Skolan har ett viktigt uppdrag när det kommer till extra anpassningar. Både svensk och internationell forskning lägger fokus på samarbete bland alla skolans professioner i utformningen av olika stödåtgärder (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Lärare i denna studie utrycker vikten av att ett sådant samarbete. Detta samarbete ska enligt dem inte bara gälla lärare emellan, utan samtlig personal på skolan. I denna studie framkommer det att de intervjuade lärarna hade en mer bred uppfattning av begreppet extra anpassningar, än vad som anges i Skolverkets allmänna råd på området (Skolverket, 2014a). Denna mer breda uppfattning handlade inte bara om elever i svårigheter utan kan snarare kopplas samman med begrepp som allmänna anpassningar, eller individuella anpassningar. De ser anpassningar i allmänna ordalag som extremt viktiga för att alla elevers möjligheter till utveckling och lärande. Exempel på mer allmänna anpassningar var anpassningar för elevernas intresse och anpassningar för studiemotiverade elever. I denna studie framträder även läraryrkets dubbla uppdrag tydligt. Detta dubbla uppdrag handlar om att få eleverna att utvecklas mot kunskapskraven och ett demokratiskt fostrande uppdrag. Det framkommer att lärarna upplever båda dessa uppdrag som drivande i deras anpassningsarbete, vilket blir särskilt tydligt inom ämnet samhällskunskap. / The school has an important assignment when it comes to additional adaptations. Both Swedish and international research focuses on cooperation among all the schools' professions in the making of various support measures (Scherp & Scherp, 2007; Hernandez, 2013; m.fl.). Teachers in this study emphasize the importance of such cooperation. According to them, this cooperation should not only apply to teachers, but to all staff active within the school organisation. In this study, it is found that the interviewed teachers had a broader idea of the concept of additional adaptations then what is stated in Skolverkets Education's general advice on the subject in question (Skolverket, 2014). This broader view was not only about students with difficulties, but could rather be linked to concepts such as general adaptations, or individual adaptations. They see adaptations in general terms as extremely important for all pupils' opportunities for development and learning. Examples of more general adaptations were adaptations for student interests and adaptations for more study motivated students. In this study, the dual mission of the teaching profession becomes apparent. This dual mission is about getting students to evolve toward the knowledge requirements and a democratically fostering mission. It appears that the teachers experience both of these missions as a driving force in their adaptation work, which becomes particularly clear in the field of social sciences.

Examensarbetet utfördes vid ett vårdföretag i Storstockholm under våren 2017. Syftet med examensarbete var att kartlägga hur verksamhetens ledningsgrupp, beskrivet genom varje ledningsgruppsmedlem, såg på mål och vision. Utifrån resultatet genererades förbättringsförslag med adekvat implementeringsplan för utveckling. Frågeställningarna grundade sig i att ta fram en kartläggning av ledningsgruppens arbete med mål och vision, vilka påverkansfaktorer som fanns på området och vad som skulle kunna utvecklas. Målet var att examensarbetet skulle vara till gagn och rendera framtida fördelar för verksamhetens arbete, genom möjlighet att ta del av framställda förbättringsförslag och tillhörande implementeringsplan. Examensarbetet grundade sig i en förstudie där förbättringsområden kartlagts, där området mål och vision valdes i samverkan med handledare, ämnesgranskare och författarna för vidare arbete. En kvalitativ studie genomfördes med fenomenologisk ansats med metodtriangulering med djupintervjuer, observation av intern ISO-revision och en dokumentstudie av mötesprotokoll från ledningsgruppsmöten. Kvalitetsstudien var induktiv, vilket ledde till att teorin sammanställdes efter resultatet dokumenterades. Resultatet bearbetades av dataanalysverktygen kategorisering, kodning och koncentrering. Det framkom att ledningsgruppen inte hade en gemensam syn på tydligheten sett till långsiktiga mål och visioner. Ett flertal påverkansfaktorer framkom under arbetet och resulterade i slutsatser med förbättringsförslag och implementeringsplan. Resultatet har främst betydelse för den verksamhet som deltagit i examensarbetet, men även andra organisationer och studier kan gagnas av arbetet. / The thesis was carried out in collaboration with a care company in Greater Stockholm, spring 2017. The aim of the thesis was to describe how the management team, from each management team member point of view, worked with goals and vision. Based on the result, improvement suggestions were generated and an appropriate development plan for development was presented. The thesis questions were based how the management team presently works with goal and vision, what factors can impact goal a vision at the company and to present what can be developed. The goal with the thesis was and that the presented work would be beneficial for the company’s future work and developments. The thesis was based on a pilot study in which different areas with improvement potentials was mapped out, the area of goal and vision was chosen in collaboration with the university, supervisor from the company and the students. A qualitative study was conducted with a phenomenological approach with method triangulation with deep interviews, observation of internal ISO audit and document study of meeting protocols from management team meetings. The study was inductive, which led to the theory being compiled after the outcome was documented. The result, as evidenced by categorization, coding and concentration. The result showed that the management team did not have a common view on the clarity of long-term goals and visions. A number of impact factors emerged during the work and resulted in conclusions with improvement proposals and implementation plan. The result is primarily important for the activities that have taken part in the thesis work, but other organizations and studies can also benefit from the work.