Att studenter använder sig av sammanfattningar är vanligt förekommande på universiteten idag. I denna uppsats görs en kvalitativ studie kring varför studenter väljer att använda sig av sammanfattningar enligt tre aspekter, tillit, risk samt etik och moral. Studien har gjorts i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Förstudien bestod av intervjuer med 22 studenter och huvudundersökningen bestod utav 32 studenter. Syftet med intervjuerna är att kartlägga studenters erfarenheter, tankar och åsikter kring användandet av sammanfattningar skrivna av andra studenter. Teoriavsnittet belyser tillit, risk samt etik och moral för att få en mer djupgående bild av studenters beslut av att använda sammanfattningar. Slutsatsen är att studenter väljer att använda sig av sammanfattningar på grund av 1) det finns en allmän hög nivå av tillit till andra studenter kring deras kunskap och välmening. 2) Trots att studenterna är medvetna om de risker som finns med sammanfattningar väljer de att bortse från dessa i vissa situationer. 3) Majoriteten av studenterna uppgav att det finns ett moraliskt problem med användandet av sammanfattningar. Dock var egenintresset en för stor faktor för att välja bort sammanfattningar.

Bakgrund: Merparten av patienter med en palliativ diagnos vill vårdas i hemmet, vilket är möjligt med hjälp av bland andra distriktssköterska, hemtjänst samt anhöriga. Patienter som vårdas i hemmet upplever ofta bättre livskvalitet än dem som vårdas på sjukhus. Distriktssköterskan ansvarar för att vården fungerar och är den bästa möjliga för patienten. Vad patienten värdesätter i bemötandet för att det ska kännas genuint och trovärdigt är viktigt för att denne ska känna sig sedd och vara involverad i sin egen vård. Syfte:Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet från distriktssköterskan i palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ ansats med beskrivande design har använts i studien och data har samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt åtta patienter. Resultat: De tre kategorierna som framkom under studien var: att få tid, bli sedd och få respekt, att känna kontinuitet och trygghet, att bli tagen på allvar och känna delaktighet i vården. Slutsats:För att patienterna ska uppleva ett bra bemötande krävs kontinuitet, korrekt information och delaktighet i vården och få tid med distriktssköterskan och känna sig sedd som medmänniska. / Background: Most of the patients with a palliative diagnose want to be taken care of in their own homes. This is possible with help from a team consisting of among others; district nurses, assistant nurses and significant others. Patients living at home often experience better quality of life, compared to them taken care of at the hospital. The district nurse is responsible that the care is well functioning and is the best care for the patient. How the patient experience the treatment from the district nurse is very interesting. What the patient value in the treatment to make it feel genuine and credible. The encounter in the care relationship is important for the patient to feel seen and be involved in their own care. Aim: The aim of the study was to describe patients with a palliative diagnosis how they experienced the encounter from the district nurse in home care. Method: A qualitative approach has been used and eight patients has been interviewed. Results: The results became three categories: To have time, be seen and have respect. To feel safe and continuity, and to be takenseriously and involved in their own care. Conclusion: For the patients to experience a good encounter it takes continuity, correct information and a possibility to take part in their own care. To have time with the district nurse and to feel seen by the district nurse is important.

