Studien är en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning på gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärandet som teoretisk utgångspunkt. Materialet som samlades in består av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fältanteckningar och en lärarintervju. Studien fokuserar på att synliggöra kommunikativa mönster och deras påverkan på möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehåll. Analysen utgår från transkriberat material av samtal mellan lärare och elever i plenarundervisning. Vidare analyseras elevernas bänkarbete med hjälp av fältanteckningar och en del videomaterial. Till sist står klassrummens olika form och bänkuppställning i fokus. Där analyseras lärarens rörelser i klassrummet och dess påverkan på kommunikation. Det framkommer i studien att det finns möjligheter till fördjupad kommunikation i matematik i bänkarbetet som inte utnyttjas av alla elever. Plenarundervisningen är präglad av olika variationer av IRE-mönster som ger läraren en tydlig dominans i dialogen. Dock fanns en del observationer där mönstret bryts och eleven får mer delaktighet i kommunikationen. Här kommer studien fram till att det finns en outnyttjad potential för mer reflekterande dialog i matematikundervisningen i den klassen vi observerade.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien kom det fram att överviktiga personer har upplevt mycket lidande i olika situationer relaterat till deras kroppar. Dessa situationer utlöste känslor av skuld och skam. De värsta upplevelserna var stigmatiseringen och den diskriminering som uppstod i det vuxna livet samt de negativa kommentarer som relaterades till vikten. De överviktiga kunde inte utföra sociala aktiviteter på grund av begränsad förmåga till rörlighet. Detta ledde till isolering och ensamhet. Många överviktiga beskrev ett starkt självförakt som en följd av dåligt självförtroende. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma de överviktigas livssituation för att kunna ge det stöd som de behöver och motivera dessa människor till en förändrad livsstil. / Background: Obesity is one of our society's greatest public health problems. Overweight and obesity are a global problem that is increasing among the population which may lead to future complications such as cardiovascular disease and diabetes. The stigma of obesity is a problem when it involves an individual suffering due to disparaging comments. Obesity affects people negatively in both physical and psychological ways. Aim: The aim of this study was to describe adult human experience of living with overweight and obesity. Method: A literature review with qualitative approach, based on ten scientific articles. Results: The study showed that overweight people had experienced much suffering in situations related to their body. These situations triggered feelings of guilt and shame. The worst experiences of stigmatization and discrimination suffered in the adult life and they consisted mainly of negative comments related to weight. People with overweight were unable to perform social activities due to limited capacity for moving. This led to the isolation and loneliness. Many overweight people described a strong self-loathing as a result of a low self-esteem. Conclusion: It is important to pay attention to the overweight situation in life in order to provide support and motivate these people to a changed lifestyle.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; upplevelser av symtom, känslomässiga reaktioner, behov av kunskap och behov av stöd. Känslan av välbefinnande påverkades av som resultat av belastningen med olika symptom, kombinerad med funktionshinder, förlust av självständighet, social isolering och existentiella frågor. Det var framförallt den minskade förmågan att utföra fysiska aktiviteter som hade den största påverkan på äldre patienters dagliga liv. Patienter hade inlärningsbehov och de upplevde osäkerhet när livet inte kunde kontrolleras. Stöd visade sig vara viktigt för patienters välbefinnande. Slutsatsen var att upplevelserna som patienter hade om hjärtsvikt är individuella; av den anledningen behövs en individuell vårdplan upprättas för att möta de verkliga och potentiella behov som patienter med hjärtsvikt har. / Heart failure is not considered a disease. It is a clinical syndrome that occurs as a result of impaired myocardial function in which the heart's pumping power decreases, leading to insufficient blood supply to the organs of the body at a normal filling pressure. People who suffer from heart failure have increased in number since the treatment of other cardiovascular diseases has improved and life expectancy has increased. The aim of the study was to describe older patients' experiences of living with heart failure. The method used was a qualitative empirical study using interviews as a data collection method, which was analyzed throughout qualitative content. The result shows four categories; symptoms experiences, emotional reactions, need for knowledge and the need for support. The feeling of well-being affected by the results of the load with different symptoms, combined with disability, loss of independence, social isolation, and existential issues. It was mainly the reduced ability to perform physical activities that had the greatest impact on older patient’s daily lives. Patients had learning needs and they experienced uncertainty when their lives could not be controlled. Support proved looks to be important for well-being of patients. The conclusion was that the experiences that patients had about heart failure are individual because we need to individualize the care plan and to meet the real and potential needs for patients with heart failure.