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Sammanfattning: Bakgrund: Stillasittande och fysisk inaktivitet har ökat bland barn och ungdomar i Sverige. Detta skapar storakonsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Fysioterapeuter som arbetar med barn och ungdomar hargod erfarenhet kring barn och ungdomars fysiska och psykisk hälsa. Därför vill vi undersöka dessa fysioterapeuterssyn på stillasittande samt vilka behov av fysioterapi de upplever hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa fysioterapeuters erfarenheter av barn och ungdomars stillasittandeoch fysisk inaktivitet samt fysioterapeuternas tankar om behovet av fysioterapi i skolan. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem enskilda intervjuer utfördes med fysioterapeutersom arbetar med barn och ungdomar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: “Fysisk aktivitet är ingen självklarhet för barn”, “Barn hamnarutanför vården”, “Skolfysioterapeuten skulle kunna ha ett dynamiskt samarbete medvården” och “Skolfysioterapeutens kompetens kan öka barns hälsa”. Fysioterapeuterna som intervjuades sågstillasittande och fysisk inaktivitet som ett betydande problem för barn och ungdomars hälsa. Resultatet visade påatt fysioterapi som profession har god kunskap för att arbeta hälsofrämjande via skolan. Slutsats: Barn och ungdomars ohälsa ökar, i takt med ett ökat stillasittande och fysisk inaktivitet. Enskolfysioterapeut skulle kunna utföra behandling av motoriska svårigheter och psykisk ohälsa samt bidra till attutveckla det hälsofrämjande arbete i skolan.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att stödja barn med leksvårigheter genom att, bland annat, skapa en stimulerande lekmiljö.Metod: För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta kvalitativa intervjuer, med informanter från olika förskolor i storstaden. Den insamlade empirin analyserades därefter utifrån studiens teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet.Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar att de yrkesverksamma pedagogerna är positiva i att stödja barn i sitt lekande. De hade även skiftande uppfattningar om orsakerna bakom barnens leksvårigheter såsom ogynnsam lekmiljö, blyghet, otrygghet och att pedagogerna själva inte deltar i leken. Resultatet talar även för att bristande samarbete mellan förskolan och hemmet samt verksamhetens utbud kan ha en påverkan i barnens förutsättningar i lek. Likaså kan pedagogernas förhållningssätt ha betydelse för barnens lekutveckling.

Bakgrund: Patienters återhämtning påverkas av möte med sjuksköterskor, symtom, behandling, biverkningar och vårdrelation. Sjuksköterskors profession utgår ifrån att arbeta med individanpassad vård och det innebär att varje patient bör behandlas unikt och vårdas efter patientens omvårdnadsbehov. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämning av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Evans analysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman och fyra subteman. Det första temat, uppmuntran till återhämtning och tillhörande subteman var: stödets betydelse och motivationens betydelse. Andra temat var: ge information om sjukdomen och tillhörande subteman var: förmedla muntlig information och förmedla skriftlig information. Slutsats: Patienters upplevelser av stöd från sjuksköterskor vid återhämtning av bröstcancer berodde på att patienter fick den vård som de var i behov av vilket innebar att ett vänligt förhållande mellan patienter och sjuksköterskor skapades. Det gjorde att patienter kunde lita på sjuksköterskor genom att patienterna sökte efter trygghet och säkerhet. Detta resulterade till att patienterna kunde uppnå återhämtning med hjälp av stöd från sjuksköterskorna. / Background: Patients' recovery is affected by meeting with nurses, symptoms, treatment, side effects and relationship of care. The nursing profession is based on working with personalized care and this means that each patient should be treated uniquely and cared for according to the patient's nursing needs. Aim: The aim was to describe female patients' experiences of support from nurses in the recovery of breast cancer. Method: A systematic literature study with ten scientific articles that were analyzed based on Evans' analysis method. Results: The results showed two main themes and four subthemes. The first theme, recovery encouragement and associated sub-themes were: the importance of support and the importance of motivation. The second theme was to provide information about the disease and associated sub-themes were: convey oral information and convey written information. Conclusion: Patients' experiences of support from nurses in recovering from breast cancer were due to patients receiving the care they needed, which meant that a friendly relationship between patients and nurses was created. This allowed patients to trust nurses by seeking safety and security. This result led to patients being able to achieve recovery with the help of the support of the nurses.