Fermentering av livsmedel är något som människan gjort sedan de första mänskliga civilisationerna. Dessa uråldriga metoder används än idag och fermenterade drycker har under senare årtionden fått en ökad acceptans världen över och anses idag vara en trend. Syftet är att studera studenters attityder till fermenterade drycker med låg eller ingen alkoholhalt, med fokus på kännedomen om denna typ av drycker, varför och när dessa konsumeras, samt vid vilka sammanhang/tillfällen. I studien har en kortare inledande enkät distribuerats till studenter vid Högskolan Kristianstad, vilken följts av individuella, semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på stora skillnader i huruvida studenterna kände till och hade provat fermenterade drycker. Studenternas attityder till fermenterade drycker präglades av flera olika faktorer, exempelvis hens egna värderingar, normer och målsättningar. I enkäten visade det sig att många konsumerade fermenterade drycker för dess hälsofrämjande effekter, som ersättning till alkohol och för att testa något nytt. Detta framkom även i intervjuerna där hälsa och miljömedvetenhet var viktiga anledningar till varför fermenterade drycker konsumerades, men också nyfikenhet inför det nya. Resultaten från både enkäten och intervjuerna visade att denna typ av drycker främst konsumerades vid måltider, fester eller vid andra sociala event. Samtliga informanter var ense om att fermenterade drycker erhåller komplexa egenskaper och kanske är det just dessa karaktärsdrag som gör dryckens stora platstagande möjligt. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att fermenterade drycker fyller flera roller inom kategorin låg eller icke alkoholhaltiga drycker. / Fermentation is a process that mankind has used since the first civilizations. These ancient methods are still being used today and fermented beverages has since the last few decades gained an acceptance over the world and is considered a trend. The aim of this study was to study students’ attitudes toward fermented beverages with low or no alcoholic contents, with a focus on the knowledge about these beverages, why and when they are consumed and also in what context. The study consisted of an initial shorter questionnaire which was distributed to students at the Kristianstad University, Sweden followed by an individual semi-structured interview. The results showed great variations regarding the students’ knowledge of fermented beverages and if they had tried any of these. The students’ attitudes were characterized by values and norms and the results from the questionnaire showed that many individuals consumed fermented beverages for its health-promoting effects. Instead of drinking alcoholic beverages and also to try something new. This also emerged from the interviews where health and environmental awareness were important reasons as to why fermented beverages were consumed, but also curiosity over trying something new. The results from both the questionnaire and the interviews showed that these beverages were consumed at dinner, parties or other social gatherings. All informants agreed that fermented beverages derive complex attributes and that maybe it might be these attributes that makes it possible for these beverages to take on a large audience as they do today. From this study a conclus

Esports som åskådarsport har fått en betydande publik under det senaste decenniet, det lockarnästan en halv miljard människor över hela världen och har även fått stöttning från storakända företag. Anledningen till varför människor tittar på esport är dock fortfarande inte välundersökt. Uses and Gratifications är en metod som fokuserar på åskådare och betraktar demsom aktiva konsumenter. Utifrån Uses and Gratifications teorier är syftet till denna kvalitativastudie att ta reda på vilka faktorer som kan påverka människors motivation att se på esport,samt hur esport definieras av och konsumeras av människor. Tio personer som är intresseradeav esport deltog i semi-strukturerade intervjuer, och resultatet visade att hedonisktillfredsställelse, social tillfredsställelse, funktionell tillfredsställelse och teknologisktillfredsställelse kan alla ha inverkan på konsumtionen av esport. Respondenterna ser esportsom ett bra sätt att passera tid och bli underhållna, de får social tillfredsställelse när deinteragerar med likasinnade personer. I spel kan de dokumentera och visa sina framsteg, ochpresentera och dela information om sig själva i relation till esport. De flesta respondenternaser fram emot esports framtid. / Esports as a spectator sport has gained a significant audience during the last decade, attractingalmost half a billion viewers worldwide and input from large well-known companies, but thereason as to why people watch esports is still not well studied. Adopting uses and gratificationapproaches - which is an approach that focuses on the audience and view them as activeconsumers, the aim of this qualitative study is to learn about what factors influence peoples’motive to watch esports, as well as how esports is being defined by people and how it isconsumed. Ten people who are interested in esports participated in semi-structured interviews.The result showed that hedonic gratification, social gratification, utilitarian gratification andtechnology gratification all can have impact on the consumption of esports. The respondentsconsider esports as a good way to pass time and to be entertained. They gain socialsatisfaction when interacting with likeminded people. In games, they are able to documentand show their progress, and to present and share information about themselves in relation toesports. Most of the respondents look forward to the future of esports.

