Motivation is considered to be an important factor for employees' well-being in their workplace, and is especially important in digital change work (Gilley et al., 2009). This is due to the company's changing environment since there is a risk that employees' motivation will be affected (ibid.). The problem is that there is still not much research on digital change work having any effect on employee motivation. The purpose of this study is therefore to analyze how digital change work affects employees' motivation in their workplace, as well as what factors influence employee motivation. The analysis is based on the employees and managers point of view from two medium sizes companies in Stockholm.  The study is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews which where conducted at two medium-sized companies in Stockholm. Both companies have an ongoing digital change work. To gain a deeper understanding, the authors interviewed a total of twelve respondents where ten of them are employees and two of them are leaders. The study's results show that digital change work has a positive impact on most employees. The majority have a positive attitude towards the new digital change and feel that the change will facilitate their tasks in the future. The result has also shown that the crucial factors such as appreciation, own responsibility and support from managers can lead to increased motivation among employees in a digital change work. / Motivation anses vara en viktig faktor för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen, och har speciellt stor betydelse vid ett digitalt förändringsarbete (Gilley et al., 2009). Detta med tanke på företagets föränderliga miljö då det finns risk att medarbetarnas motivation påverkas (ibid.). Problemet är att det fortfarande inte finns så mycket forskning om hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation. Syftet med denna studie är därför att analysera hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som har påverkan på medarbetarnas motivation. Detta ska analyseras utifrån medarbetarnas och ledarnas synvinkel. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på två medelstora företag i Stockholm, vilka har ett pågående digitalt förändringsarbete. För att få en djupare förståelse om ämnet och kunna besvara studiens frågeställning har totalt tolv respondenter intervjuats, varav tio är medarbetare och två ledare. Studiens resultat visar att ett digitalt förändringsarbete har en positiv påverkan på de flesta medarbetare som upplever att förändringen ska underlätta deras arbetsuppgifter i framtiden. Resultatet har även visat att de avgörande faktorerna som kan leda till ökad motivation hos medarbetarna vid ett digitalt förändringsarbete på arbetsplatsen är uppskattning, eget ansvar och stöd från ledare.

Enligt Sveriges militärstrategiska doktrin ska Försvarsmaktens ledningsfilosofi baseras på uppdragstaktik. Uppdragstaktikens ursprung och användande har studerats tidigare men det förekommer färre studier inom den marina arenan och av dess användande vid ledning av sjögående förband. Syftet med studien är därför att med en induktiv och explorativ ansats samt genom kvalitativa intervjuer skapa en förståelse för användandet av uppdragstaktik vid ledning av sjögående förband. Studien genomförs med metoden Grounded Theory, vilket resulterar i en grundad teori om hur uppdragstaktik förstås vid ledning av sjögående förband. Resultatet visar på att uppdragstaktik eftersträvas vid ledning av sjögående förband men att dess framgång bygger på en synkronisering av förbandet och dess chefer. Vidare visar resultatet på att det finns påverkansfaktorer som inverkar negativt på förutsättningarna för att utöva uppdragstaktik, faktorer som leder till fragmentering. Dessutom identifieras effekter som kommer med ledning av sjögående förband med uppdragstaktik. Relationen mellan synkronisering och fragmentering samt de effekter som uppdragstaktik ger utgör studiens kärnkategori. Studiens resultat förklaras med hjälp av systemteori samt med teorier om osäkerhet, oförutsägbarhet och ledning i krig.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att mellan 32–90% av patienter som genomgått någon form av kirurgi utvecklar oavsiktlig hypotermi perioperativt. Ofta har patienterna redan mild hypotermi vid ankomst till operationssalen. De perioperativt verksamma specialistsjuksköterskorna har ett gemensamt ansvar att förhindra samt åtgärda oavsiktlig nedkylning av patienten perioperativt. Trots mycket forskning om hypotermi och dess konsekvenser visar studier på att det finns kunskapsluckor inom ämnet hos specialistsjuksköterskor som ingår i operationsteamet. Vidare finns det för närvarande inga svenska nationella riktlinjer för värmebevarande åtgärder under kirurgi utan mer övergripande rekommendationer om vikten av att upprätthålla patientens temperatur.  Syfte: Att beskriva hur specialistsjuksköterskor inom dagkirurgi arbetar för att bibehålla normotermi hos patienten.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer med tio specialistsjuksköterskor på två operationsavdelningar med dagkirurgisk verksamhet. Datan analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: beslut om värmebevarande åtgärder, förutsättningar för att förebygga perioperativ hypotermi och viljan att göra gott. Kategorierna hade sammanlagt åtta tillhörande subkategorier.   