Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett komplext arbete, där sjuksköterskorna gör vårdbedömningar utan fysiskt möte. Stöd och råd ges till egenvård, samt hänvisar till adekvat vårdnivå. Inom telefonrådgivning krävs god kommunikationsförmåga och klinisk kompetens för att säkerställa patientsäkerhet. Sjuksköterskor kan uppleva tidspress, stress och trötthet på grund av långa telefonköer. De långa telefonköerna begränsar möjligheten till återhämtning. Telefonrådgivning innebär samtidig muntlig kommunikation och dokumentation, vilket kräver en hög koncentrationsnivå. Tidigare studier pekar på att nuvarande hjälpmedel och utbildning inte är tillräckligt adekvata för att förbereda sjuksköterskor för telefonrådgivning. Motiv: Telefonrådgivning är en viktig uppgift, men beskrivs som krävande, utmanade, ansvarsfullt och stressigt. Eftersom få studier om sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning gjorts inom primärvården i Finland, är det angeläget att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet som telefonrådgivare. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på en hälsocentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hälsovårdare och tre sjuksköterskor i västra Finland. En tolkning av intervjudata genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser i telefonrådgivningen redovisas i fyra teman: Att dagligen ha utmanande telefonrådgivning, Att ha en krävande arbetssituation, Att ha bristande support och Att ha en underlättande arbetsmiljö. Konklusion: Telefonrådgivning på en hälsocentral är utmanande och komplext. Yrkeserfarenhet underlättar vid vårdbedömningar och rådgivning i olika situationer. En god arbetsgemenskap och stöd från arbetskollegor är viktigt för att orka med svåra samtal. Ett hinder för ovan nämnda främjande faktorer är personalbristen. Sjuksköterskorna upplever hög stress och otillräcklighet om telefonköerna är långa. För att underlätta vårdbedömningar samt förbättra vårdkvaliteten, vore det bra med ett vårdbedömningsprogram. / Background: Telephone nursing is a complex task, with nurses making care assessments without a physical encounter. Support and advice is given to self-care, and referrals are made to an adequate level of care. Good communication skills and clinical competence are required to ensure patient safety in telephone nursing. Nurses may experience time pressure, stress and fatigue due to long phone queues. The long phone queues limit the possibility of recovery. Telephone nursing involves simultaneous verbal communication and documentation, which requires a high level of concentration. Previous studies indicate that current aids and training are not adequate enough to prepare nurses for telephone nursing. Motive: Telephone nursing is an important task, but is described as demanding, challenging, responsible and stressful. Since few studies on nurses´ experiences of telephone nursing has been conducted in primary health care in Finland, it´s important to describe nurses´experiences of working with telephone nursing. Aim: The purpose of the study was to illuminate nurses´experience of working with telephone nursing at a primary healthcare center. Methods: Semi-structed interviews were conducted with six public health nurses and three nurses in western Finland. An analysis of interview data was performed with qualitative content analysis. Result: The results of the nurses´experiences are presented in four themes: To have challenging telephone nursing on a daily basis, To have a demanding work situation, To have a lack of support and To have a facilitating work environment. Conclusion: Telephone nursing at a primary healthcare center is challenging and complex. Professional experience facilitates nursing assessments and counseling in different situations. A good working community and support from colleagues is important for coping with difficult calls. A barrier to the above-mentioned facilitators is the lack of staff. Nurses experience high stress and inadequacy if phone queues are long. To facilitate nursing assessments and improve the quality of care, it would be useful to have a care assessment programme.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

Bakgrund: I slutet av år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2 och sedan dess har det spridit sig över världen och lett till COVID-19 pandemin. Detta har ställt höga krav på intensivvården och dess organisation, oerfaren personal har fått arbeta inom intensivvården för att möta upp det ökade patientflödet. Tidigare studier visar hur teamarbetet skall fungera och vad som krävs för att det ska fungera optimalt för att uppnå god patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamarbete under COVID-19 pandemi. Metod: Designen som valdes var en kvalitativ intervjustudie, Urvalet som användes var ett ändamålsenligt urval och åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; En extraordinär och svår utmaning, Genom utmaningar utvecklas man som team och individ, Alla bidrar med sin kompetens för patientens bästa samt Nya relationer, funktioner och personer i teamet. I resultatet framkom det att intensivvårdssjuksköterskorna upplevt utmaningar och utvecklingar inom teamarbetet,o erfarna har fått en mer etablerad plats och nya rutiner har förbättrat teamarbetet. Första tiden var mycket påfrestande men utveckling har skett. Diskussion: Tidigare forskning visar på att teamarbetet har mycket utmaningar att övervinna för att fungera optimalt, men det finns tillvägagångssätt för att underlätta när läget väl är skarpt. Slutsats: Det finns möjligheter för att öka beredskapen genom utbildning, men ytterligare forskning om pandemins effekter på teamarbete är något som författarna anser vara av stor vikt.

