Bakgrund: Allvarliga suicidtankar är vanligt förekommande. Närstående till person med suicidtankar riskerar att sätta egna behov i andra hand med försämrad livskvalitet och försämrad psykisk hälsa som följd. Det är av vikt att närstående som ger stöd till psykiskt sjuka personer själva får lämpligt stöd från vårdgivarna för att inte bränna ut sig. Genom att som sjuksköterska vara medveten om hur det kan upplevas att vara närstående till en person med suicidtankar kan förutsättningarna för att ge rätt stöd till dessa individer öka. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelse av att leva nära en person med suicidtankar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier framkom: Ett ofrånkomligt lidande och en önskan om både närhet och distans. Fem underkategorier framkom: Upplevelse av att suicidaliteten inverkar på individen, upplevelse av att suicidaliteten inverkar på familjen, upplevelse av skam gentemot omgivningen, upplevelse av att behöva bli sedd som resurs, upplevelse av att behöva ta avstånd. Diskussion: Närstående vill bli sedda som resurs och det finns både för- och nackdelar med detta. Mer forskning behövs för att möjliggöra bedömning kring hur mycket de närstående bör involveras. Hela familjen lider av att ha en person med suicidtankar i sin närhet. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjens lidande minska. Det finns ett stigma i samhället kring psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan verka som motkraft genom att skapa öppenhet inom drabbade familjer. Sådan öppenhet har visat sig spridas till familjens omgivning.

Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Bakgrund: Hemsjukvården ökar och allt fler palliativa patienter vårdas i hemmen. Det ställer stora krav och planering av sjuksköterskan i hemsjukvården för att få allt att fungera i det palliativa skedet då patienten är extra utsatt. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårigheter vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier och ett tema. Resultat: Kategorierna var; Främja trygga relationer för alla, vilket sjuksköterskorna betonade som en svårighet, och som fick stor betydelse för omvårdnaden och acceptans av situationen. Samverkan och kommunikation, skapade svårigheter att ge en god omvårdnad. Hänsyn till behov och önskemål, upplevde sjuksköterskorna var svårt när mångas behov ställdes mot varandra. Med Hemmet som arbetsplats, ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att ge en säker och hänsynsfull omvårdnad. Den övergripande tematiseringen resulterade i begreppet; ”Att balansera på slak lina”. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård upplever många svårigheter i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna studie visar att det finns stor osäkerhet i hur den enskilda sjuksköterskan ska hantera detta.

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN ÄLDRE PATIENTENS OMVÅRDNAD VID URININKONTINENSEN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Sjuksköterskors upplevelser av den äldre patientens omvårdnad vid urininkontinens. En empirisk intervjustudie. Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som ökar med stigande ålder. Ålder och samsjuklighet är riskfaktorer för urininkontinens. Trots naturliga åldersförändringar är urininkontinens inget som tillhör det naturliga åldrandet. Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har ett väsentligt uppdrag att upptäcka ohälsa, arbeta promotivt och preventivt samt beakta psykosociala utmaningar som kan uppstå till följd av sjukdom, funktionshinder och åldrande, som till exempel besvär med urinläckage. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad mot äldre patienter med urininkontinens inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Intervjuer med sjuksköterskor (n=11) genomfördes inom kommunal hälso- och sjukvård i olika kommuner belägna i Skåne. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av datamaterialet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att urininkontinens hos äldre inte var ett prioriterat område. Individuellt förskrivet inkontinenshjälpmedel som var bekvämt ansågs betydelsefullt. Omvårdnadspersonalen arbetade oftast närmast patienten och var en viktig informationskälla. Slutsats: Omvårdnaden av hälsoproblemet urininkontinens hos äldre bör genomsyras av de sex kärnkompetenserna. / REGISTERED NURSES’ EXPERIENCES OF CARING ELDERLY PATIENTS WITH URINARY INCONTINENCE AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDYEMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Registered nurses’ experiences of caring elderly patients with urinary incontinence. An empirical interview study. Degree project for Master`s in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Urinary incontinence is a health problem that increases with age. Age as well as comorbidities are risk factors for incontinence. Despite the cause of natural aging urinary incontinence is not a part of the natural aging process. Nurses in municipal health care has an important mission to detect health problems, work promotive and preventive as well as taking into account psycho-social challenges that may arise as a result of disease, disability and ageing, such as problems with urinary incontinence. Aim: Enlightening registered nurses experiences of caring elderly patients with urinary incontinence in municipal health services. Method: Interviews with registered nurses (n=11) in municipal health services at different municipalities located in Scania. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses experienced that urinary incontinence was not a priority among the elderly. Comfortable individually prescribed incontinence aids were considered more important. The nursing staff were usually working closest to the patient and were an important source of information. Conclusion: The six core competencies should be imbued in nursing care of urinary incontinence amongst the elderly.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt vid beröring av patientens kropp.Bakgrund: Den mänskliga kroppen är laddad med olika betydelser och värderingar. Den hänger samman med vår person och vad det innebär att vara människa. Vi förhåller oss till våra egna och varandras kroppar utifrån sociala normer och regler och detta gäller även när vi rör vid varandra. Dock är beröring av kroppar en central och oundviklig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Ofta innebär detta att sjuksköterskan måste utföra intima omvårdnadsuppgifter som patienten annars skulle ha gjort själv om hen kunde. Patienternas kroppar är i vårdsituationen på många sätt sjuksköterskans arbetsplats. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser och en kvalitativ innehållsanalys av 11 utvalda artiklar har använts för att sammanställa resultatet. Ett fenomenologiskt, induktivt förhållningssätt har eftersträvats under hela processen.Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier med tillhörande sub-kategorier. Sjuksköterskan använder sig av beröring av patientens kropp dagligen i olika situationer i omvårdnadsarbetet. De anser det vara viktigt och nödvändigt, men det är också ett fenomen som framkallar många olika känslor. Dessa känslor är i hög grad situationsbaserade vilket innebär att beröring som gett ett positivt gensvar från patienten också genererar positiva känslor hos sjuksköterskan. Situationer där användandet av beröring lett till negativa känslor hanteras genom olika strategier som utvecklas som ett svar på de negativa känslorna. Resultatet visar även på en brist på utbildning specifikt avseende beröring av patienterna i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor lyfter även själva en önskan om att sådan utbildning hade tillhandahållits.Konklusion: Då omvårdnad till stora delar handlar om att på olika sätt röra vid patientens kropp så krävs också kunskap och utbildning för att ge sjuksköterskan verktygen att göra detta på ett professionellt sätt. Vård och omvårdnad ska vara evidensbaserad och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och detta bör således också tillämpas avseende beröring i omvårdnadsarbetet.Nyckelord: sjuksköterska, beröring, fysisk kontakt, kvalitativ studie, personlig sfär / Aim: The purpose of this literature review is to illuminate the nurse's experiences and approaches when touching the patient's body.Background: The human body is loaded with different meanings and values. It’s related ourselves as persons and what it means to be a human being. We relate to our own and each other's bodies based on social norms and rules, and this also applies when we touch each other. However, the touch of bodies is a central and inevitable part of nursing. Often this means that the nurse must perform intimate care tasks that the patient would otherwise have done for him/herself. Patients' bodies are in many ways the nurse's workplace in the context of the hospital care.Method: Literature review with a qualitative design. Database searches were conducted in three different databases and a qualitative content analysis has been used to compile the results from 11 articles. A phenomenological, inductive approach has been sought throughout the process.Result: Data analysis resulted in six categories with associated sub-categories. The nurse touches the patient's body daily in different situations in nursing. They consider it important and necessary, but it’s also a phenomenon that generates many different feelings. These emotions are largely situational, which means that touch generated a positive response from the patient left the nurse feeling positive and content. Situations in which the use of touch generated negative emotions within the nurse is handled through different strategies developed in response to the negative feelings. The results also show a lack of education that specifically deals with the touch of patients in nursing work. Nurses themselves also raise the wish that such education had been provided.Conclusion: Since nursing largely involves touching the patient's body in different ways, knowledge and education are also needed to give the nurse the tools to do this in a professional manner. Evidence-based practice is a vital part in care and nursing and is something that is also promoted on a global scale. Thus this should also apply for the use of touch in nursing.Keywords: nurse, touch, physical contact, qualitative study, personal space