Syftet med studien har varit att undersöka hur män förhåller sig till klimatengagemang i relation till maskulinitet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra informanter som definierade sig som män. Intervjuerna genomfördes i mars och april 2019. Informanterna upplevde att det fanns en spänning mellan maskulinitet och klimatengagemang när det kom till traditionella könsroller och bemötande från omgivningen. Informanterna upplevde att deras klimatengagemang betraktades som feminint av andra män och de upplevde även att deras klimatengagemang ledde till ett avståndstagande från andra män. Spänningen förstärktes även genom den avsaknad av klimatrelaterade normer som informanterna upplevde. En maskulin aspekt av klimatengagemang som informanterna upplevde var att män tenderar att agera kunskapsbärare samt att det råder en dissonans mellan klimatrelaterade värderingar och maskulint kodade beteenden.

Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

Genom alla år har Försäkringskassan funnits till för människans sociala trygghet. Tanken är att det ska finnas hjälp när det behövs, såsom vid sjukdom och funktionsnedsättning, bidrag till barn etc. Det vill säga att människor fortfarande ska få chansen till trygghet trots att livet väljer att ta en ny vändning. Dock har Försäkringskassan fått mycket kritik mot sig och blivit ifrågasatt många gånger kring ledningens arbete. Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att få en större inblick om ledarskapet på Försäkringskassan samt hur den påverkas genom förändring och motstånd. Därmed valde vi att intervjua sex enhetschefer som arbetar på Försäkringskassan, där de fick chansen att yttra sig frivilligt genom en semistrukturerad intervju. Vi ansåg att denna metod var den mest effektiva för att kunna förstå innebörden av ledarskapet under förändringar och motstånd. Med hjälp av vår teori kunde vi genom vår analys komma fram till att enhetscheferna uppfattar sitt ledarskap som transformativt. Vår analys har gett oss svar på att alla enhetschefer på Försäkringskassan uppfattar sig själva som transformativa ledare. Vi har även kommit fram till att deras ledarskapsstil spelar en stor roll i hur de bekämpar motstånd som uppkommer genom förändringar inom organisationer. Det vill säga hur de har valt att hantera förändringarna och motstånden i organisationen. Resultatet försäkrade oss om att enhetschefer hade mycket gemensamt gällande sitt ledarskap. Respondenterna använde sig utav samma begrepp såsom kommunikation, lyhördhet och tillgänglighet för att leda genom motstånd vid förändring. / The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) has through the years aimed to support the social security system. The idea is that there should be assistance when needed, such as providing financial security in the event of illness, disability and for families with children. The vision behind this is a society where people can get a chance to feel secure even when life takes an unexpected turn. However, the Social Insurance Agency has received a lot of criticism about their management and their work has been questioned many times. Our aim with this qualitative study is to obtain a greater insight into the leadership of the Swedish Social Insurance Agency and how it is affected by change and resistance. Thus, we chose to interview six head of unit managers who work at the Swedish Social Insurance Agency where they were given the opportunity to speak freely through a semi-structured interview. We felt that this method was the most effective one in order to understand the meaning of leadership during changes and resistance. With the help of our theory, through our analysis, we could find that the managers perceive their leadership as transformative and that they perceive themselves as transformative leaders. We also came to the conclusion that their leadership style plays a major role in how they combat resistance that arises through changes within organizations. That is, how they have chosen to handle the changes and the oppositions in the organization. The result assured us that that unit managers have a lot in common regarding their leadership. The respondents used the same concepts such as communication, responsiveness and accessibility/availability to lead through resistance during change.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion. Har detta ökande konsumtionsbegär någon påverkan på semestrarens semestersyn?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med tio personer i två olika generationer, varav hälften var kvinnor och hälften män. Samt en uttömmande redogörelse för den svenska semesterns historia och en presentation av den tidigare forskning som bedrivits i ämnet.Resultat: I stora drag framkommer det att de viktigaste semesterfaktorerna för informanterna är att koppla av och resa bort. Yngre och äldre informanter skiljer sig åt genom att de äldres resor främst är inriktade på enbart geografiskt resmål, medan de yngres semester även delvis kan innehålla studier, personliga kontakter och/eller tillfälliga arbeten. Alla informanter uppger därtill att en viss dos av besök hos den närmaste familjen bör ingå någon gång under semestern, för att de ska känna att de haft en lyckad semester. En avgörande skillnad framkom genom att det bland de yngre informanterna fanns en tydlig tendens till stress inför semestern och vad som borde uträttas under denna tid och vilka ställen som borde besökas. Denna stressfaktor framkom inte bland de äldre informanterna. De yngre informanterna hade istället mycket lättare än de äldre informanterna att identifiera sig själva med ”den typiske turisten”. Semestern som konsumtionsfenomen ökade starkt bland de yngre informanterna, medan vikten av vad som verkligen företogs under semestern avtog i den äldre gruppen informanter. / <p>Ej magisteruppsats</p><p>Uppsats nivå 61-80 poäng enligt äldre ordning</p>