Slutsats: Specialistsjuksköterskans arbete för att bibehålla normotermi hos patienten var komplext där många olika faktorer spelade in. Det fanns goda kunskaper om perioperativ hypotermi och värmebevarande åtgärder i operationsteamet. Resultatet synliggjorde dock att arbetet i att förebygga perioperativ hypotermi inte alltid baserades på evidens och att det inte fanns tillräckligt med beslutsunderstöd för värmebevarande åtgärder. / Background: Previous research shows that 32–90% of patients who have undergone some sort of surgery develop accidental perioperative hypothermia. Often, patients already have mild hypothermia upon arrival at the operating room. The perioperative specialist nurses have a shared responsibility to prevent and treat unintended cooling of the patient. Despite a lot of research on hypothermia and its consequences, studies show that there are knowledge gaps within the subject in specialist nurses who are part of the surgical team. Furthermore, there are currently no Swedish national guidelines for perioperative heat conservation measures during surgery, but more general recommendations on the importance of maintaining the patient’s temperature. Aim: To describe how specialist nurses in ambulatory surgery work to maintain normothermia in the patient. Method: Qualitative interview with inductive approach. Semi-structured interviews with ten specialist nurses at two ambulatory surgery departments. The data were analyzed with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman.  Results: The results revealed three categories: decisions on heat conservation measures, conditions for preventing perioperative hypothermia and a desire to do good. The categories had a total of eight associated subcategories.  Conclusion: The specialist nurse’s work to maintain normothermia in the patient was complex in which many different factors came into play. There was a good knowledge of perioperative hypothermia and heat conservation measures in the surgical team. However, the results showed that the work in preventing perioperative hypothermia was not always based on evidence and that there was not enough basis for decision for perioperative heat conservation measures.

ABSTRACT Background: Previous research shows that peer support has an impact on and significance for patients, staff, health care and the care environment. However, it appears that there is limited research from patients' perspectives and that there is a need for further research on peer support and its significance for patients in psychiatric care. Aim: To describe patients' experience of peer support and its significance for recovery in psychiatric care. Method: Qualitative design with an inductive approach where data collection was done through semi-structured interviews with six patients with mental illness and/or substance abuse in psychiatric outpatient and inpatient care. Interviews were analyzed through qualitative content analysis. Results: Through three categories and ten subcategories the importance of receiving support from a peer supporter is emphasized and focuses on what the sharing of one's own experience can contribute to patients' own recovery. Conclusions: The support of a peer supporter with personal experience of mental illness and/or substance abuse felt by patients as a positive experience. The support contributed to a recognition that created a bond and enabled patients to open up and led to a capability to think in other ways. It was described as a safe relationship that was characterized by genuine listening and a special understanding. The patient felt like an ordinary person and not as a sick patient. Seeing that someone else had recovered contributed to the hope for their own future and recovery. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning visar att peer support har inverkan på och betydelse för patienter, personal, verksamhet samt vårdmiljö. Dock framkommer att det finns begränsad forskning utifrån patienters perspektiv och att det finns ett behov av ytterligare forskning om peer support och dess betydelse för patienter inom psykiatrisk vård. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av peer support och dess betydelse för återhämtning inom psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats där datainsamling gjorts genom semistrukturerade intervjuer med sex patienter med psykisk ohälsa och/eller missbruk inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Analys genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom tre kategorier och tio subkategorier lyfts betydelsen av att få stöd av en peer supporter och tar fasta på vad delandet av egen erfarenhet kan bidra med för patienters egen återhämtning. Slutsatser: Stödet av en peer supporter med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller missbruk erfors positivt hos patienter. Stödet bidrog till en igenkänning som skapade ett band som möjliggjorde för patienter att lättare kunna öppna upp och dela med sig och till en förmåga att kunna tänka på andra sätt och komma vidare. Det beskrevs som en trygg och lättsam relation som präglades av genuint lyssnande och speciell förståelse. Patienten erfors bli behandlad som en vanlig människa och inte som en sjuk patient. Att få se att någon annan återhämtat sig bidrog till hopp för egen framtid och återhämtning.