Bakgrund: I takt med den ökade andelen äldre personer i befolkningen, förväntas även antalet personer med demenssjukdom växa. Uppemot nio av tio av personerna uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) där bland annat agitation är vanligt förekommande. Med tanke på de problematiska symtomen samt att den kommunikativa förmågan sjunker gradvis hos en person med demenssjukdom behöver vårdpersonalen kompetens och medvetenhet hur kommunikationen ska användas för att kunna ge bäst möjliga vård. Syfte: Belysa vårdpersonalens erfarenheter av kommunikation med personer som har beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Utifrån de bärande begreppen i forskningsfrågan med sökblock som sökstrategi utfördes en litteratursökning i tre databaser. Då relevans- och kvalitetsgranskningen hade utförts återstod tio artiklar som därefter analyserades. Resultat: Vårdpersonalen visade på erfarenheter av att både kommunicera verbalt och icke-verbalt men även i att förs ka förstå det personen kommunicerar genom aspekter som närvaro, tid och kunskap och erfarenhet. Konklusion: Att ha kunskap, dels om personen med demens men även om BPSD och kommunikationsmetoder har visat sig vara en essentiell och gynnande aspekt när det gäller kommunikationen. Dessutom har det framkommit att bara genom att vårdpersonalen är närvarande och avsätter tid med personen med demens främjas förståelsen och kommunikationen underlättas. / Background: In line with the increased proportion of elderly people in the population, the number of people with dementia is also expected to increase. Up to nine out of ten exhibit behavioural and psychological symptoms (BPSD), where for example agitation is common. Considering the problematic symptoms and that the communicative ability gradually decreases in a person with dementia, the caregivers need competence and an awareness of how communication should be used to provide best care. Aim: Illuminate the caregivers’ experiences about the communication with people who have behavioural and psychological symptoms of dementia. Method: A literature review with a qualitative approach. Based on the bearing concepts in the research question with block search strategy, a literature search was conducted in three databases. When the relevance and quality review had been carried out, ten articles remained that later were analysed. Result: The caregivers demonstrated the experiences of communicating both verbally and on-verbally, but also the experiences of trying to understand what the person with dementia were communicating through aspects of presence, time and knowledge and experiences. Conclusion: Having knowledge, partly about the person with dementia but also about BPSD and communication methods has proved to be an essential and beneficial aspect of communication. In addition, it has been found that if caregivers are present and allocating time to the person with dementia, understanding is promoted, and communication facilitated.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund 63,5 miljoner människor i världen lever med ett alkoholbruksyndrom, vilket medför risker för uppkomst av somatisk sjukdom såsom cancer, levercirros och hjärt- och kärlsjukdom. Alkoholbruksyndrom är en samhällsfråga då det orsakar ökade samhällskostnader och ökat sjukvårdsbehov. Sjuksköterskan som dagligen möter patientgruppen med alkoholbruksyndrom ska behandla sina patienter med värdighet, respekt och utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med alkoholbruksyndrom på somatisk avdelning och inom primärvården. Metod Vald metod är litteraturstudie med kvalitativ design. Resultatet framställs genom en kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som valdes genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat Fyra huvudkategorier framkom i litteraturstudien; kunskapsbrist, bemötande, identifiering av alkoholbruksyndrom och attityder. Sjuksköterskor uttrycker brist på möjlighet till att få kunskap inom alkoholbruksyndrom vilket kan leda till att bemötandet påverkas av personliga attityder och förutfattade meningar. Sjuksköterskor upplever identifiering av och mötet med patienter med alkoholbruksyndrom som svårt, vilket i sin tur påverkar sjuksköterskans möjlighet att ge en personcentrerad och jämlik omvårdnad till patientgruppen. Konklusion Patientgruppen med alkoholbruksyndrom riskerar möjligheten att få vård baserat på ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Det grundar sig främst på sjuksköterskors kunskapsbrist, osäkerhet och att de utgår från personliga attityder. Nyckelord Alkoholbruksyndrom, Erfarenheter, Kvalitativ studie, Omvårdnad, Sjuksköterskor. / Background 63.5 million people in the world are living with alcohol use disorder, which results in risks for the occurrence of somatic diseases such as cancer, liver cirrhosis and cardiac diseases. Alcohol use disorder is a social issue because it increases social costs and the need of health care. Nurses who daily meet with patients with alcohol use disorder should treat their patients with dignity, respect and