Tack vare e-handelns tillväxt och framfart har det aldrig varit såenkelt att på ett snabbt och smidigt sätt få produkter hemskickadeoch betalda inom några få sekunder. Men denna snabba framfartoch viljan att konstant öka omsättningen har gjort e-handelsplatsertill en grogrund för manipulativ design, med det huvudsakligamålet att påverka användare och få dem att ta beslut som inteligger i deras primära intresse. Denna manipulativa design kallasför dark patterns. Studiens syfte är att undersöka hur användareupplever dessa dark patterns när de appliceras på ehandelsplatser.Då upplevelser är en subjektiv företeelse har en kvalitativ metodanvänts för att studera fenomenet. Datainsamling skeddevia semistrukturerade intervjuer, utbildning och användartest av ehandelsplatser innehållande dark patterns där sex deltagare ställdeu p p . D e t e m p i r i s k a d a t asom genererades via intervjutillfällena analyserades med hjälpav en för studien anpassad teoretisk modell. Resultatet avstudien visar att användare upplever dark patterns som en negativföreteelse, som primärt genererar irritation, frustration, känslanav att känna sig bedragen och stress, där vissa användareupplevde så starka negativa känslor att de helt kan välja bort en ehandelsplats. / With the current rate of growth and development in e-commerce, ith a s n e v e r b e e n a s q u i c k a n d e a s y t o g e tproducts delivered to one's homes and to have them paid forwithin seconds. However, the rapid progress, together with thedesire to increase revenue, online retail stores have become ahotbed for manipulative design elements. Design elements whichare implemented to persuade users into making decisions that maynot be in their best interests. These manipulative design strategiesare called dark patterns. The purpose of this study is to identifyhow users experience these dark patterns when applied to onlineretail stores.Peoples' experiences are subjective by nature, and to that end, aqualitative method has been utilized to study the phenomenon. Thedata was gathered by semi-structured interviews, an educationalelement, and user tests on online retailer platforms, containingdark patterns. Six participants contributed to the study. Theempirical data generated by the interviews were analyzed by a, forthe study, tailor-made theoretical model. The study shows thatusers experience dark patterns as a negative phenomenon, whichgenerated feelings of irritation, frustration, fraud, and stress. Someusers experienced such strong negative emotions thatthey actively could abandon an online retailer altogether.

Här följer en kvalitativ tvärsnittsstudie genom metodtriangulering vilken undersöker och tar fasta på den maximalistiska demokratiteorin i läroplanen, fem läromedel och fyra intervjuer med samhällskunskapslärare. Detta sker analytiskt utifrån utgångspunkten i tre demokratiteoretiska idealtyper: Shumpeters elitdemokrati, Dahls polyarki samt Goodharts Democracy as Human Rights (DHR). Syftet är att finna vilken idealtyp som ligger närmast verkligheten i gymnasieskolan idag sedan 2011. Slutsatsen efter textanalys och intervjuer visar på en övervägande maximalistisk demokratiteori, en liberal polyarkisk demokrati som även bär inslag av deltagande i form av massdemokrati och rättighetsanspråk närliggande teorin om DHR.