Bakgrund: I samband med att Sars-Cov2 viruset började spridas i Sverige så infördes besöksförbud för patienternas närstående på sjukhus. Detta har inneburit att närstående till personer som blivit svårt sjuka och varit i behov av intensivvård som regel inte kunnat besöka personen under vårdtiden på sjukhus. Tidigare studier har visat på betydelsen för närstående att få vara nära personen som är svårt sjuk, men också närståendes stora betydelse för patienten och vårdpersonalen för att kunna åstadkomma en person- och familjecentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på en intensivvårdsavdelning under rådande besöksförbud Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och ändamålsenligt urval. Urvalskriterierna innefattade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av att arbeta på en intensivvårdsavdelning vars besökspolicy påverkats av pandemin. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudfyndet i vårt resultat visar att sjuksköterskor inom intensivvård värdesätter närvarande närstående högt. Trots att sjuksköterskornas arbetssituation i vissa hänseenden har underlättats vid införande av besöksförbud beskriver de även många utmaningar som uppkommit när de närstående inte får närvara. Slutsats: Vårt resultat talar för att sjuksköterskor som arbetar inom intensivvård ser både positiva och negativa följder av att arbeta under rådande besöksförbud. Närstående till intensivvårdspatienter beskrivs av sjuksköterskor som en betydelsefull del i omvårdnaden då de tillför viktig information och trygghet. Detta gör att sjuksköterskor värderar närståendes närvaro högre än de positiva följder frånvaron av närstående har.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. De drabbade individerna får diabetesrelaterade komplikationer som uppkommer vid sjukdomen, bland annat fotkomplikationer såsom fotsår som är vanligt förekommande. Komplikationerna leder till stort lidande för personen. Förutom att det leder till lidande för personen så medför det stora kostnader för hälso- och sjukvården. Uppkomst av fotsår kan motverkas och förhindras genom kunskap och utbildning. Syfte: Författarna vill i denna litteraturstudie belysa diabetespatienters behov av kunskap och undervisning gällande primär prevention av fotsår. Metod: Studien har utförts som en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna söktes via de två databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderande artiklarna var med kvalitativ ansats. Resultatet av artiklarna bearbetades, analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet framfördes genom två huvudkategorier som är egenvårdsåtgärder och patientutbildning. Genom egenvård är patienterna delaktiga i sin vårdplan. Informationen av egenvårdsåtgärder ska inkluderas i första informationsmötet med patienten. I patientutbildning ges den information och rådgivningen som behövs för att patienten ska kunna hantera sin sjukdom. Dessutom leder patientutbildning till motivation och bättre hälsofrämjande vanor. Konklusion: För att fotsår ska undvikas bör patienten ha kunskaper om vilka komplikationer diabetes kan orsaka. Genom att ha en tydlig bild om hur komplikationerna förhindras leder det till förbättrad omhändertagandet av fötterna. Kommunikationen mellan patienten och vårdpersonalen är en avgörande faktor för hur väl informationen nås fram. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that is on the rise worldwide. The affected individuals get diabetes-related complications that arise from the disease, including foot complications that are common. The complications lead to great suffering for the person. In addition to suffering for people, it also entails huge costs for health care. The onset of foot ulcers can be counteracted and prevented through knowledge and education. Purpose: In this literature study, the authors want to shed light on diabetic patients' need for knowledge and education regarding the primary prevention of foot ulcers. Method: The study was conducted as a qualitative literature study where ten scientific articles have been included. The articles were searched through the two databases PubMed and CINAHL. The included articles were with a qualitative approach. In the background, both qualitative and quantitative articles were included. Only qualitative articles were included in the results. The results of the articles were processed, reviewed and compiled. Results: The results were presented through two main categories, which are self-care measures and patient education. Through self-care, patients are involved in their care plan. The information of self-care measures must be included in the first information meeting with the patient. In patient education, the information and advice need to enable the patient to manage that their illness is provided. In addition, patient education leads to motivation and better health-promoting habits. Conclusion: To avoid foot ulcers, the patient should have knowledge of what complications diabetes can cause. By having a clear picture of how the complications are prevented, it leads to improved care of the feet. The communication between the patient and the care staff is a decisive factor in how well the information is obtained.