use person centered care. Aim The aim of the study is to investigate nurses experience of caring for patients with alcohol use disorder in somatic and primary care. Method Chosen method is literature study with qualitative design. The results were made through a qualitative content analysis of ten scientific articles which were chosen through searches in the data bases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results Four main categories appeared from the literature study; lack of knowledge, response, identification and attitudes. Registered nurses express lack of opportunity to gain knowledge of alcohol use disorder which could lead to an affected response by personal attitudes and preconceptions. Registered nurses experience the identification of and the meeting with patients with alcohol use disorder difficult, which in turn affects the nurse’s possibility to give equal care centered on the person in this patient group. Conclusion The patient group with alcohol use disorder risks the possibility to receive care based on a person-centered nursing perspective. This is mainly based on the nurse’s lack of knowledge, insecurity and personal attitudes. Keywords Alcohol Use Disorder, Experiences, Nurse, Nursing, Qualitative Study.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur det dagliga livet upplevdes av personer som genomgått en stroke. Årligen insjuknar 25 000 personer i stroke och det är en av de vanligaste sjukdomarna som kräver rikligt med resurser av vården samt samhället. Stroke är även en vanlig orsak till funktionsnedsättning och död. Designen för arbetet är en litteraturstudie som grundades på kvalitativa artiklar. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycInfo. De funna artiklarna kvalitetsgranskades vilket slutligen resulterade i tio artiklar. En tematisk analys och sammanställning genomfördes. Artiklar bearbetades till ett resultat som sammanlagt innefattade 137 deltagare. De framkomna teman i resultaten var: Stroke medförde olika funktionsnedsättningar, vardagslivet påverkades efter stroke och utmanande att återgå till och utföra arbete efter stroke. Det framkom av deltagarna att en stroke innebar fysiska förändringar som upplevdes som hinder i vardagen likväl som den kognitiva påverkan visade sig vara ett vanligt problem. Strategier beskrevs som ett verktyg av en del personer för att hantera de uppkomna komplikationerna. Det sociala nätverket visade sig ha stor betydelse likväl som stödet från även sjukvården och samhället generellt. Det framkom att personernas inställning hade koppling till deras upplevda välmående. Det visade sig även att arbete för många var svårt eller omöjligt att återgå till, men var fortfarande en motiverande och viktig faktor i livet. Slutsatsen visade att primärprevention inom sjukvården kunde vara den insats som sänkte arbetslösheten och bidrog till ökad folkhälsa. Inställningen hos de drabbade var av vikt för att hjälpa individen acceptera sin nya funktionsnivå och för att tänka framgångsrikt vilket kunde bidra till ökad livskvalité. Stödet från sjukvården kunde stärka tryggheten som i sin tur ökade framgång och livskvalité, därav ses kontinuerlig kontakt med sjukvårdspersonal som viktigt. / The aim of this literature study was to investigate how daily life was experienced by people who had suffered a stroke. Every year 25,000 people suffer a stroke and it’s one of the most common illnesses that require plenty of resources from the healthcare and society. Stroke is also a common cause of disability and death. The method was a literature review based on qualitative articles. PubMed, CINAHL and PsycInfo were used for the data collection. The articles found were then assessed for quality which gave ten articles. A thematic analysis and compilation where made. The articles were processed to a result and the papers included together totally 137 participants. Themes that emerged in the results were: Stroke caused a various of disabilities, the everyday life was affected by stroke and a challenge to return to and perform work after stroke. Participants found that stroke involved physical changes that were perceived as obstacles in everyday life and a cognitive impact proved to be a common problem. Strategies were shown to cope with the arise complications. The social network proved to be of great importance, as well as the support of health service and society in general. Attitudes emerged of the participants revealed a connection to their perceived wellbeing. Returning to work for many was difficult or impossible although it was still a motivational factor. The conclusion showed that primary prevention in healthcare could contribute to a lower unemployment and an increased public health. Attitudes of those affected were of an importance to help the individuals accept their new function and think successfully and could contribute to increase a quality of life and a progress to success. The support from the healthcare system could also strengthen the feeling of security, which in turn increased the success and quality of life, hence continuous contact with healthcare professionals is considered an important factor.