Bakgrund: Rädsla och oro inför en operation och inför generell anestesi förekommer i högre grad hos kvinnor än hos män. Dessutom beskrivs ofta litotomipositionen som en otrygg upplevelse av kvinnor vid vaginala undersökningar. Vid vaginala operationer ligger kvinnor i denna position och det är rimligt att anta att det även i denna situation kan påverka trygghetsupplevelsen. Det finns många fördelar med att genomföra gynekologiska operationer vaginalt jämfört med abdominella eller laparoskopiska operationer och blir alltmer en vanligare operationsmetod. Det är av betydelse att kvinnor känner trygghet och välbefinnande inför operationen, inte minst för att de ska kunna återhämta sig optimalt postoperativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors perioperativa upplevelser av trygghet vid vaginala operationer under generell anestesi. Metod: Kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre stycken kategorier: Att ha någon närvarande som ser en genom operationens alla delar; Att någon berättar vad som ska ske och att få tillräckligt med information; och Att få känna sig skyld och påklädd då man är i en utsatt situation. Slutsats: Kvinnor upplevde både trygghet och otrygghet perioperativt vid vaginala operationer under generell anestesi. Ögonkontakt och beröring samt att informera kvinnor vad som ska ske ökade trygghetskänslan. Att inte få tillräckligt med information både pre-, intra- och post-operativt uppfattades som otryggt. Gynställningen upplevdes som ett orosmoment och skapade otrygghet hos kvinnor där de påtalade vikten av att bli sövd innan positionering

Bakgrund: Sjuksköterskor är anmälningspliktiga och har visat sig ha en betydande roll då barn far illa. Trots det väljer sjuksköterskor att inte alltid orosanmäla till socialtjänsten då de misstänker att ett barn far illa. Barnen får till följd av detta inte det stöd och den hjälp som de har rätt till. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att orosanmäla när barn far eller riskerar att fara illa. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes digitalt med sjuksköterskor (n=12) som rekryterats via bekvämlighetsurval. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att orosanmäla när barn far eller riskerar att fara illa: Känsla av att vilja hjälpa, Känsla av osäkerhet, Känsla av att ha och att sakna stöd och Känsla av att erfarenhet ger trygghet.  Konklusion: Sjuksköterskor upplever ett behov av ökad kunskap om barn som far illa och orosanmälan samt utvidgat stöd och samarbete i samband med orosanmälningar. Förändringar inom dessa områden skulle kunna leda till en minskad osäkerhet hos sjuksköterskor och därmed minskat lidande för barn som far illa då fler orosanmälningar eventuellt genomförs.

: På ett övergripande plan har idrott, och så även lagidrotter, en betydelse för människors hälsa eftersom den fysiska aktiviteten, som ofta kommer med idrott och lagidrotter, påverkar folkhälsan. Även den strukturerade fotbollen har betydelse för folkhälsan i och med att fotboll medför skador vilket påverkar människors hälsa. Syfte: Syftet för studien var att undersöka vilken betydelse den strukturerade och ideella fotbollen har för vuxnas hälsa. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex aktiva fotbollsspelare, två män och fyra kvinnor från tre olika ideella fotbollsföreningar. För att analysera data genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av den manifesta tolkningen mynnade resultatet ut i fyra huvudkategorier vilka var struktur, livspussel, föreningsidrott och spontanidrott samt manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Underkategorierna för den manifesta tolkningen var rutiner, planering, prioritering, bidra till laget, mer seriöst och kvinnliga fotbollsspelare. Av den latenta tolkningen mynnade resultatet ut i tre teman vilka var fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa följt av subteman som var avkoppling, återhämtning, prestationskrav, skador, bättre fysisk form, social identitet, gemenskap och meningsskiljaktigheter. Slutsatser: Slutsatser för studien är att den strukturerade fotbollen har betydelse för vuxnas hälsa då rutinerna gör att de är fysiskt aktiva. Den har också betydelse då fotbollsspelarna får avkoppling och återhämtning samt en möjlighet att ha en social identitet och känna en gemenskap i laget. Skadorna och meningsskiljaktigheterna som förekommer är inte av någon negativ betydelse för hälsan. Däremot har prestationsångesten en negativ betydelse för de kvinnliga fotbollsspelarna. / <p>Betyg i Ladok 220218.</p>

