteem. A qualitative method was used, based on interviews and observations, in order to get a verified picture of the pedagogues views on the above questions. The interviews took place in a pre-school in the south part of Stockholm. The study is based on the perspective sociology of childhood.  The result shows that the pedagogues child perspective is based on the ’competent child’ where the development of the children’s self-esteem developed with confirmation of the childrens competencies and performances. The childrens self-esteem is according to the pedagogues a concept they take for granted as a ’silent perspective’, instead of something outspoken and something they discuss between one another. In conclusion, to work with children's self-esteem and to make the work as meaningful as possible, it is important that the pedagogues are aware that there are several ways to it’s development both an inner subjective and outer, which they display. The result shows that much focus is placed on developing the outer performance-based self-esteem. As a consequence little focus is laid on the emotional acknowledgment necessary for the development of the subjective or the inner self-esteem.

<p>Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande:<em> Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor </em>samt <em>vilka kommunikationsbarriärer finns det?</em></p><p>Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur. Vi har tillämpat oss av två olika angreppssätt för att besvara våra frågeställningar. Dels semistrukturerade samtalsintervjuer med instruktörerna samt gruppintervjuer med eleverna. Vi har valt att analysera vårt material utifrån socialpsykologiska teorier kring roller och attityder för att djupare tränga in i vårt material och därigenom komma åt respondenternas åsikter och nå en ökad förståelse kring den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever. Utöver detta kommer vi analysera med hjälp av teorier kring interpersonell kommunikation.</p><p>Vår undersökning ger en klar fingervisning om att det förekommer klara brister i den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever i den specifika kontext som varit föremål för vår studie.  Det intygar samtliga respondenter även om eleverna generellt är mer hårda i sina omdömen jämfört med instruktörerna. Att så är fallet har många orsaker men kan inte minst spåras i de socialpsykologiska mekanismerna i såsom roller och attityder. Situationen har dock förbättrats under det senaste läsåret men behöver utvecklats ytterligare för att åstadkomma en tillfredställande interpersonell kommunikation mellan aktörerna.</p> / <p>Previous research demonstrates the obvious problems surrounding teacher-pupil relationship in terms of interaction. This issue is based not least on the relationship is primarily focused on the knowledge transfer the pieces while the social and relationship aspects of the relationship usually is secondary. Against this background, we intended to examine in more detail on even a similar pattern could be discerned in the specific study, we chose to implement.</p><p>Our purpose in this essay is to study the interpersonal communication in the school environment between instructors and students. The issues we have applied ourselves on to reach a deeper understanding of the interpersonal communication is: how can interacts instructors and students with each other, how do instructors and students' perception of themselves and each other out, and which communication barriers exists?</p><p>The method we have chosen us to use us is out of a qualitative nature. We have used two different approaches to answering our questions. First, semi-structured interviews with instructors and group interviews with students. We have chosen to analyze our material based on social psychological theories about the roles and attitudes to deeper penetration of our material and thereby access the respondents' views and reach a greater understanding of the interpersonal communication between instructors and students. In addition, we will analyze using theories of interpersonal Communication.</p><p>Our study gives a clear indication that there are clear gaps in the inter-human communication between instructors and students in the specific context of the subject of our study. It declares all respondents, although students are generally more severe in their ratings compared with the instructors. That so many reasons but can not be traced at least in the social psychological mechanisms such as roles and attitudes. The situation has improved over the past academic year but have to develop further to achieve a satisfactory interpersonal communication between players.</p>

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra. Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det? Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur. Vi har tillämpat oss av två olika angreppssätt för att besvara våra frågeställningar. Dels semistrukturerade samtalsintervjuer med instruktörerna samt gruppintervjuer med eleverna. Vi har valt att analysera vårt material utifrån socialpsykologiska teorier kring roller och attityder för att djupare tränga in i vårt material och därigenom komma åt respondenternas åsikter och nå en ökad förståelse kring den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever. Utöver detta kommer vi analysera med hjälp av teorier kring interpersonell kommunikation. Vår undersökning ger en klar fingervisning om att det förekommer klara brister i den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever i den specifika kontext som varit föremål för vår studie.  Det intygar samtliga respondenter även om eleverna generellt är mer hårda i sina omdömen jämfört med instruktörerna. Att så är fallet har många orsaker men kan inte minst spåras i de socialpsykologiska mekanismerna i såsom roller och attityder. Situationen har dock förbättrats under det senaste läsåret men behöver utvecklats ytterligare för att åstadkomma en tillfredställande interpersonell kommunikation mellan aktörerna. / Previous research demonstrates the obvious problems surrounding teacher-pupil relationship in terms of interaction. This issue is based not least on the relationship is primarily focused on the knowledge transfer the pieces while the social and relationship aspects of the relationship usually is secondary. Against this background, we intended to examine in more detail on even a similar pattern could be discerned in the specific study, we chose to implement. Our purpose in this essay is to study the interpersonal communication in the school environment between instructors and students. The issues we have applied ourselves on to reach a deeper understanding of the interpersonal communication is: how can interacts instructors and students with each other, how do instructors and students' perception of themselves and each other out, and which communication barriers exists? The method we have chosen us to use us is out of a qualitative nature. We have used two different approaches to answering our questions. First, semi-structured interviews with instructors and group interviews with students. We have chosen to analyze our material based on social psychological theories about the roles and attitudes to deeper penetration of our material and thereby access the respondents' views and reach a greater understanding of the interpersonal communication between instructors and students. In addition, we will analyze using theories of interpersonal Communication. Our study gives a clear indication that there are clear gaps in the inter-human communication between instructors and students in the specific context of the subject of our study. It declares all respondents, although students are generally more severe in their ratings compared with the instructors. That so many reasons but can not be traced at least in the social psychological mechanisms such as roles and attitudes. The situation has improved over the past academic year but have to develop further to achieve a satisfactory interpersonal communication between players.

Bakgrund: Vid svårt skadade patienter alternativt sviktande vitalparametrar dras ett traumalarm nivå ett på sjukhusen. Vid nivå ett larm samlas ett större antal interprofessionella specialister inom vården, bland andra specialistsjuksköterskor för att assistera vid luftvägen. Samma specialistsjuksköterskor deltar även vid hjärtstoppslarm inom sjukhuset. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av deltagande i larmverksamhet hospitalt. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer (n=2) och dyadiska intervjuer (n=2). Fyra intervjuer genomfördes med totalt 11 stycken specialistsjuksköterskor. Sex anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Materialet från intervjuerna bearbetades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom av innehållsanalysen. Att en god introduktion skapar ett tryggare omhändertagande, att rutiner och tydlig rollfördelning ger bättre omhändertagande och att vid larm tidigt vilja skapa en relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att introduktionen i dagsläget kan bli bättre då det inte känner sig tillräckligt förberedda inför att bära larmsökare. Det framkommer även önskan om mer utbildning kontinuerligt både för den egna tryggheten samt för att förbättra teamsamarbetet vid larmen.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild &amp; formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och visuellt, kopplas inte programmet ihop med relaterade yrken. Men som det framkommer i min studie kommer människor ha stor nytta av att behärska det kommunikativa bildspråkliga fältet, oavsett yrke.