Bakgrund: Inom infektionsvården är isolering en oundviklig åtgärd för att förhindra smittspridning av infektionssjukdomar. Det är sjukvårdspersonalens skyldighet enligt svensk lag att vidta de smittskyddsåtgärder som krävs för att minska smittspridning. Sjukvården ansvarar även för att minska risken för vårdrelaterade infektioner, vilket anses vara den vanligaste komplikationen till inneliggande vård. Vilken typ av infektionssjukdom patienter har är avgörande för vilka smittskyddsåtgärder som behövs vidtas. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa och lidande för patienter. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att omvårdnaden för patienterna bedrivs tryggt, säkert och jämlikt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienternas upplevelser av att isoleras på somatisk vårdavdelning relaterat till att bära på smittsam sjukdom. Metod: Litteraturstudien baseras på elva vetenskapliga studier, tio stycken med kvalitativ design och en med mixed method. Granskningen utgick från SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall. Åtta av studierna uppnådde hög kvalitet och tre studier uppnådde medel kvalitet. Resultat: Patienters upplevelser utgjorde två huvudteman: Upplevelsen av information och kommunikation vid isolering och psykosociala effekter av isoleringsvård. Utifrån dessa huvudteman skapades sex subteman: Patienters upplevelser av information från vårdpersonal, Patienters möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonal, Positiva och negativa aspekter av isoleringsvård, Patienternas upplevelser av vårdpersonalen, Emotionella påfrestningar och Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering. Konklusion: Resultatet visar att patienterna upplevde att de fick otillräcklig information och minskad möjlighet till kontakt och kommunikation med vårdpersonalen. Även upplevde patienterna i isolering att de blev stigmatiserade, särbehandlade och bortglömda av vårdpersonalen. Det resulterade i emotionella påfrestningar för den isolerade patienten och bidrog framförallt till känslan av ensamhet. / Background: In infectious care, isolation is an inevitable precaution to prevent the spread of infectious diseases. In accordance with Swedish law, it is the health care personnel’s’ obligation to take appropriate infection prevention measures to reduce the spread of infectious diseases. Healthcare is also responsible for reducing the risk of health-related infections, which is considered to be the most common complication of inpatient care. The disease the patient has determinants the infection measures needed. Health care is responsible to promote health and prevent illness and suffering for patients. It's the registered nurse’s professional responsibility to ensure that nursing care is carried out safely, equality andsecure. Aim: The aim of the literature study was to investigate patient’s experiences of being treated in isolation care in somatic care departments due to infectious disease. Method: The literature study is based on eleven scientific studies, ten with a qualitative design one with a mixed method. The audit was based on SBU:s qualitative review template. Eight of the studies achieved high quality and three studies achieved medium quality. Results: Patients' experiences comprised two main themes: The experience of information and communication during isolation and psychosocial effects of isolation care. Based on these main themes, six subthemes were created: Patients' experiences of information from health care professionals, Patients' opportunities for contact and communication with health care professionals, positive and negative aspects of isolation care, patients' experiences of health care staff, emotional stress and the importance of the environment for the time in isolation. Conclusion: The result shows that the patients experienced that they received insufficient information and had reduced opportunities for contact and communication with the healthcare staff. The patients also felt that they were stigmatized, treated differently, and forgotten by the health care staff. This resulted in emotional stress for isolated patients and contributed to the feeling of loneliness.