I detta examensarbete har en modell av ett ekonomilärarledarskap utvecklats utifrån ett hypotetiskt resonemang som bygger på tidigare forskning om ekonomiundervisning på gymnasienivå samt tidigare forskning om motiverande lärarledarskap. Modellens ekonomilärarledarskap består av två delar: 1. ledarskapskompetenser som är instruerande, prestationsorienterat, stödjande och deltagande, 2. didaktisk kompetens i kombination med ämneskompetens i vilken läraren planerarar och genomför ekonomiundervisning som kan innehålla a. fallbeskrivningar och konkreta exempel från företag samt b. datorstöd t.ex. Office- och bokföringsprogram. När ekonomiläraren planerar och genomför sin undervisning utifrån ekonomilärarledarskapet får de motiverade elever som lär sig företagsekonomi. Syftet med arbetet har varit att: pröva ”Modellen av ett motiverande ekonomilärarledarskap” som en hypotes mot en företagsekonomisk empiri för att få svar på om ekonomilärare undervisar på det sätt som beskrivs i modellen av ett ekonomilärarledarskap Arbetet utgår ifrån två frågeställningar: 1. Hur påverkar mekanismer i skolan ekonomilärarens möjligheter till ett lärarledarskap och vilka konsekvenser får det för undervisningen av ämnet företagsekonomi? 2. Hur uppfattar ekonomilärare att de genom sitt ledarskap kan motivera elever till lärande av företagsekonomi och vilka utmaningar möter läraren i sitt ledarskap? De teori som använts för att utveckla och genomföra arbetet är: Utbildningsmotivation och elevers lärande, lärarens ledarskap samt tidigare forskning om autentisk företagsekonomiundervisning. Empiristudien har genomförts som en intervjustudie med fyra ekonomilärare vid två gymnasiefriskolor i sydvästra Skåne. Intervjuerna genomfördes i mars 2020 med två kvinnliga och två manliga ekonomilärare i 40-60 årsåldern. Två av respondenterna hade arbetat två år, en nio år och en tjugotre år som ekonomilärare. Studiens resultat är att: De svar som respondenterna gav vid intervjuerna ger stöd åt modellen men det finns exempel som visar att en del av stödet är svagt speciellt när det gäller lärarens prestationshöjande ledarskapsagerande eftersom det endast finns ett didaktiskt exempel på detta. Respondenternas utsagor ger ett visst stöd för att säga att ekonomielärarna använder lärarledarskap på det sätt som modellen föreslår, men eftersom studiens empiri består av svar från endast fyra respondenter behövs mer forskning för att kunna anta modellen som en hypotes.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera vilken relation följare har till influencers, utifrån följarens perspektiv. Studien ämnar även undersöka hur deras publicering av betalda samarbeten på sociala medier bemöts av följarna. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod, genom att utföra sex individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 22–27 år.Studien använder teorier såsom Tvåstegshypotesen, Multistegshypotesen, kommunikationsformen Word Of Mouth samt Parasocial Interaction Theory. Jag har också använt mig av tidigare forskning som belyser Konsumtionssamhället och identitet, Kändisar som opinionsbildare, Undersökningar om uppfattningar om reklam, Visuellt meningsskapande på internet och Influerare som entreprenörer. Resultatet av denna studie visar att följare och influencers har en ytlig relation, en relation som innebär att följaren vill bli inspirerad och när inspirationen inte längre existerar eller upphör, då avföljs influencern. Studien visar också att följare kan uppleva influencers samarbeten som negativa, till exempel säger respondenterna att dessa samarbeten kan skapa ett behov av att konsumera mer. Trots den negativa upplevelsen av samarbeten på sociala medier förlitar sig följarna mer på dessa, än vad de gör på traditionell reklam. / The purpose of this essay is to study how influencers and their publication of collaborations on social media are perceived by the followers. To answer the research questions, I have used a qualitative survey method, by conducting six individual interviews with women in the age between 22–27. The study is written based on the theory of The Two-Step Hypothesis, Muliti-step Flow of Communication, Word of Mouth and The Parasocial Interaction Theory. I have also used previous research on Consumer Society and Identity, Celebrities as Opinion Leaders, The User Experiences with Advertising, Visual Meaning on the Internet and New ideals of femininity and entrepreneurship. The result of this study shows that followers and influencers have an superficial relationship, and a relationship that the followers wants to be inspired by the content. When the inspiration no longer exists or ends, the followers unfollow the influencer. The study also shows that followers has critical distancing opinions regarding influencer marketing, because it creates increased consumption. Despite the negative experience of collaborations, the followers find collaborations on social media more trustworthy than traditional advertising.