The purpose of this study was to gain an increased understanding of the college students 'self-presentation on social media, emphasizing whether the use of social media affects the college students' well-being. It is also studied whether the use of social media has changed due to the corona pandemic. This essay aims to gain an in-depth understanding of the research topic. A qualitative approach was used in the study, where a total of four semi-structured interviews were conducted. All participants were students at Södertörn University. The collected material was interpreted with the help of theories of Goffman's dramaturgical perspective on role appearances and self-presentation, as well as Scheff's theory of social ties and its role in human life. The theories were used interchangeably to conduct a content analysis. The survey shows that the informants have a daily use of social media that is focused on communication purposes and a social interaction with family and friends. The results of the study show numerous positive aspects of the use of social media. However, there are considerably negative impacts on the informants' well-being. In addition, the participants were continuously seeking approval from others, as well as an idealization of themselves in order to place themselves in social cohesion. This resulted in the college students engaging in presenting themselves in a favorable way on social media. Finally, the results show that the informants experienced a negative impact on self-esteem, stress, anxiety and depression due to their use of social media platforms. / Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för högskolestudenternas självpresentation på sociala medier, med fokus att belysa om användningen av sociala medier påverkar högskolestudenternas välbefinnande. Utgångspunkten var att få en uppfattning om studenternas användning av sociala medier och deras upplevelser av vad de tror att sociala medier bidrar med och om sociala mediers inflytande i deras liv. Denna studie har genomförts med hjälp av fyra intervjupersoner som var högskolestudenter vid intervjuernas tidpunkt. Sammanfattningsvis går det att utläsa att användningen av sociala medier bidrar till en rad positiva aspekter. Sociala medier underlättar kommunikation och sökning av information. Den förstärker sociala relationer och bidrar till ökad social sammanhållning och gemenskap för användarna. I studien framkom att utöver de positiva aspekterna som sociala medier erbjuder kan det uppstå flera negativa aspekter som kan påverka människans välmående. Deltagarna upplevde att det ställdes krav och förväntningar på dem som lett till att de valt att presentera sig själva på ett visst sätt som enligt deras mening skulle gynna publiken på sociala medier. Detta ledde till stress, nedstämdhet och depression. Resultaten visar även att ständiga jämförelser med andra användare kan bero på bekräftelsebehov, som i sin tur kan leda till att användarnas självförtroende påverkas negativt. Detta kan exempelvis illustreras genom att respondenterna kan sätta högre krav gällande sina respektive självpresentationer på diverse sociala medier. / sociologi

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus i Kina som fick namnet SARS-CoV-2 och senare Covid-19. Den elfte mars 2020 deklarerades viruset som en pandemi. Virusets höga smittsamhet och dödlighet blev en stor påfrestning för vårdpersonal. Covid-19 orsakar hos de flesta en luftvägsinfektion, men kan hos vissa utvecklas till svår sjukdom med dödlig utgång. Primärvården anses vara basen i hälso- och sjukvården med distriktssjuksköterskans hälsofrämjande arbete i centrum. Studier har visat att när sjuksköterskor är i nära kontakt med smittsamma infektionssjukdomar upplever dem ensamhet, ängslan, rädsla, utmattning och sömnstörningar. Det finns få studier om distriktssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under pandemi så en ökad kunskap och förståelse bedömdes därför som aktuell. Syfte: Beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad under den pågående pandemin. Metod: kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor på fem vårdcentraler i Stockholm. Texten bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i en variation av erfarenheter såsom rädsla, stress, utmattning men likaså möjlighet till ökad kunskap och utveckling, samt en känsla av att ha kommit närmare patienter och kollegor. Slutsats: Distriktssjuksköterskan utvecklades med sina arbetsuppgifter och upplevde samhörighet men också olika former av känslomässiga utmaningar. Beslutsfattare och ansvariga för primärvården bör använda slutsatserna för att förbättra stödet till distriktssjuksköterskor och verksamhet. Det finns behov av vidare studier i området. / Background: By the end of 2019 a new virus was discovered in China. It was later named SARS-CoV-2 and eventually Covid-19. The eleventh of March 2020 the virus was declared a pandemic. The high level of contagiousness and mortality of the virus put a lot of stress on health care professionals. Covid-19 causes respiratory tract infections, and can be deadly. Primary health care is considered the base of the health care system, where the district nurse´s health promotion work is central. Studies have shown that nurses´ who come in contact with contagious infectious diseases suffer loneliness, anxiety, fear, fatigue and sleep disorder. There are very few studies about district nurses´ working experiences during a pandemic, therefore more knowledge and understanding was warranted. Purpose: To describe the district nurses´ experiences of health promotion in nursing care during the current pandemic. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews with district nurses at five primary health care centers in Stockholm, Sweden. The material was then analyzed with content analysis. Results: The material showed a variety of experiences, including fear, stress and fatigue, but also increased knowledge, professional development and feeling closer to colleagues and patients. Conclusion: The district nurses´ developed professionally with the new tasks and experienced affinity but also various forms of emotional challenges. Decision makers and managers can make use of these insights to inform and improve their support for districtnurses´ during a pandemic. There is a need for further research on the subject. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska och medicinska möjligheter, men ofta ett obehag för patienterna som kan bero på en rad olika anledningar. Patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning är viktigt för att röntgensjuksköterskan ska få patienterna att känna en trygghet och kunna etablera kontakt.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvalitativa studier. Artiklarna kvalitetgranskades samt analyserades. Sökningar har genomförts i PubMed och CINAHL.  Resultat: Utifrån analysen formades tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna var: Att ligga i mr-kamera, att genomgå undersökningsproceduren samt känslor. Patienter upplever någon form av smärta och obehag i samband med MR-undersökningen. En del patienter upplever någon form av negativa känslor vid undersökningen, medan andra inte.  Konklusion: Kommunikation, trygghet och informationsanpassning är en viktig del för patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning och möjligheten för att reducera dess negativa känslor som uppstår. / Background: Magnetic resonance imaging imply great diagnostical and medical opportunities, but entails often a discomfort for the patient, due to several different reasons. The patients’ experiences regarding the magnetic resonance imaging examination are important for the feeling of safeness and establish a contact with the x-ray nurse.  Aim: The literature study’s aim was to illustrate the experiences of patients regarding examination with magnetic resonance imaging.  Method: A literature study with results from eight qualitative studies. Articles that were reviewed with quality and were also analyzed. Searches have been carried out in PubMed and CINAHL.  Result: From the analysis, three categories were formed and also eight subcategories. The categories were: To lie in an MRI-scan, to undertake the examination procedure and also feelings. Patients experiences some kind of pain and discomfort during the MRI-scan. Some patients experience some negative feelings during the examination, whereas others do not experience that.  Conclusion: Communication, safeness and adaptation of the information are crucial parts for the experiences for the patients, regarding an examination within a magnetic resonance imaging, and the possibilities to reduce the negative feelings that occur during this kind of examination.  Keywords:

Ojämlikhet i hälsa är ett omfattande folkhälsoproblem. Somliga gruppers hälsotillstånd riskeras i större utsträckning än andra. Publikationer från nationella myndigheter samt internationell forskning påvisar det faktum att homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner [HBTQI] är en grupp som löper större risk att insjunkna i psykisk ohälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör därför hälsofrämjande arbetssätt som förbättrar gruppens psykiska hälsa belysas. Med den utgångspunkten syftar studien till att beskriva olika offentliga och ideella aktörers erfarenheter av att främja psykisk hälsa bland HBTQI-personer. Studien tillämpar en kvalitativ metod, med ett målstyrt snöbollsurval och semistrukturerade intervjuer med sex olika aktörer. Materialet har bearbetats genom en analysprocess som gjorts i form av en manifest innehållsanalys. Slutsatserna som kan dras utifrån resultatet av aktörernas erfarenheter, är fem hälsofrämjande arbetsmetoder som förbättrar den psykiska hälsan hos HBTQI-personer. Det är kunskapshöjande insatser, tvärsektoriell samverkan, meningsfulla aktiviteter, intersektionellt och långsiktiga arbetssätt. Aktörernas positiva erfarenheter är det faktum att det finns många möjligheter i arbetet och yrkesrollerna. Aktörerna beskriver också positiva erfarenheter av samverkan, och menar att det är en viktig framgångsfaktor i det hälsofrämjande arbetet. De negativa erfarenheterna som aktörerna beskriver är kunskap-och resursbrister, samt svårigheter att nå målgruppen. De utmaningarna beskrivs som särskilt märkbara i mindre städer. / Inequality in health is one of the biggest public health challenges. Some people’s health conditions are at risk to a greater extent than others. One such group that is at greater risk of developing mental illness are lesbian, gay, bisexual, transgender, queer, and intersex people [LGBTQI]. This is shown by publications from national agencies, as well as international research. Therefore, methods that promote mental health among sexual minorities should be clarified. For that reason, this study aims to describe different public and non-profit actor’s experiences of health promoting methods to improve mental health among LGBTQI people. This study applies a qualitative method, with a purposive- and snowball sampling combined with semi-structured interviews with six different actors. The material has been processed by a manifest content analysis.  The conclusion in this study is that five health promotion methods were found, based on the actors’ experiences. These are educational-raising promotions, cross-sectoral collaboration, meaningful activities, intersectional and long-term strategies. Actor’s positive experiences is the fact that there are many opportunities in the public health work and in their professional roles. The actors also describe positive experiences of collaboration and claims that it is a benefit in the health promotion practice. The negative experiences are the lack of knowledge and resources, as well as difficulties in reaching the target group. These challenges are particularly noticeable in smaller cities.