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. En litteraturstudie gjordes baserat på en sammanställning av aktuell forskning. Resultatet presenterar unga astmatikers känslor och upplevelser i huvudkategorierna verkligheten som motståndare, att hantera livsvärlden och att leva tillsammans. Ungdomarna upplevde att okunskap om sjukdomen hindrade dem från att delta i aktiviteter, vilket gav en känsla av utanförskap och otrygghet i vardagen. De använde sig av olika strategier för att få en fungerande vardag och ett vanligt sätt var att dölja sin sjukdom. Ungdomarna uttryckte även att det var under ungdomstiden som de fick ett ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bidrog till ökad självkänsla. Behovet av stöd och att få dela erfarenheter med andra astmatiker ansågs viktigt. Ungdomarna upplevde även att den omgivande miljön och människors okunskap var utmanande. En diskussion följer sedan kring fynd som ansågs vara framträdande. Ungdomar med astma har mycket att berätta och det är viktigt att vårdpersonal tar tillvara på deras kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syfte: Syftet var att belysa den äldre kvinnans erfarenheter i samband med förskrivning, användning och uppföljning av urininkontinenshjälpmedel i öppenvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Baserad på 12 enskilda semistrukturerade intervjuer i deltagarnas hem. Resultat: Ur analysen framkom att flertalet av deltagarna saknade information om tillvägagångssättet och användningen av urininkontinenshjälpmedel. Trots detta är mer än hälften av deltagarna nöjda med sin förskrivning. Vidare visar analysen att hemtjänsten är en viktig arbetsgrupp för att uppföljning och utprovning sker. Flertalet av deltagarna upplever att uppföljningsansvaret låg på dem själva. Nästan alla deltagare i intervjustudien är mycket nöjda med bemötandet från vården. Slutsats: Föreliggande studie visar att det fanns ett behov av bättre information från förskrivaren, där det tydligt framgår vilka urininkontinenshjälpmedel som kan erbjudas och hur hjälpmedlet används samt uppföljning av hjälpmedlet. Vidare visade föreliggande studie att hemtjänsten var en viktig arbetsgrupp för deltagarna, för att hemtjänsten ser till att det fungerar med urininkontinenshjälpmedel i det dagliga livet även om det inte var korrekt utprovat. Samtliga deltagare i föreliggande studie uttrycker en känsla av att det inte var något märkvärdigt att använda urininkontinenshjälpmedel. / Aim: The aim was to elucidate the older woman's experiences in connection with prescription, use and follow-up of urinary incontinence aids in outpatient care. Method: Qualitative interview study with content analysis. Based on 12 individual semi-structured interviews in the home of the participants. Results: The analysis showed that most of the participants lacked information about the approach and use of urinary incontinence aids. Despite this, more than half of the participants are satisfied with their prescription. Furthermore, the analysis showed that home care services are an important working group for monitoring and testing incontinence aids. Most of the participants feel that the follow-up responsibility lay on themselves. Almost all participants in the interview study are very satisfied with how they were treated. All participants have accepted their situation in using urinary incontinence aids. Conclusion: The present study shows that there was a need for better information from the prescriber, where it is clear which urinary incontinence aids can be offered and how the device is used and follow-up of the aid. Furthermore, the present study showed that home care was an important working group for the participants, because the home care service ensures that it works with urinary incontinence aids in daily life even though it was not properly tested. All participants in the present study express the feeling that using urinary incontinence aids was not remarkable.