As the usage of loyalty programs increases, this study takes a new approach to examine how these programs influence consumers’ attitudes toward brands. This paper is influenced by the recent findings that question the capability to create a clear picture of the effects of loyalty programs by conducting quantitative research. This is based of the differentiation between attitudes and actions, leading to the fact that quantitative research have only captured the actions of members of loyalty programs. In contrast to that, this paper uses qualitative interviews to create a more in-depth point of view.The paper immerses the reader in the theoretical viewings of what loyalty is and how it emerges from satisfaction. Aspects that make a consumer “loyal” are presented, as well as different degrees of loyalty. Furthermore loyalty is explained as a higher form of commitment, which is seen as an attitude towards a brand. The paper then discusses the possibility of looking at attitudes as relative, and as something used in different ways that can be constructed differently. We then examine the opposite of loyalty, which is inertia, which has similar aspects but is characterized on different grounds and emerges from switching costs and habitual behavior. The paper then creates a model of how loyalty programs affect the consumption process and creates either satisfaction or switching costs. The commitments of the consumers’ are then divided into either loyalty or inertia depending on the customers’ attitudes towards the brand with concern to the effect that the loyalty program has exercised.Our research has resulted in three different groups, each of which shows separate levels of commitment. The first group is labeled “loyal effect”. Through the loyalty program this group has developed satisfaction-based commitment towards the brand, hence loyalty. The second group consists of the informants that have not been influenced at all by the loyalty program, and is labeled “no effect”. The final group, “inertia effect”, shows that the loyalty programs have created switching barriers resulting in customer retention characterized by low commitment, hence inertia.The findings of this study highlight the fact that the commitment that is formed through loyalty programs has two sides to it rather than one, which has been claimed in previous studies. The results of the paper show that future studies and current brands need to change their current perspective. Instead of being concerned with whether loyalty programs have the capability to influence the consumers or not the real question is how it affects the customers and in what direction it influences an individual consumer’s commitment.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word. Theresults of the study shows that what’s written in the editorials, columns and letterswidely differ depending on witch political orientation it has. The social democraticnewspaper, Kronobergaren, had a strong anti-Nazi attitude and wrote a lot about theNazis and Germany. There are many texts that ridicule and criticize Hitler and theNazis. The bourgeois newspaper Smålänningen had significantly fewer textscommenting the Nazi-Germany and their content is often contradictory. Some of thetexts are strongly anti-Nazi, some give their support to Germany and proclaimunderstanding of its actions. Kronobergaren is deeply sympathetic to the Jews andSmålänningen has an anti-Semitic tone in many of their texts. There are also similaritiesbetween the two papers, its joint condemnation of war and the recognition of its terribleconsequences. The study in many ways confirms the previous research available on thesubject.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades. Åtta deltagare inkluderades och medgav sitt deltagande, fyra var kvinnor och fyra var män. Semistrukturerade intervjuer genomfördes.  Resultat: Huvudresultatet visade att respondenternas övergripande upplevelse av vården var positiv och upplevde det som viktigt att ha en specifik plats eller person att kunna vända sig till och ha kontakt med. En bristande kontinuitet identifierades, en konsekvens av detta blev att den upplevda delaktigheten och tryggheten minskade. Slutsats: Begreppen delaktighet, kontinuitet och tillit verkar ha betydelse för varandra. Om något av begreppen brister kan patienten uppleva otrygghet i sin vård. Det är därför viktigt för sjukvårdspersonalen att tillgodose behoven av delaktighet, kontinuitet och tillit i cancervården. / Aim: The aim was to explore how people diagnosed with cancer experience continuity, participation and trust during care and treatment. Method: A qualitative design was used and sample of convenience was used. Patients diagnosed with cancer and treated at an oncology daycare center or at a oncology care ward were the sample of study. To be included the patients was to speak Swedish fluently and be at least 18 years old. Patients in the end of life care and with disease which meant a cognitive reduction were excluded. Eight patients were included in the study, four women and four men. Semi-structured interviews were carried out with these eight participants. Result: The main result showed that the responders experience  overall were positive and they thought it to be very significant to have a specific place or person to contact. A lack of continuity was identified and one the consequence of this was that the experience of participation and security decreased.  Conclusion: Participation, continuity and trust seems to affect each other. If one construct is lacking the patient can experience insecurity. This is why it is important for caregivers to meet the needs of participations, continuity and trust in the care.

No description available.

Denna uppsats är ett examensarbete på 15 hp och behandlar hur förskollärare och barn, på en förskola, upplever barns inflytande och delaktighet i verksamheten. Studiens syfte är att få en inblick i och förståelse för hur förskollärare och barn upplever barns inflytande och delaktighet, på en förskola. Vi vill även undersöka förhållandet mellan deras upplevelser. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats och empiri har samlats in via intervjuer och fokusgrupper. Vår text är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en filosofisk hållning inspirerad av Reggio Emilia filosofin. I resultatet framkom det att förskollärarna upplevde olika påverkansfaktorer för barns inflytande och delaktighet i förskolan. Barnen i studien upplevde sig nöjda med hur mycket de fick bestämma. I resultatet vid jämförandet av gruppernas upplevelser såg vi en likhet i att både förskollärarna och barnen menade att olika mötesplatser har en central roll gällande barns inflytande och delaktighet. Förskollärarna var dock oroade över att barnen inte ges samma möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Vårt resultat visar att barnen inte reflekterat över detta.