The risk for an adolescent to develop risk behaviors decrease when he/she feels to be included in and to have an influence on the society. Previous research shows that opportunities for young people to feel involved in the society are limited. Every year, here 4U offers a tolerance-education to young people. This study aims to investigate whether the tolerance-education has met its objectives. The aim of the study is to investigate whether and how here 4U:s tolerance-education affected young people´s sense of participation in the society and civic-engagement and whether it led to personal development. The study applies a qualitative method, with semi-structured interviews and applies a target selection of andolescents based on criterias that enable for the studys aim to be answered. The informants are six young people aged 16–22. A manifest content analysis has been applied to analyze the collected material. The results of the study show that young people feels that they have more opportunities and will to engage in society after the tolerance-education. It also demonstrates that the tolerance-education has contributed to young people´s opportunities for participation in the society. Furthermore, the results shows that the tolerance-education has contributed to the personal development of young people by giving them a chance to build confidence and self-esteem. / Genom att inkludera ungdomar i samhället minskar risken att de utvecklar ett risktagande beteende. Tidigare forskning påvisar att möjligheterna för ungdomar att känna sig delaktiga i samhället är begränsade. Varje år erbjuder here 4U en toleransutbildning till ungdomar. Den här studien syftar till att undersöka om toleransutbildningen uppfyllt dess mål. Utefter bakgrunden är studiens syfte att undersöka om och i så fall hur here 4U:s toleransutbildning påverkat ungdomars känsla av delaktighet i samhället, samhällsengagemang samt om den lett till personlig utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ metod, har semistrukturerade intervjuer och tillämpar ett målstyrt urval. Informanterna är sex ungdomar i åldern 16–22. En kvalitativ analysprocess i form av en manifest innehållsanalys har tillämpats för att analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever sig ha bättre förutsättningar och vilja att engagera sig i samhället efter toleransutbildningen. Det påvisar även att toleransutbildningen bidragit till att ungdomarna fått möjligheter till delaktighet. Vidare visar det framtagna resultatet att toleransutbildningen bidragit till ungdomarnas personliga utveckling genom att de fått chans att bygga upp en självsäkerhet och en självkänsla.

Agenda 2030 är en handlingsplan för hur världens alla länder gemensamt ska nå en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Agenda 2030 berör den sociala dimensionen av hållbar utveckling och kan därför kopplas till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Syftet med studien är att undersöka tjänstepersoners uppfattningar om förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i deras kommun. Urvalet i studien var målstyrt då respondenterna skulle svara på frågor om arbetet med Agenda 2030. För studien användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där materialet sedan analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att stödjande faktorer som politisk vilja, pågående handlingsplan, samarbetsmöjligheter, tillgängliga resurser, kompetens och tydlig ledning och styrning förenklade arbetet med Agenda 2030. Hindrande faktorer var bristande kompetens, otydlig ledning och styrning. Dessutom har Coronapandemin har haft en negativ påverkan på ekonomi och organisation. Utvecklingsmöjligheter är att fortsätta med det pågående arbetet och utveckla målstyrningen samt integreringen av Agenda 2030 i den ordinarie verksamheten. Slutsatsen är att kommunerna befann sig i olika faser av implementeringsprocessen varpå förutsättningarna varierade mellan kommunerna. Kommunerna behöver uppmärksamma stödjande faktorer och arbeta med hindrande faktorer tillsammans med utvecklingsmöjligheter för att skapa goda förutsättningar för lokal implementering av Agenda 2030.  Nyckelord: folkhälsa, hållbar utveckling, kommun, kvalitativ studie, tjänsteperson, top-down implementering / The Agenda 2030 is an action plan for global sustainability divided into17 goals and three dimensions of social, ecological and economical sustainability. The social dimension of sustainability affects the determinants of health and can therefore contribute to better public health. The aim of this study is to examine official workers perceptions of the conditions to implement Agenda 2030 in Swedish municipalities.  The selection method was strategic as the respondents were to answer questions about their experiences according to their work with implementing Agenda 2030. For the study, a qualitative approach was used with semi-structured interviews to collect data. The data were analyzed according to qualitative content analysis.  The results show that supporting factors such as political will, an ongoing action plan, cooperation opportunities, available resources, competence, clear management and governance simplified the work with Agenda 2030. Hindering factors inthe process where lack of competence, lack of distinct management and guidance. The corona pandemic has had a negative impact on the economy and organization.  Development opportunities are to continue with the ongoing work and develop management by objectives and the integration of Agenda 2020 in the regular operations.  The conclusion of the study is that the municipalities were in different phases of the implementation process and therefore conditions varied. The municipalities need to pay attention to the supporting factors and work with the hindering factors together with development opportunities to create good conditions for local implementation of Agenda 2030.  Key words: Municipality, Official Worker, Public Health, Qualitative Interviews, Sustainable Development, Top-Down Implementation